Gustaf Kobb

Från Wikipedia
Gustaf Kobb
Född25 juli 1863[1][2][3]
Göteborgs Kristine församling[1][2][4], Sverige
Död30 januari 1934 (70 år)
Oscars församling[1][3], Sverige
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård[5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1][3]
SysselsättningPolitiker[1][6][3], matematiker[1][3]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1909–1911)[3]
Förstakammarledamot, Älvsborgs läns valkrets (1912–1914)[1][3]
Förstakammarledamot, Älvsborgs läns valkrets (1919–1920)[3]
Förstakammarledamot, Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets (1924–1931)[3]
ArbetsgivareKungliga Tekniska högskolan[1]
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet ()[3]
Liberala samlingspartiet ()[3]
Liberala riksdagspartiet ()[6][3]
FöräldrarAugust Kobb[3]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Gustaf Kobbs gravvård på Örgryte gamla kyrkogård.

Gustaf Kobb, född 25 juli 1863 i Kristine församling[7] i Göteborg, död 30 januari 1934 i Stockholm, var en svensk politiker (liberal), riksdagsledamot, professor och riksgäldsfullmäktig.

Kobb studerade vid Stockholms högskola 1881, vid Uppsala universitet 1882 och blev filosofie kandidat där 1885, filosofie licentiat 1888 och filosofie doktor 1889,[8] förordnades samma år till docent i matematik och 1898 till docent i mekanik vid Stockholms högskola samt blev 1899 lärare vid Tekniska högskolan, där han 1912 utnämndes till professor i mekanik. Han var även lärare i dessa ämnen vid Sjökrigsskolan 1898–1912 samt vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1902–1910. Professuren i matematik och mekanik vid Kungliga tekniska högskolan innehade han åren 1912-1928.[9] Kobb var sekreterare hos Stockholms högskolas lärareråd 1895-1903, konsulent i Arméns Pensionskassa 1909-18, i Enskilda Järnvägars Pensionskassa från 1910, ledamot av järnvägspensionskommittén 1903, av första försvarsberedningen 1911, av kommittén för centralisering av statens pensionsväsen 1913, av aktiebolagsskattekommittén 1918 samt ledamot av styrelsen för "Lars Hjertas minne" från 1901.

Kobb var riksdagsledamot i andra kammaren för Stockholms stads valkrets 1909-1911 och därefter ledamot av första kammaren för Älvsborgs läns valkrets 1912-1914 och 1919-1920 samt för Södermanlands och Västmanlands läns valkrets 1924-1931. Han tillhörde Liberala samlingspartiet och efter den liberala partisprängningen Liberala riksdagspartiet. I riksdagen var han bland annat ledamot av bevillningsutskottet 1912-1914. Han var även vice ordförande i riksgäldsfullmäktige 1929-1934. Han engagerade sig politiskt i pensionsfrågor och i frågor om Sveriges officiella statistik.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Kobb var son till August Kobb och Beata Kristina Lagerhjelm. Han gifte sig 1900 med Ellen Elisabeth Hedlund (1876–1961), dotter till lantbrukare Johan Hedlund och Josefina Hedlund, född Andersson.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988)
  • Göteborgsstudenter II : Realgymnasium i Göteborg 1865-1886 och Göteborgs Högre realläroverk 1885-1918, Erland Långström & Gustaf Stern, Aktiebolaget Pehrssons Förlag, Göteborg 1919 s. 29-30

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Gustaf Kobb, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Göteborgs Kristine församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker för svenska avdelningen, senare Kristine territoriella församling, SE/GLA/13187/C III/1 (1861-1865), bildid: 00192860_00109, sida 109, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 24 februari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 122, Kobb i Stockholm, Gustaf, läst: 24 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Kobb, Gustaf, f. 1863 i Göteborgs Kristine Göteborgs och Bohus län, Docent, läs onlineläs online, läst: 24 februari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gustaf Kobb, läst: 27 februari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 22, Gustaf Kobb (L), läs onlineläs online, läst: 24 februari 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Göteborgs Kristine CIII:1 sid.109
  8. ^ Kobb, Gustaf (1889). Några användningar af teorin för de algebraiska funktionerna.: Akad.afh.. Upsala. Libris 2746803 
  9. ^ KTH: En kort historik över professorer vid Institutionen för Matematik, läst 1 maj 2010

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]