Norrlands universitetssjukhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norrlands universitetssjukhus (Nus)
Norrlands universitetssjukhus med delar av Umeå universitets campus i övre vänstra hörnet och Umeå östra station längst ned
Norrlands universitetssjukhus med delar av Umeå universitets campus i övre vänstra hörnet och Umeå östra station längst ned
Plats Umeå, Västerbotten
Grundat 1907
Sjukhustyp Universitetssjukhus och regionsjukhus
Antal anställda 5 700
Vårdplatser 712
Befolkning 0,9 miljoner[1]
Område Norra sjukvårdsregionen
Ägare Västerbottens läns landsting
Webbplats Officiell webbplats
Västra entrén med Centralhallen.

Norrlands universitetssjukhus (Nus) i Umeå är ett svenskt sjukhus som drivs av Västerbottens läns landsting. Sjukhuset är granne med Umeå universitet och har också ett nära samarbete med dess medicinska fakultet.

Sjukhuset är det största i Norrland och bland de största i landet. Dess tre huvuduppgifter är att bedriva kvalificerad sjukvård, forskning och undervisning. Norrlands universitetssjukhus är genom sitt nära samarbete med universitetet ett nav för medicinsk forskning och utveckling i norra Sverige. Utbildningen av läkare är central för att fylla behovet i regionen.

Akutmottagningen har en helikopterplatta på taket. Dit kommer patienter i helikoptrar från hela regionen med allvarliga skador eller sjukdomar för snabbt omhändertagande och intensivvård. Länets ambulanshelikopter är stationerad i Lycksele.

Sjukhuset är regionsjukhus för Norra sjukvårdsregionen. Den omfattar landstingen i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Totalt bor cirka 900 000 människor i regionen (2010) spridda över halva Sveriges yta.

Den 22 januari 2014 utsåg Dagens Medicin sjukhuset till Sveriges bästa universitetssjukhus 2013.[2][3]

Profilområden[redigera | redigera wikitext]

Norra entrén. Den blänkande fasaden gav associationer till TV-serien Dallas, vilket blev ett allmänt smeknamn för byggnaden.
Bussterminalen vid norra entrén. I bakgrunden till vänster syns patienthotellet Björken.

Norrlands universitetssjukhus har sju profilområden:[4]

På Norrlands universitetssjukhus finns de flesta specialiteter förutom transplantations- och barnhjärtkirurgi, med undantag för hornhinnetransplantationer som görs här. Sjukhusets centrum för kardiovaskulär genetik är landets enda och utför både gentester och behandling av unga med ärftlig hjärtsjukdom.

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Det som börjat på 1950-talet med tandläkar- och läkarutbildning har sedan dess utökats med en lång rad medicinska utbildningar, som sedan 1965 ges i Umeå universitets regi. Åren 1997–2003 införlivades även tidigare landstingskommunala vårdutbildningar (bland andra sjuksköterskeprogrammet) i den medicinska fakulteten, som 1998 tog det nya Vårdvetarhuset – granne med både sjukhuset och universitetets campus – i bruk. 1999 blev den dåvarande odontologiska fakulteten vid Umeå universitet en institution i en ny medicinsk-odontologisk fakultet, som 2004 bytte namn till Medicinska fakulteten.[5]

Utbildningsprogram[redigera | redigera wikitext]

Dessutom finns en mängd påbyggnadsprogram – inte minst specialistsjuksköterskaprogram, samt ett tiotal masterprogram, bland andra det 1–3-åriga internationella masterprogram i biomedicin-, folkhälsa och folkhälsoekonomi, som i första hand vänder sig till internationella studenter.[6]

Inför läsåret 2015/16 hade medicinska fakulteten vid Umeå universitet cirka 1 200 anställda, varav knappt hälften lärare/forskare, 600 doktorander och närmare 3 500 studenter i grundutbildning, varav de allra flesta i huvudsak är verksamma vid universitetssjukhuset.[7]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Den medicinska forskningen i Umeå har en stark tradition inom genetik (ärftlighetslära) och molekylärbiologi. Här finns goda kunskaper om sällsynta, nedärvda så kallade norrlandssjukdomar men också om infektioner och de vanliga folksjukdomarna – diabetes, hjärtinfarkt och olika former av cancer. Starka forskningsmiljöer finns också inom genusvetenskap, global hälsa och neurovetenskap.

