Fingertecken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Onda-ogat.jpg
Tre-fingrarshälsning vid en manifestation för Boris Tadić.

Fingertecken är budskap som signaleras med hand och fingrar och som är mer universella än teckenspråkets fingertecken.[1] Många fingertecken kan ha olika betydelser i olika länder.[2]

  • Peka för att utvisa en riktigt eller position, görs normalt med utsträckt pekfinger och övriga fingrar knutna. Inom det militära brukar man för tydlighets skull peka med hela handen, vilket innebär att handen som helhet sträcks ut i den riktning som avses.
  • Räknetecken görs genom att sträcka upp så många fingrar i luften som man avser att markera. I Sverige brukar 1 markeras med ett pekfinger, medan i vissa andra länder tummen används för 1.
  • Telefonhand, att knyta handen men med tummen mot örat och lillfingret nära munnen, görs för att markera telefonsamtal, t.ex. för att symbolisera att man avser att ringa någon eller att man ber den andra att ringa en själv.
  • Skära av halsen genom att dra ett finger eller hela handen utsträckt framför halsen, görs ofta för att markera att något skall avslutas omedelbart. Det kan också göras för att markera att man avstår från sin plats på talarlistan på ett sammanträde. Om man vill ha streck i debatten, brukar strecket däremot göras med fingret pekande från den egna kroppen.
  • Victory (Seger) - V-tecknet Handflatan framåt med pek- och långfinger pekande uppåt som ett "V".
  • eff off. Som "victorytecknet" fast med knogarna framåt, använt i bland annat Storbritannien med samma betydelse som "fuck you"[3] (nedan).
  • Citationstecken med fingrarna görs med båda händerna likt V-tecknet och sedan rycks fingrarna neråt ett par gånger. Detta görs för att ange att det man säger är ett citat eller ibland för att markera att något man säger är menat ironiskt.
  • Djävulstecknet eller corna Formas genom att hålla upp pek- och lillfinger med handflatan framåt. Fingrarna symboliserar då djävulens horn. Traditionen går att spåra bak till länder som Italien där man trodde på det "onda ögat", och skyddade sig mot det med bland annat detta tecken.
  • OK. Formas genom att hålla pekfinger och tummen mot varandra så att det formar ett "O". I vissa länder är tecknet dock obscent.
  • Fuck You - Formas genom att hålla upp långfingret med knogarna framåt (obscent, betydelse ungefär "dra åt helvete" eller ordagrant översatt "knulla dig").
  • Fingerpistol, när man knyter handen med fingret pekande ut som en pistols pipa och ibland med tummen uppåt liknande pistolens hane. Gesten kan upplevas som hotfull mot den som pekfingret pekar mot.
  • Tummen upp betyder oftast "bra", men i vissa länder en obscen gest
  • Tummen ner är motsatsen till tummen upp och betyder därför normalt "dåligt".
  • Hålla tummarna, man knyter nävarna med tummen innanför övriga fingrar när man uttrycker en förhoppning om något.
  • Jesus lever. Formas genom att peka med pekfingret upp mot himlen.
  • Korsa fingrarna eller fingrarna i kors, långfingret läggs över pekfingret, används i Sverige när man ljuger, för att inte drabbas av straff för denna synd. I USA används det däremot med samma betydelse som "hålla tummarna".[4][5]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adam., Kendon, (2004). Gesture : visible action as utterance. Cambridge University Press. ISBN 0521835259. OCLC 54988987. https://www.worldcat.org/oclc/54988987 
  2. ^ Gestures : their origins and distribution. Cape. 1979. ISBN 0224015702. OCLC 16421054. https://www.worldcat.org/oclc/16421054 
  3. ^ 1894-1979., Partridge, Eric, (2008). The concise new Partridge dictionary of slang and unconventional English. Routledge. ISBN 0203962117. OCLC 77795807. https://www.worldcat.org/oclc/77795807 
  4. ^ Gary Imai. ”Gestures: Body Language and Nonverbal Communication”. Gestures: Body Language and Nonverbal Communication. Arkiverad från originalet den 31 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100331212736/http://www.comm.ohio-state.edu/pdavid/preparedness/docs/Crosscultural/gestures.pdf. Läst 12 november 2009. 
  5. ^ Armstrong, Nancy; Wagner, Melissa (2003). Field Guide to Gestures: How to Identify and Interpret Virtually Every Gesture Known to Man. Philadelphia: Quirk Books