Arbetstid

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Arbetstid är den tid som människor ägnar åt förvärvsarbete. Flera länder reglerar arbetstiden i lag gällande exempelvis dagliga raster, röda dagar och maximalt antal arbetstimmar per vecka.

Ordinarie arbetstid är den lagligt reglerade gräns för hur lång arbetstiden får vara (i Sverige 40 timmar per vecka). Om en anställd arbetar mer än detta kallas det övertid. Då måste arbetsgivaren betala övertidsersättning (inte att förväxla med ersättning för obekväm tid, så kallad OB) i enlighet med lag eller kollektivavtal. Generellt ligger ordinarie arbetstid på mellan 40 och 44 timmar per vecka (men den varierar mellan 35 timmar i Frankrike[1] till 112 timmar per vecka i Nordkoreas arbetsläger[2]) och övertidsersättningen ligger mellan 25 och 50 procent över normallönen.

Svenskt Näringsliv och OECD anger hur många timmar man arbetar per år i Sverige [3] och internationellt [4].

Hur arbetstiden utnyttjas av den anställda rapporters ofta i en tidrapport. Ankomst och sluttid kan även registeras av speciell apparatur (förr stämpelklocka).

Jägare-samlare[redigera | redigera wikitext]

Sedan tidigt sextiotal har konsensus bland antropologer, historiker och sociologer varit att jägar- och samlarsamhällen åtnjöt mer fritid än kapitalistiska samhällen och jordbrukssamhällen.[5][6] I en stam bland !Kung-folket i Kalahariöknen uppskattas exempelvis arbetsveckan ha bestått av två och en halv arbetsdag, där arbetsdagens längd var cirka sex timmar.[7] Sammanställd data visar att den genomsnittliga arbetsdagen var kortare än fem timmar.[5]

Ytterligare studier har bland annat undersökt Machiguenga-folket i norra Amazonområdet och ursprungsbefolkningen Kayapo i Brasilien. Dessa studier utvidgade definitionen av arbete till att även inkludera annat än jägar- och samlaraktiviteter, men den genomsnittliga arbetstiden i jägar- och samlarsamhällen var ändå 4,86 timmar, medan maxtiden var under åtta timmar.[5] Det är alltjämt en vanlig missuppfattning att jägare-samlare arbetade långt mer än den moderna människans fyrtio timmars arbetsvecka.[6]

Modern historia[redigera | redigera wikitext]

Den industriella revolutionen gjorde det möjligt för större delar av populationen att arbeta året runt då detta arbete inte var knutet till årstiderna, och artificiell belysning gjorde det möjligt att arbeta längre tid per dag. Bönder och jordbrukare flyttade från landsbygd till urbana fabriker och årsarbetstiden ökade drastiskt. Data visar att arbetsscheman kunde vara så långa som tolv till sexton timmar per dag, sex till sju dagar per vecka.[8]

Under 1900-talet förkortades arbetstiden till nära hälften, mest på grund av facklig förhandling, kollektivavtal och statlig lagstiftning. Arbetsveckan reducerades i större delen av den industrialiserade världen till cirka 40 timmar efter andra världskriget. Arbetstidsförkortningen fortsatte i snabbare takt i Europa än i Amerika, och exempelvis införde Frankrike en 35 timmars arbetsvecka år 2000. År 1995 införde Kina 40 timmars arbetsvecka med borttagandet av halvdagsarbete på lördagar.

Anställningsformer[redigera | redigera wikitext]

En persons arbetstid kan vara fast arbetstid, då personen i fråga måste infinna sig vid sitt arbete vid ett visst klockslag och slutar på en förutbestämd tid, eller rörlig arbetstid, då tiden på dagen kan variera. En form av rörlig tid är flextid, alltså flexibel tid, då personen i olika utsträckning själv kan välja när han eller hon börjar och slutar, förutsatt att ett visst antal timmar ändå ägnas åt arbete.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har lagstadgad veckoarbetstid varit 48 timmar sedan 1919, 45 timmar sedan 1958, 42,5 timmar sedan 1967 och 40 timmar sedan 1973. Arbetsdagens längd har enligt lag varit 8 timmar sedan 1919, men tidigare med arbete sex dagar i veckan och då även på lördagar[9].