  • Centrum för demografi och åldrandeforskning (Cedar) – inklusive Demografiska databasen (DDB), är ett tvärvetenskapligt centrum som bildades 2015 av DDB, Centrum för befolkningsstudier och forskningsprogrammet Åldrande och Livsvillkor (ALC), som forskare från skilda fakulteter och discipliner omvandlingen från ett ungt till ett åldrande samhälle i en mängd olika projekt.
  • Centrum för medicinsk teknik och fysik (CMTF) drivs av landstingen i Norr- och Västerbotten, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, för att följa och delta i utvecklingen av ny medicinsk teknik.
  • Europeiska CBRNE-centret – i samarbete med bland andra Umeå kommun, FOI och SkyddC arbetar med forskning, övning och utbildning inom områdena säkerhet och sårbarhet med fokus på incidenter med kemiska (C), biologiska (B), radiologiska/nukleära (R/N) och explosiva (E) ämnen.
  • Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) – är den svenska noden i det europeiska EMBL-partnerskapet och en del av Umeå Centre for Microbial Research (UCMR).
  • Umeå Centre for Global Health Research studera hälsa utifrån faktorer bortom nationella gränser, som internationell handel, klimatfrågor, föroreningar och fattigdom.
  • Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI) bildades 2001 för att fokusera på avbildningstekniker för att undersöka hjärnans struktur och funktion i relation till både grundläggande och kliniska frågor.
  • Umeå centrum för genusvetenskap (UCGS) bedriver forskning om hälsofrågor i perspektiv av kön, makt, ålder och jämställdhet.
  • Umeå centrum för mikrobiell forskning (UCMR) är ett tvärvetenskapligt centrum för infektionsforskning inom medicin, mikrobiologi, molekylärbiologi, strukturell biologi, kemi och fysik.
  • Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) är ett tvärvetenskapligt centrum som integrerar molekylär-, cellulär- och utvecklingsbiologi med transgena metoder och funktionsgenomik.

Sjukhusområdet[redigera | redigera wikitext]

Sjukhusområdet utgör tillsammans med universitetsområdet en stadsdel i Umeå. Området åtskiljs från centrala Umeå och Öst på stan av Holmsundsvägen och Botniabanan, med en nivåskillnad på 15–20 meter.[8] Intill Västra entrén ligger järnvägsstationen Umeå Östra.[9]

Byggnaderna på området visar exempel på olika tidsperioders stilideal. Sjukhusparken och de första byggnaderna på området formades efter förra sekelskiftets syn på en läkande miljö. De större byggnaderna från 1940-talet och framåt har en mer industriell framtoning. Administrations- och undervisningsbyggnaderna i områdets nordvästra del visar på idealen för 1950- och 1960-talens arkitektur. Från det sena 1900-talet ser man spår av den tidens olika ideal; från höga byggnadskomplex i silverfärgad plåt till klassisk tegelarkitektur.[9]

Västerbottens medicinhistoriska museum[redigera | redigera wikitext]

En av sjukhusområdets äldsta byggnader, "Rotundan" från 1921, ritad av Ernst Stenhammar.[10]

I den så kallade Rotundan, ligger sedan 2004 Västerbottens medicinhistoriska museum. Muséet drivs ideellt och visar sjukvårdens och tandvårdens utveckling i Västerbotten under 250 år.[11]

Sjukhusparken[redigera | redigera wikitext]

