Ave Imperator, morituri te salutant

Från Wikipedia
Somewhat stylized view from within a Roman arena; a group of around 7 gladiators are picked out by the sunlight saluting the Emperor, their weapons and shields held aloft. The stalls for the immense audience stretch into the distance and on the floor a small number of the dead from previous combats lay where they fell in the sand.
Ave Caesar Morituri te Salutant, av Jean-Léon Gérôme (1859). Gladiatorer hälsar Vitellius

"Ave Imperator, morituri te salutant" (på svenska ofta översatt med "Hell dig kejsare, de åt döden vigda hälsa dig", men det finns många varianter på temat) är en välkänd latinsk fras som återges i Suetonius, De Vita Caesarum ("Kejsarnas liv")[1] Uttrycket yttrades av fångar, som var dömda att dö under ett arrangerat sjöslag (naumachia) år 52 e.Kr. på Fucinus lacus innan denna sjö tömdes, till den närvarande kejsar Claudius. Suetonius berättar att Claudius svarade "Aut non" ("Eller inte"). Suetonius skriver:

Quin et emissurus Fucinum lacum naumachiam ante commisit. Sed cum proclamantibus naumachiariis: "Have[2] imperator, morituri te salutant!" Respondisset: "Aut non," neque post hanc vocem quasi venia data quisquam dimicare vellet, diu cunctatus an omnes igni ferroque absumeret, tandem e sede sua prosiluit ac per ambitum lacus non sine foeda vacillatione discurrens partim minando partim adhortando ad pugnam compulit.[1]

Innan han tömde sjön Fucinus arrangerade han ett naumachia. Men när kombattanterna ropade "Hell Kejsare, de som skall dö hälsar dig" svarade han "Eller inte", och därefter vägrade alla att strida eftersom de ansåg att de blivit benådade, varpå han tvekade länge om han skulle förgöra dem med eld och stål, slutligen hoppade han upp från tronen och raglade motbjudande fram och tillbaka längs sjöns strand, ömsom tvingande, ömsom bedjande dem att fortsätta striden.

Även Cassius Dio, en romersk konsul som skrev på grekiska, nämner yttrandet och händelsen:[3] χαῖρε, αὐτοκράτορ· οἱ ἀπολούμενοί σε ἀσπαζόμεθα (Khaîre, autokrátor; hoi apoloúmenoí se aspazómetha).[4] Betydelsen är likvärdig med Suetonius citat på latin, bortsett från att Cassius använder första person pluralis ("vi" = (salut)amus[5]) och Suetonius tredje person pluralis ("de" = (salut)ant).[6]

En tredje redogörelse av det arrangerade sjöslaget ges av Tacitus, som dock ej nämner yttrandet eller incidenten alls.[7]

Varken Suetonius (f. år 75), Cassius Dio (f. ca 150) eller Tacitus (f. ca 55) var samtida med händelsen (år 52 e.Kr.), vilket i bästa fall innebär att det bara är en andrahandsuppgift.

Andra lydelser är Ave Caesar ("Hell Caesar") och nos morituri te salutamus ("vi som skall dö hälsar dig").[8] I upplagor av Suetonius från 1400-talet och framåt kan även svaret "Avete vos" (ungefär: "vi hälsar er"[9] , men även "farväl" eller "ha det bra") återfinnas.[10]

Trots dess popularisering i senare tider finns frasen inte återgiven i något annat sammanhang i den romerska historien och det är tveksamt om det någonsin varit en sedvanlig hälsning. Det förefaller mer troligt att det var en enstaka framställan av desperata dödsdömda, som noterats av romerska historiker för den ovanliga massbenådningen av de överlevande.[10][11][12][13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt, eller delvis, översatt från Engelskspråkiga Wikipedia

  1. ^ [a b] Suetonius, De Vita Caesarum: Divus Claudius, 21.6. Extern länk på The Latin Library
  2. ^ Have är en stavningsvariant av Ave. Se P G Zumpt A grammar of the Latin language, (1847): "H is only an aspiration ; it is not considered as a vowel, and therefore when joined with a consonant it does not lengthen the preceding syllable. The ancients themselves (see Quintil. i. 5. 21.) were in doubt with regard to several words, as to which was the more correct, to pronounce it or not ; for example, as to whether they should pronounce have or ave, ..."(hänvisningen till Quintilianus bok 5. 21 Arkiverad 26 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. avser rimligtvis också bok 6. 21 Arkiverad 26 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.: "Let the extremely learned man, who has saluted you without an aspirate and with the second syllable lengthened - for the verb, he will say, is avēte - say also calefacere and conservavisse rather than what we say, and with these let him join face, dice, and the like"). Se även haveo på Wiktionary.
  3. ^ Earnest Cary (1958). ”Introduction to the Loeb Classics edition of Dio's Roman History. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Roman/Texts/Cassius_Dio/Introduction*.html. 
  4. ^ Dion Cassius, Histoire Romaine LX (33) - fransk översättning.
  5. ^ Latinska Wikipedia
  6. ^ I Dionis Cassii Romanarum historiarum libri XXV ex Guilielmi Xylandri interpretatione. sid. 790 av Henricus Stephanus 1592 är dock översättningen av Cassius citat också i tredje person pluralis.
  7. ^ ”Introduction to the Loeb Classics edition of Tacitus' The Histories. 1925–37. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Roman/Texts/Tacitus/Histories/Introduction*.html. 
  8. ^ Stone, Jon R (2005). The Routledge dictionary of Latin quotations: the illiterati's guide to Latin maxims, mottoes, proverbs and sayings. Routledge. sid. 232. ISBN 0-415-96909-3. http://books.google.se/books?id=bXGJuX1mDrwC&pg=PA181#v=onepage&q&f=false 
  9. ^ "Avete är pluralform av Ave, vos betyder "er". - se även ave och aveo på Wiktionary
  10. ^ [a b] Gai Suetoni Tranquilli de vita Caesarum, libri III-VI: Tiberius, Caligula, Claudius, Nero. Allyn and Bacon. 1903. sid. 259. http://books.google.com/books?cd=8&num=100&id=Z71LAAAAMAAJ&dq=%22aut+non%22+%22avete+vos%22&q=%22avete+vos%22#search_anchor 
  11. ^ Kyle, Donald (1998). Spectacles of death in ancient Rome publisher=Routledge. sid. 94. ISBN 0-203-14198-9. http://books.google.se/books?hl=sv&id=EhtnXGJ9h74C&dq=%22morituri+te+salutant%22+commodus&q=morituri#v=snippet&q=morituri&f=false 
  12. ^ Leon, H J (1939). ”Morituri Te Salutamus”. Transactions of the American Philological association 70: sid. 45–50. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Journals/TAPA/70/Morituri_Te_Salutamus*.html. Läst 11 oktober 2012.  JStor link
  13. ^ Baker, Alan (2002). The gladiator: the secret history of Rome's warrior slaves. Da Capo Press. sid. 84. ISBN 0-306-81185-5. http://books.google.se/books?hl=sv&id=jLvyQgDxJxkC&q=morituri#v=snippet&q=morituri&f=false