Anställningsformer[redigera | redigera wikitext]

Semestertjänst är den vanligaste anställningsformen i Sverige. Detta innebär att arbetstagaren har 40 timmars arbetsvecka och rätt till minst fem veckors betald semester.[10] Ferietjänst är den vanligaste anställningsformen för lärare i Sverige. Arbetstiden ligger då koncentrerad på 194 A-dagar som är placerade kring elevernas läsår (178 dagar). Då årsarbetstiden är densamma som övriga arbetstagares, så blir arbetsveckan cirka 45,5 timmar under de 194 A-dagarna. 35 timmar av dessa är reglerad arbetstid då arbetsgivaren leder och fördelar arbetet, övriga 10,5 timmar är förtroendetid där läraren själv avgör vilka arbetsuppgifter som behöver utföras. Förtroendetiden ska också innehålla en viss del fördjupning.[10] En uppehållstjänst innebär att arbetstagaren får ett månatligt löneavdrag under hela året för att kompensera uppehåll under exempelvis jul och sommar.[10]

Arbetsdagar[redigera | redigera wikitext]

Antalet arbetsdagar[11] under ett år varierar från 224 till 229 beroende på vilka veckodagar de allmänna helgdagarna infaller på och om det är skottår eller ej.[12] I genomsnitt är det 226 arbetsdagar på ett normalår och 226,714 arbetsdagar på ett skottår, vilket gör att det i genomsnitt är 226,179 arbetsdagar på ett år.[13]

Det finns huvudsakligen 14 olika varianter av arbetsår, 7 olika veckodagar, och med eller utan skottdag.

Dagar Börjar Med Arbetsdagar Vardagar Röda Helgdagar Exempelår 1 jan 6 jan 1 maj 6 jun 24 dec 25 dec 26 dec 31 dec
365 Måndag 225 261 1 2018 Måndag Lördag Tisdag Onsdag Måndag Tisdag Onsdag Måndag
365 Tisdag 225 261 1 2019 Tisdag Söndag Onsdag Torsdag Tisdag Onsdag Torsdag Tisdag
365 Onsdag 224 261 0 2025 Onsdag Måndag Torsdag Fredag Onsdag Torsdag Fredag Onsdag
365 Torsdag 226 261 2 2026 Torsdag Tisdag Fredag Lördag Torsdag Fredag Lördag Torsdag
365 Fredag 228 261 4 2021 Fredag Onsdag Lördag Söndag Fredag Lördag Söndag Fredag
365 Lördag 228 260 5 2022 Lördag Torsdag Söndag Måndag Lördag Söndag Måndag Lördag
365 Söndag 226 260 3 2017 Söndag Fredag Måndag Tisdag Söndag Måndag Tisdag Söndag
366 Måndag 226 262 1 2024 Måndag Lördag Onsdag Torsdag Tisdag Onsdag Torsdag Tisdag
366 Tisdag 226 262 1 2036 Tisdag Söndag Torsdag Fredag Onsdag Torsdag Fredag Onsdag
366 Onsdag 227 262 2 2020 Onsdag Måndag Fredag Lördag Torsdag Fredag Lördag Torsdag
366 Torsdag 229 262 4 2032 Torsdag Tisdag Lördag Söndag Fredag Lördag Söndag Fredag
366 Fredag 228 261 4 2016 Fredag Onsdag Söndag Måndag Lördag Söndag Måndag Lördag
366 Lördag 226 260 3 2028 Lördag Torsdag Måndag Tisdag Söndag Måndag Tisdag Söndag
366 Söndag 225 261 1 2040 Söndag Fredag Tisdag Onsdag Måndag Tisdag Onsdag Måndag

Folktro[redigera | redigera wikitext]