Sjukhusparken med dammen till vänster

Sjukhusparken ligger i den västra, och äldsta, delen av sjukhusområdet.[12] Parken anlades troligen omkring 1907 och någon gång mellan 1925–1935 tillkom den nuvarande dammen, som skapades i Sandbäcken. I parken växer gran, alm, lind, oxel, björk, tall, rönn samt bok och fågellivet i dammen består av företrädesvis gräsänder, som även övervintrar vid dammen.[13]

Överläkarvillan/Kårhuset Villan[redigera | redigera wikitext]

Gamla överläkarvillan i sjukhusparken

Den gamla överläkarvillan, byggd 1907 efter ritningar av arkitekt Axel Kumlien med drag från både klassicism och nationalromantik, är en av Umeås få bevarade högreståndsbostäder från 1900-talets början.[12] Villans exteriör är i huvudsak oförändrad, förutom en tidigt utförd tillbyggnad som inte förändrat byggnadens karaktär. Även interiören är till viss del autentisk.[12] 1994 renoverades huset och gjordes om till kårhus för studenterna vid Umeå Medicinska Studentkår under namnet "Kårhuset Villan".[14]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ursprunget till Norrlands universitetssjukhus är gamla lasarettetStorgatan 28 som Gustav III lät grunda 1784 just utanför stadens västra tull.[15] Sjukhuset rymde fyra rum med vardera två sängplatser samt två gallerförsedda celler för sinnessjuka patienter.[16]

När Umeå allt eftersom blev större under sekelskiftet var staden i skriande behov av ett större och modernare sjukhus, och Landstinget beslutade att uppföra ett helt nytt sjukhus på Ålidbacken i Umeås östra utkanter. Det ritades av Axel Kumlien och invigdes 1907 med 134 platser för slutenvård, varav cirka 20 för sinnessjuka.[15]

Öster om lasarettsbyggnaden uppfördes tuberkulospaviljongen 1914–15, efter ritningar av arkitekt Ernst Stenhammar och mellan 1919–21 utfördes om- och tillbyggnader av lasarettsbyggnaden. Den patientvårdande verksamheten delades 1922 i en kirurgisk och en medicinsk avdelning. Då centralsanatoriet i Hällnäs‎ står färdigt 1926 flyttas tuberkulospatienterna dit, vilket frigjorde lokalerna så att medicinkliniken kunde flytta in.[12]

År 1926 stod ögonavdelningen klar och fyra år senare, år 1930, en reumatikeravdelning. År 1937 tillkom en avdelning specialiserad på barn och följande år även en avdelning för öron- näsa- halssjukdomar. År 1953 tillkom kvinnokliniken och 1957 fick sjukhuset en plastikkirurgisk klinik.[15]

Sedan Norrlandsundersökningen (1929–31) påvisat stora brister i tandhälsa – och tandvårdsutbildade – i norr[17], lades flera förslag om att inrätta medicinska utbildningar i Norrland. 1947 års riksdagsmotion om att förlägga ett rikssjukhus med tillhörande tandläkarutbildning till Umeå avslogs, men 1956 fick Umeå en odontologisk klinik i form av Tandläkarinstitutet i Umeå (som filial till Tandläkarhögskolan i Stockholm). Året därpå utsågs Umeå lasarett formellt till regionsjukhus för övre Norrland, och tilldelades även en läkarutbildning. År 1958 inrättades Medicinska högskolan i Umeå[18], som senare blev grunden för den medicinska fakulteten vid Umeå universitet, som invigdes 1965. Alltsedan dess har sjukhusets verksamhet vilat på tre ben: patientnära klinisk verksamhet, utbildning och forskning.

