Antisthenes

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Antisthenes
Porträttbyst föreställande Anisthenes.
Porträttbyst föreställande Anisthenes.
Född omkring 445 f.Kr.
Aten
Död omkring 365 f.Kr.
Aten
Region Västerländsk filosofi
Skola Grundare av kyniska skolan
Intressen Estetik, etik, litteratur, logik, språk
Influenser Sokrates, Gorgias
Influerat Diogenes, Krates från Thebe, stoikerna
Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Socrates Pio-Clementino Inv314.jpg
Byst föreställande filosofen Sokrates
(cirka 469-399 f .Kr.) i Vatikanmuseerna, Rom.

 
Liv
"Det enda som jag vet är att jag ingenting vet"
Social broms  · Sokrates rättegång  · Sokrates försvarstal
Uppkallade koncept
Sokratisk dialog  · Sokratisk metod · Sokratisk utfrågning  · Sokratisk ironi  · Sokratisk paradox  · Sokratiskt problem
Lärjungar
Platon  · Xenophon  · Antisthenes  · Aristippos
Relaterade ämnen
Megarianer  · Kyniker  · Kyrenaiker  · Platonism  · Stoicism  · Molnen

Antisthenes, född cirka 445 i Aten, död 365 f.Kr. i Aten, var vän och elev till Sokrates. Han grundade efter Sokrates död 399 f.Kr. den kyniska skolan, och en av hans mest kända elever var Diogenes. Kyniker kommer från grekiskans κύων kyon, hund. En äkta cyniker skulle ju leva som en hund/trashank och inte trängta efter lyx och flärd. Han var bara halv medborgare eftersom mödernet var från Frygien eller Thrakien, men han gick från Piraeus till Aten nästan varje dag för att höra på Sokrates. Enligt sägnen gick han klädd som en trashank tills han en dag mötte Sokrates som sade lite försmädligt: "Varför så pråligt klädd? Din fåfänga syns igenom de trasor du bär."

Antisthenes skola tillhörde de så kallade ofulländade sokratiska skolorna, vilka kännetecknas därav att deras stiftare och anhängare visserligen ansåg sig som Sokrates lärjungar och delvis bibehöll de av honom anvisade synpunkterna vid behandlingen av filosofins problem samt i viss mån även tillgodogjorde sig åtskilliga resultat av hans forskning, men ej kunde fatta och fasthålla, än mindre utföra, mästarens egentliga princip. Den cyniska skolan har med Sokrates gemensamt, att den företrädesvis sysselsätter sig med frågorna om den mänskliga kunskapen och människans högsta goda samt fattar vetandet såsom den sanna kunskapens form och det högsta goda såsom endast förutsättande dygden, vilken i sin ordning är en följd av vetandet, eller den riktiga insikten.

Men detta vetandes innehåll, eller begreppen, fattas av cynikerna på ett så abstrakt och ofullkomligt sätt, att ett sammanhang dem emellan blir omöjligt, varför den cyniska skolans anhängare neka möjligheten av omdömen, det vill säga möjligheten att tänka det ena begreppet såsom bestämt av det andra, och hylla den fullständiga skepticismen. Vidare, då Sokrates hade lärt, att endast det vetande, som är ett vetande om "människans gudartade natur", kan ha dygden till sin följd, inskränkte cynikerna vetandet till det sinnliga livet.

Dygden blev således för dem en på insikt grundad färdighet att förvärva sig det sinnligt goda. Men detta goda reducerade de till den minsta möjliga grad av innehållsrikedom. Den vise – så lärde de – vet väl, att ingen enskild sinnlig njutning kan för honom i längden vara tillfredsställande samt att han inte med säkerhet kan genom sin dygd förvärva sig ett sådant gott eller vara trygg i besittning av det.

Också sätter han därför sitt livs goda i den fullständigaste försakelse av allt, som annars brukar skänka livet något värde: fädernesland, familjeliv, vänskap med mera, emedan det stör den vises lugn. Den självbehärskning över den lägre naturen, vilken Sokrates fordrat av människan såsom villkor och förutsättning för det sedliga livet, får således för cynikerna betydelse i och för sig själv. Bland skolans anhängare må nämnas, utom dess stiftare, även den ryktbare Diogenes från Sinope, vilken i praktiken drev åsikten till det yttersta.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Diogenes Laertius, Lives of Eminent Philosophers, översatt till engelska av R.D. Hicks, volume II, Loeb, London 1950.
  • Cicero, De natura deorum, 1.13.32, översatt till engelska av H. Rackham, Loeb, London 1979.
  • Rankin, H.D., Antisthenes Sokratikos, Amsterdam 1986.
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Antisthenes, 5 december 1904.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]