Ana Maria Narti
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Ana Maria Narti | |
| Mandatperiod 1999–2002 2002–2006 | |
| Valkrets | Stockholms kommun[1] |
| Uppdrag i riksdagen | |
Tidigare uppdrag[2]
ordinarie ledamot
ledamot i kulturutskottet (2001–2002) ledamot i lagutskottet (1999–2002) ledamot i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen (2002–2006) ledamot i utbildningsutskottet (2002–2006) suppleant i arbetsmarknadsutskottet suppleant i lagutskottet suppleant i utbildningsutskottet | |
| Född | 11 februari 1936[3] Bukarest i Rumänien |
| Politiskt parti | Folkpartiet |
| Yrke | författare/journalist[2] |
Ana Maria Narti, född 11 februari 1936[3] i Bukarest i Rumänien, är en svensk journalist, författare och politiker (folkpartist). Hon var ordinarie riksdagsledamot 1999–2006, invald för Stockholms kommuns valkrets.[1][2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Narti föddes med rysk mor och rumänsk far från Nordmakedonien. Hon kom till Sverige som flykting och fick politisk asyl 1970. Hon rapporterade på plats i Rumänien om omvälvningarna från Ceaușescus fall i december 1989 och framåt. Under 1990-talet var Narti verksam som kolumnist i Dagens Nyheter. Mellan 1994 och 2007 var Narti styrelseordförande och projektledare för Interetniskt Kunskapsforum, vilket ville stimulera integration av invandrare i det svenska arbetslivet och motarbeta diskriminering.[källa behövs]
Narti var ordinarie riksdagsledamot 1999–2006, invald för Stockholms kommuns valkrets.[1][2] I riksdagen var hon ledamot i kulturutskottet 2001–2002, lagutskottet 1999–2002 och utbildningsutskottet 2002–2006. Hon var ledamot i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen 2002–2006. Hon var även suppleant i arbetsmarknadsutskottet, lagutskottet och utbildningsutskottet.[2]
2019 i samband med partiledarvalet i Liberalerna stödde hon Erik Ullenhag. När han inte blev vald valde Narti i sin tur att lämna partiet.[källa behövs]
Verk
[redigera | redigera wikitext]- Barn utan rötter, 1983. ISBN 91-29-56406-9
- När skönheten kom till byn: essäer. Tankar om konstens dialog med nutiden, 1988. ISBN 91-0-047624-2
- Striden om kulturarvet, 1988
- Revolutionen som stals. Demokratirörelsens syn på Rumänien efter Ceausescu, 1992. ISBN 91-7182-821-4
- Stulet land. Rumänien i mitt liv, 1993. ISBN 91-0-055047-7
- Integrerad lille vän? En bok om det som skiljer människor och grupper åt - i Sverige i dag, 2002. ISBN 91-973746-8-7
- Extremismens förödande charm, 2011. ISBN 978-91-633-8416-5
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Narti var invald i Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll 1998/99:1 (§ 2; ersättare) respektive 2002/03:1 (§ 2).
- ^ [a b c d e] Ana Maria Narti (FP), Sveriges riksdags webbplats. Läst 3 december 2021.
- ^ [a b] Hon låter sig inte förtröttas, Dagens Nyheter, 11 februari 2006. Läst 3 december 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Ana Maria Narti på Sveriges riksdags webbplats
|