Därefter har sjukhuset både blivit regionsjukhus för hela Norrland och universitetssjukhus, vilket medfört en kraftig utökning av nya specialenheter och lokaler som behövde hysa allt fler patienter.[12]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Regionernas befolkningsunderlag och universitets-/regionsjukhus (2007)
  2. ^ Rörbecker, Sara. ”Hjärta och hjärna ger Norrland seger”. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/basta-sjukhuset-/hjarta-och-hjarna-ger-norrland-seger/. Läst 23 januari 2014. 
  3. ^ Degerström, Hanna. ”Sveriges bästa sjukhus finns i länet”. Västerbottens-Kuriren. http://www.vk.se/1097064/sveriges-basta-sjukhus-finns-i-lanet. Läst 23 januari 2014. 
  4. ^ ”Bildspel om Nus profilområden”. Västerbottens läns landsting. http://www.vll.se/default.aspx?id=32255&refid=32256. 
  5. ^ ”Om medicinska fakulteten”. Umeå universitet. 2015-06-03. http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/. Läst 10 juli 2015. 
  6. ^ ”Utbildningar vid medicinska fakulteten”. Umeå universitet. 2014-08-07. http://www.medfak.umu.se/utbildning/. Läst 10 juli 2015. 
  7. ^ ”Om medicinska fakulteten”. Umeå universitet. 2014-08-07. http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/. Läst 15 juli 2015. 
  8. ^ ”Områdets struktur och utveckling” (PDF). Lokalforsorjningsenheten, Umeå universitet. https://www.aurora.umu.se/globalassets/dokument/universitetsforvaltningen/lokalforsorjningsenheten/campusplan/omradets-struktur-och-utveckling.pdf. Läst 12 juli 2015. 
  9. ^ [a b] ”Översiktsplan Umeå kommun Fördjupning för Universitetsstaden.” (PDF). Umeå kommun. 25 november 2013. http://www.umea.se/download/18.1a5fea8a1437b3e6e5287d1/139047964230/Fop_Universitetsstaden_lagupplost.pdf. Läst 12 juli 2015. 
  10. ^ Göran Öberg (18 november 2013). ”Unika sjukhusbyggnader hotas av grävskoporna”. Västerbottens-Kuriren. http://www.vk.se/1035358/unika-sjukhusbyggnader-hotas-av-gravskoporna. Läst 27 september 2014. 
  11. ^ ”Västerbottens medicinhistoriska museum”. http://www2.visitumea.se/sv/se-gora/a480621/vasterbottens-medicinhistoriska-museum/detaljer. Läst 12 juli 2015. 
  12. ^ [a b c d e] Löfgren, Maria; Berglund, Lena (4 november 2014). ”Gamla sjukhusområdet NUS Kulturhistorisk utredning” (PDF). Västerbottens museum. http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/BV-yttranden/NUS/NUS%20rapport%2014.pdf. Läst 12 juli 2015. 
  13. ^ ”Fakta Sjukhusparken”. Umeå kommun. http://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/parkerochnatur/parker/sjukhusparken/fakta.4.bbd1b101a585d7048000160178.html. Läst 12 juli 2015. 
  14. ^ ”Kårhuset Villan”. http://karhusetvillan.com. Läst 12 juli 2015. 
  15. ^ [a b c] Asplund, Kjell. ”Medicinska kliniken och medicinska institutionen vid NUS- en kort historik”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2011. http://www.webcitation.org/62enPnn1y. Läst 11 januari 2014. 
  16. ^ ”Daniel Erik Næzén - vem var det?”. Västerbottens Medicinhistoriska Förening. http://www.medhistumea.se/nyhetsvisning/daniel-erik-nzn-vem-var-det. Läst 11 januari 2014. 
  17. ^ ”Folktandvården etableras i Västerbotten” (pdf). Västerbottens läns landsting. https://www.vll.se/Sve/Centralt/Standardsidor/OmLandstinget/Nedladdningsboxar/Filer/Folktandvården%20etableras%20i%20Västerbotten.pdf. Läst 10 juli 2015. 
  18. ^ Bergström, Ingemar (2001-01-14). ”Bergström begrundar: Medicinkliniken i Umeå 1956-61”. http://www.rondellen.net/culture5_swe.htm. Läst 10 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 63°49′3″N 20°17′54″Ö / 63.81750°N 20.29833°Ö / 63.81750; 20.29833