I svensk folktro var det viktigt att hålla kväll, det vill säga sluta arbeta i tid på kvällen. Det var man tvungen att göra inte bara för sin egen skull, utan också på grund av övernaturliga väsen. I en sägen som upptecknats bland annat i Uppland berättas om en bonde som brukade vara ute på åkern och plöja trots att det hunnit bli mörkt. En kväll hörde han ett samtal mellan två troll som bodde i var sitt berg. Det ena trollet frågade: "Får jag låna din stora kittel i kväll?" Det andra trollet frågade då: "Vad ska du ha den till?" Svaret blev: "Jag ska koka Lasse Långomlår, som inte går hem när de andra går." Bonden Lars begav sig då genast hemåt och därefter bar han alltid vitlök i kläderna för att inte bli tagen av trollen. En annan variant av sägnen handlar om två drängar som har tröttnat på att behöva arbeta sent på lördagskvällarna och beger sig upp på varsitt berg och låtsas vara övernaturliga väsen. Den ene säger att han vill låna en kittel för att koka bonden och på frågan från sin drängkollega vad han ska få för besväret blir det oväntade svaret (vilket även bonden hör): "Halsköttet, våmfettet, ena bogen och bägge låren."[14]

En sägen från Bohuslän berättar om en vallpiga som var ute med sina kor. Hon mötte då en jätte som sade: "Dagen är din, men natten är min." Kontentan av det är att människorna var tvungna att respektera gränsen mellan sin egen del av dygnet och den del av dygnet som tillhörde övernaturliga väsen.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”French labour laws: Working time and leave < Jobs France | Expatica France”. Expatica.com. http://www.expatica.com/fr/employment/employment_information/French-labour-laws_-Working-time-and-leave_16106.html. Läst 14 juli 2014. 
  2. ^ Up to 20,000 North Korean prison camp inmates have 'disappeared' says human rights group, The Telegraph
  3. ^ Svenskt Näringsliv och Ekonomifakta om arbetstid per år i Sverige
  4. ^ OECD om arbetstid per år i olika länder
  5. ^ [a b c] Hans-Joachim Voth (2000) Time and work in England 1750–1830, Chapter 5, Comparisons and conclusions, sid. 242–5
  6. ^ [a b] Farb, Peter (1968). Man's Rise to Civilization As Shown by the Indians of North America from Primeval Times to the Coming of the Industrial State. New York City: E. P. Dutton. Sid. 28. Mall:LCC. ”Most people assume that the members of the Shoshone band worked ceaselessly in an unremitting search for sustenance. Such a dramatic picture might appear confirmed by an erroneous theory almost everyone recalls from schooldays: A high culture emerges only when the people have the leisure to build pyramids or to create art. The fact is that high civilization is hectic, and that primitive hunters and collectors of wild food, like the Shoshone, are among the most leisured people on earth.” 
  7. ^ Cohen, Yehudi (1974). Man in Adaptation: the cultural present. Aldine Transaction. Sid. 94–95. ISBN 0-202-01109-7. ”In all, the adults of the Dobe camp worked about two and a half days a week. Because the average working day was about six hours long, the fact emerges that !Kung Bushmen of Dobe, despite their harsh environment, devote from twelve to nineteen hours a week to getting food. Even the hardest working individual in the camp, a man named =oma who went out hunting on sixteen of the 28 days, spent a maximum of 32 hours a week in the food quest.” 
  8. ^ Juliet Schor (1991) The Overworked American, sid. 43–seq, excerpt: Pre-industrial workers had a shorter workweek than today's
  9. ^ https://stockholmskallan.stockholm.se/post/29329
  10. ^ [a b c] Arbetstid Lärarförbundets webbplats Arkiverad 29 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Räkna antal arbetsdagar”. antal.arbetsdag.se. http://antal.arbetsdag.se. Läst 31 december 2016. 
  12. ^ Dagens Nyheter: 2011 – jobbets år med få lediga arbetsdagar
  13. ^ (225+225+224+226+228+228+226)/7=226,0 : (226+226+227+229+228+226+225)/7=226,714 : (3×226+226,714)/4=226,179. (Under en 28-årsperiod är det tre normalår och ett skottår med början på vardera av veckans sju dagar.)
  14. ^ [a b] Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, Stockholm 2004), s. 106.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]