Hitlerhälsning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Heil Hitler” leder hit. För andra betydelser, se Heil.
Adolf Hitler vid Reichsparteitag 1933.
Folk i Cheb som gör hitlerhälsning mot tyska soldater i oktober 1938.

En Hitlerhälsning eller nationalsocialistisk hälsning, ursprungligen Tyska hälsningen (tyska Hitlergruß (Hitlergruss) eller Deutscher Gruß), var en hälsning i Nazityskland. Den innebar att högerarmen utsträcktes i en vinkel mitt emellan vågrätt och lodrätt, samtidigt som frasen Heil Hitler eller Sieg Heil uttalades. Då Adolf Hitler personligen hälsades, uttalades istället frasen Heil mein Führer. Hälsningen var ett led i personkulten kring Führern Hitler. Denna hälsing är olaglig i många länder som var ockuperade av Nazityskland och kan ge upp till 6 månaders fängelse. I Sverige kan Hitlerhälsning medföra åtal för hets mot folkgrupp.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Hitlerhälsningen är baserad på den hälsning som togs i bruk av de italienska fascisterna i början av 1920-talet. Den har kallats "romersk hälsning" och allmänt trotts ha använts i antikens Rom. Det är dock en oriktig benämning eftersom den inte finns beskriven i antika texter eller är avbildad i något skulpturverk eller på något mynt från den tiden.[1]

Frasen Sieg Heil betyder var hälsad seger eller med äldre svenska hell seger. Svenska nynazister, som i dag använder hälsningen, benämner den därför segerhälsning. På svenska kallas den annars även för heilning.

Hitlerhälsning i lagen[redigera | redigera wikitext]

I många länder i Europa är det olagligt att göra hitlerhälsning offentligt. I Tyskland[2], Österrike, Nederländerna och Tjeckien är det brottsligt.

Hitlerhälsningen är inte uttryckligen förbjuden i Sverige men kan utgöra ett led i brottet hets mot folkgrupp.[3][4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Winkler, Martin M. (2009). The Roman Salute: Cinema, History, Ideology. Columbus: Ohio State University Press. sid. 2. ISBN 9780814208649 
  2. ^ Tomas Lundin (24 augusti 2017). ”Het debatt i Tyskland efter tidningens Trumpomslag” (på svenska). https://www.svd.se/het-debatt-i-tyskland-efter-tidningens-trumpomslag. Läst 1 oktober 2017. 
  3. ^ Alexandra Carlsson Tenitskaja (5 augusti 2019). ”Elever gjorde Hitlerhälsning - åtalas”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sthlm/elever-gjorde-hitlerhalsning-atalas/. 
  4. ^ [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/fortydliganden-vad-galler-lagen-om-hets-mot_GT12897 ”förtydliganden vad gäller lagen om hets mot folkgrupp Svar på skriftlig fråga 2005/06:897 besvarad av Thomas Bodström”]. Riksdagen. 8 februari 2006. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/fortydliganden-vad-galler-lagen-om-hets-mot_GT12897. Läst 3 november 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]