Gymnasium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om gymnasier i olika delar av världen. Se gymnasieskola för den nutida gymnasieskolan i Sverige, och gymnasium (Sverige) för svenska gymnasier före 1970.

Ett gymnasium, av grekiskans gymnos, "naken"; jämför gymnastik, var i antikens Grekland en institution för kroppslig träning, och i vissa språk används ordet fortfarande i denna betydelse.

I flera språk är det en institution för universitetsförberedande sekundärutbildning, efter avslutad grundskola. I Finland kallas en del gymnasier (fi lukio, av lukea, läsa) för lyceum. Det fanns även svenska exempel, bland annat Stockholms lyceum (1839-1975). I Sverige ersattes gymnasierna 1970 med gymnasieskolan genom Lgy 70, men ordet gymnasium används ännu idag i vardagligt tal om gymnasieskola.

Träningslokal[redigera | redigera wikitext]

Under antiken var ett gymnasium en offentlig anläggning för ungdomens fysiska fostran samt senare även för dess andliga utbildning. Ordet lever kvar i engelskan och betyder där följaktligen gymnastiksal eller idrottshall , förkortat gym. Denna förkortning har senare inkluderats i svenska språket, men med betydelsen styrketränings- och motionsinstitut.

Utbildningsinstitution[redigera | redigera wikitext]

Gymnasium började användas som benämning på universitetsförberedande studier under 1500-talet. Som institution började gymnasiet införas i Tyskland i samband med reformationsrörelsen, understödd av bland annat Martin Luther och Philipp Melanchthon.

Danmark[redigera | redigera wikitext]

I Danmark startades latinskolor i de flesta köpstäder efter reformationen. De första skolor som benämndes gymnasium startades 1529 i Malmö (nedlagt 1537) och 1620 i Lund (nedlagt 1668). I Odense startades ett gymnasium 1621 vilket slogs samman med Odense Katedralskola 1802.

I Danmark ändrade latinskolorna namn till gymnasier 1903.

Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finland är gymnasiet en läroanstalt med betoning på teoretiska ämnen och med ett allmänbildande och högskoleförberedande syfte. Gymnasiet påbörjas vanligen efter att läroplikten (grundskolan) slutat, det vill säga vid ungefär 16 års ålder. Gymnasiet är sedan 1994–1996 årskurslöst och kursvalsbaserat. I allmänhet tar gymnasieutbildingen tre år, men man kan också välja att gå gymnasiet på två och ett halvt, tre och ett halvt eller fyra år. Gymnasiestudierna avslutas med studentexamen.

Gymnasiet ingår i det som kallas andra stadiets utbildningsblock. Den mer praktiskt inriktade yrkesutbildningen är alternativet till gymnasieutbildingen på det andra stadiet.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Gymnasium (Sverige)

I Sverige infördes gymnasier först på 1600-talets början. De första öppnade i stiftsstäderna genom att bredda de gamla domskolornas program. Den första skolordningen som inför gymnasiestudier i Sverige härstammar från 1649. Gymnasiet försvann i 1856 års skolreform då de slogs samman med elementarläroverken. Dessa fanns i Sverige mellan 1849 och 1878, varefter de ersattes av de högre allmänna läroverken.

Under perioden 1905 till 1972 benämns skolor med de frivilliga skolformerna realskola och gymnasium som läroverk. Fram till Lgy 70 - var gymnasium (gymnasiet) den teoretiska sekundärutbildningen i Sverige. Gymnasiestudierna avslutades då normalt med studentexamen.

1971 sammanslogs skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola i Sverige till gymnasieskola.

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland finns gymnasier för årskurserna 5-12 eller 13. Dessa är i princip enbart studieförberedande. I Bayern har gymnasielärare ofta kallats för klassprofessor, vilket efter 1968 dock använts mer sällan.

Österrike[redigera | redigera wikitext]

I Österrike finns gymnasier för årskurserna 5-12. Dessa är i princip enbart studieförberedande. I Österrike kallas gymnasielärare för professor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]