Anuntijärvi, Lappland
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Karesuando socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 68°18′53″N 22°00′12″Ö / 68.31459°N 22.00332°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7594335, 788270 |
  Anuntijärvi
| |
| Mått | |
| Areal | 0,59 km² [1] |
| Höjd | 367 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 3,85 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
| Utflöde | Salvojoki |
| VattendragsID (VDRID) | 759356-175995 |
| GeoNames | 606792 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE759283-175567) |
| Övrigt | |
| SjöID | 759283-175567 |
| ID vattenförekomst | SE759283-175567 |
| Vattenytans ID (VYID) | 759319-175535 |
| Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
| Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 759172-175457 |
| Namn | Utloppet av Anuntijärvi |
| Areal | 8,5 km² |
| Vattenytor | 0,8388 km² |
| Sjöprocent | 9,87 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 8,49 km² |
| Biflödesordning | 4 |
| Utflöde | Salvojoki |
| VattendragsID (VDRID) | 759356-175995 |
| Avstånd till havet | 463 km |
| Medelhöjd | 390 m ö.h. |
| Område nedströms | 759279-175746 |
| Källor | [4][5][6] |
Anuntijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,59 kvadratkilometer och ligger 367 meter över havet. Anuntijärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Salvojoki.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Anuntijärvi ingår i det delavrinningsområde (759172-175457) som SMHI kallar för Utloppet av Anuntijärvi. Medelhöjden är 390 meter över havet och ytan är 8,5 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Salvojoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 463 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (61 procent) och sankmarker (29 procent). Avrinningsområdet har 0,84 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 9,9 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Anuntijärvi på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |