August Kobb

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
August Kobb

Samuel August Kobb, född 5 augusti 1819 i Tyska Christinae församling i Göteborg, död 17 december 1901 i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, var en svensk grosshandlare och kommunpolitiker. Han var "Tekungen" och skaparen av det så kallade "gröna Göteborg".

August Kobb fick burskap som handlande i Göteborg 1845, grundade och var delägare i firman M.S. Kobbs söner med filial i Stockholm 1848-1901, som sålde importerat öl och te. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1863-82, av stadens gatu- och vägförvaltning 1864-1901, varav som vice ordförande 1897-1901. Han visade ett särskilt intresse för stadens alléer och parker, bland annat tillkomsten av Kungsparken och Brunnsparken. Kobb gjorde mycket för Slottsskogens tillkomst och utveckling samt var ledamot av styrelsen för Slottsskogsparken från 1874, varav dess vice ordförande till 1890 samt ordförande till 1901.[1] Han kallas för "Slottsskogens fader".[2] Under sina affärsresor inspirerades han mycket av parkerna i London. Hans bröstbild återfinns sedan 1905 uthuggen i granit ur en klippvägg vid Stora dammen i Slottsskogen, utförd av Christian Eriksson.

Kobb har fått ett gymnasium, August Kobbs gymnasium, och en spårvagn (Göteborgs Spårvägars vagn nummer 826) uppkallade efter sig.

August Kobbsgatan i stadsdelarna Olivedal och Slottsskogen är sedan 1904,[3] liksom den intilliggande August Kobbs Stig, uppkallad efter Kobb.

Vidare finns Kobbarnas vägGårda sedan 1923 uppkallad efter bröderna August och Pontus Kobb, som ägde gårdarna Norra- och Södra Prospect Hill invid gatan.[4]

Familj[redigera | redigera wikitext]

August Kobb var son till Martin Samuel Kobb och Amalia Sofia Kobb, född Kihlman, samt far till Gustaf Kobb. Han gifte sig 29 december 1851 i Karlskoga med Beata Christina Lagerhjelm (1830-1908), dotter till assessor Per Lagerhjelm och Johanna Elisabeth Lagerlöf.

August Kobb ligger begravd tillsammans med sonen Gustaf Kobb på Örgryte gamla kyrkogård.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962: Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s. 20-21
  1. ^ En liten bok om Slottsskogen, stadsträdgårdsmästare Karl E. Axelsson, doktor Johan Alin, adjunkt Otto Holmberg, redaktör C. J. Holzhausen, länsjägmästare J. Lindner, intendent O. Nybelin, utgiven av Föreningen Linnégatan, Göteborg 1944 s. 10
  2. ^ Slottsskogen i Göteborg, Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs gatunämnd 1974 s. 34
  3. ^ *Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 42
  4. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945