Alfred Petrén

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alfred Petrén omkring 1890.

Daniel Alfred Petrén, född 17 mars 1867 i Husie socken i Skåne, död 27 februari 1964 i Stockholm, var en svensk psykiater och socialdemokratisk politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Petrén var son till kyrkoherden Edvard Petrén (1825–1901) och Charlotta Göransson (1838–1894) och bror till Thure, Edvard, Karl, Bror, Jakob, Gustaf, Viktor, Ebbe och Louise Petrén. Han var från 1898 gift med Märta Kylander (1878–1959) och blev i äktenskapet med henne far till Kristina (1899–2000), Ture (1902–1976), Gertrud (1909–1978) och Märit Petrén (1916–2018). Han var dessutom svärfar till Karl-Erik Hogeman.

Utbildning och karriär[redigera | redigera wikitext]

Petrén blev 1894 efter studier i Lund medicine licentiat, 1908 medicine doktor vid Karolinska institutet och var 1909–1918 docent där. Han var underläkare vid Lunds asyl 1894–1895, biträdande läkare vid Vadstena hospital och asyl 1895–1905, tillförordnad asylläkare vid Uppsala asyl 1902–1904, amanuens i Medicinalstyrelsen 1905–1909, biträdande läkare vid Stockholms hospital 1905–1909, tillförordnad inspektör för Sigtuna sjukhem 1905–1909 och överläkare vid Säters hospital från 1910.[1]

Under åren 1909–1924 var han överinspektör för sinnessjukvården i Sverige. Han blev 1924 hospitalsläkare av första klassen vid Stockholms hospital och tilldelades professors namn. Under åren 1929–1932 var han professor i psykiatri i Uppsala och 1932–1938 inspektör för sinnesslövården. Han var aktiv vid utarbetandet av 1929 års sinnessjuklag och drivande politiker för genomförandet av 1934 års steriliseringslagstiftning, vilket medgav utförande av tvångssteriliseringsinnessjuka. Det var på initiativ av Petrén som en rad sinnessjukhus och sinnesslöanstalter inrättades i militärkaserner som stod tomma till följd av 1925 års försvarsbeslut, till exempel Vipeholm i Lund. Han författade över 300 skrifter om sinnessjuk-, sinnesslö- och alkoholistvård.

Alfred Petrén var 1912–1935 riksdagsledamot av första kammaren. Han var även känd som en av nykterhetsrörelsens banérförare och höll en mängd föredrag kring ämnet nykterhet runt om i Sverige. Han blev 1905 ledamot i Svenska Läkarnes Nykterhetsförening och 1916 satt Petrén i ledningen för den nybildade nykterhetsnämnden i Stockholm, där riktlinjerna för nykterhetsvården skulle komma att bli gällande även i övriga Sverige. Petrén deltog 1920 i författandet av en riksdagsmotion, vilken senare bidrog till grundandet av Statens institutet för rasbiologi 1922.[2] Petrén motionerade även 1924 om ökade anslag till institutet.[3]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Studier öfver paranoia quærulans (1904)
  • En analys af cirka 800 fall af kronisk sinnessjukdom jämte granskning af vår officiella psykiatriska nomenklatur (1904-05)
  • Über Spätheilung von Psychosen. Eine monographische Studie (1908)
  • Om behofvet af fängelsehospital (1908)
  • Om organiserad och under regelbunden sakkunnig kontroll stående familjevård af sinnessjuka och sinnesslöa (1909)
  • Till frågan om kriminella och farliga sinnessjukas behandling (i "Hygiea", 1909)
  • Den sinnessjuke och samhället (1913)
  • Grunddragen av sinnesslövårdens utveckling i Sverige (1916)
  • Om alkoholistvård (Svenska fattigvårdsförbundets skriftserie 19, 1918)
  • Betänkande rörande upprättandet av uppfostringsanstalter för vanartade sinnesslöa (Sinnesslövårdssakkunniges betänkande 1921)
  • Betänkande med förslag till lag om vård av sinnessjuka (Sinnessjukvårdssakkunniges betänkande 1923)
  • De psykiska rubbningarnas betydelse för brottsligheten (1925)
  • Fångvårdens sinnessjukavdelningar tillkommande uppgifter (1927)
  • Betänkande med förslag rörande ordnandet av vården av vuxna vanartade sinnesslöa (asociala imbecilla) (Sinnesslövårdssakkunnigas betänkande 2, 1927)
  • Om förhållandet mellan straff och alkoholistvård (i "Nordisk Tidsskrift for Strafferet", 1928)
  • Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt: Några reflektioner i anledning av det framlagda förslaget till steriliseringslag (1930)
  • Redogörelse för betänkandet med förslag till steriliseringslag (i "Svenska läkaresällskapets förhandlingar" 1930)
  • Om tillämpningen av alkoholistlagen särskilt från läkarsynpunkt (Meddelanden från Svenska läkarnas nykterhetsförening, 1934)
  • Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar (Statens offentliga utredningar, 1941:3)
  • Strafflagberedningens utlåtande med förslag till lagstiftning angående åtgärder mot homosexualitetens samhällsfarliga yttringar (1941)
  • Om behovet av samarbete mellan sjukhusen och alkoholistvården (1942)
  • Betänkande rörande sinnesslövårdens organisation med hänsyn till erforderliga åtgärder för beredande av skolundervisning åt bildbara sinnesslöa barn (1943)
  • Sinnesslövårdens utveckling i Sverige efter 1916 (1948)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Daniel Alfred Petrén i Alfred Levertin, Svenskt porträttgalleri (1911), volym XIII. Läkarekåren
  2. ^ Motion nr 7 vid 1920 års riksdags första kammare.
  3. ^ Motion nr 16 vid 1924 års riksdags första kammare.