Chilesalpeter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Natriumnitrat
Natriumnitrat
Strukturformel
Systematiskt namnNatriumnitrat
Övriga namnChilesalpeter, Natronsalpeter
Kemisk formelNaNO3
Molmassa84,9947 g/mol
UtseendeFärglösa kristaller
CAS-nummer7631-99-4
SMILES[O-][N+](=O)[O-].[Na+]
Egenskaper
Densitet2,257 g/cm³
Löslighet (vatten)730 g/L 0°C

874 g/L 20°C 1800g/L 100°C

väldigt lösligt i ammoniak och hydrazin
lösligt i etanol
något lösligt i pyridine

olösligt i aceton
Smältpunkt308 °C
Kokpunkt380 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
1
0
OX
LD503236 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Chilesalpeter eller natronsalpeter är handelsnamnet för saltet natriumnitrat, kemisk formel NaNO3, som kan framställas genom att blanda natriumhydroxid med salpetersyra.

Natriumnitrat är syntetiserat industriellt av neutralisering av salpetersyra med natriumkarbonat eller natriumvätekarbonat:

Natriumnitrat är ett kristallint, färglöst, genomskinligt eller genomlysande salt. Det löses lätt i vatten, som därav erhåller en salt smak.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Chilesalpeter förekommer naturligt nära staden Iquique, på cirka 1000 meters höjd över havet på gränsen mellan Chile och Peru. Det återfinns där i metertjocka lager, i ett område med en utsträckning på 200–300 kvadratkilometer. Dessa stora salpeterlager med cirka 15 % renhet har uppkommit genom oxidation (förmultning) av kvävehaltiga, organiska ämnen, främst rester av havsdjur och dylikt. Då bildades salpetersyra, som tagit till sig en del av havsvattnets natronhalt.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet och början av 1900-talet var chilesalpeter ett mycket viktigt konstgödningsmedel. Efter 1920-talet konkurrerades Chiles salpeterindustri ut när mineralgödsel framställd med Haber-Boschmetoden kom i bruk, till en början under namnet norgesalpeter. Chilesalpeter användes också i stor utsträckning för tillverkning av kaliumnitrat och salpetersyra. Tidigare användes natriumnitrat ofta och i stor mängd som råmaterial vid framställning av krut. Anledningen torde ha varit ekonomisk, eftersom natriumnitrat är många gånger billigare än till exempel kaliumnitrat. Natriumkrutet brann långsamt, och användes så gott som uteslutande i samband med gruvdrift. Natriumnitrat används numera även som fryspunktnedsättande tillsatsmedel i betong, mur- och putsbruk.

Använt som konserveringsmedel betecknas chilesalpeter med E-nummer 251.

Se även[redigera | redigera wikitext]