Bäckefors

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°48′30″N 12°9′40″Ö / 58.80833°N 12.16111°Ö / 58.80833; 12.16111
Bäckefors
Tätort
Land  Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Bengtsfors kommun
Församling Bäcke-Ödskölts församling
Koordinater 58°48′30″N 12°9′40″Ö / 58.80833°N 12.16111°Ö / 58.80833; 12.16111
Area 140,00 hektar
Folkmängd 673 (2010)[1]
Befolkningstäthet 4,81 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 66840
Riktnummer 0530
Tätortskod 4768
GeoNames 2723944
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg

Bäckefors är en tätort i Bengtsfors kommun i Dalsland.

Dalslands sjukhus ligger i Bäckefors.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I Bäckefors har det legat främst järn- och pappersbruk men samtliga är nedlagda sedan länge. 1767 köpte ägaren till Billingsfors bruk, Leonard Magnus Uggla, frälsegodset Vättungen i Bäcke socken, och 1767 erhöll han privilegium för att anlägga ett spikbruk här. Ugglas dotterson Carl Fredrik Wærn d.ä. köpte 1823[2] in Bäckefors egendom och Baldersnäs.[3] 1859 köpte hans arvingar, bl.a. Carl Fredrik Waern d.y., in Billingsfors bruk på konkursauktion. Baldersnäs Bolag bildades och detta omfattade större delen av dåtidens dalsländska industri, dvs. Billingsfors, Bäckefors och Katrinefors järnbruk samt Skåpafors och Långeds sågverk. All export av bolagets produkter gick genom C Fr Waern & Co.[4]

Under 1840-talet flyttades bruket 1, 5 kilometer nedströms till en plats kallad Nya bruket. 1868 flyttades en del av smidet vid Bäckefors till Billingsfors varvid stångjärnstillverkningen upphörde och smältstycketillverkningen nedlades helt på 1870-talet. I stället övergick man helt till tillverkning av hästskosöm. 1876 startades en fabrik för industriell tillverkning av hästskosöm vid Nyfors, men tillverkningen nedlades redan 1880 och maskinerna såldes till Ryssland. 1887 inköptes fabriken av Anders Magnus Bjurström som här anlade A. M. Bjurström & Söners broddfabrik. [2]

1879 fick Bäckefors järnvägsförbindelse med den enskilda Dalslands järnväg, senare förstatligad och numera en del av Norge/Vänernbanan.[5] Bäckefors var tidigare en järnvägsknutpunkt när även den nu nedlagda Lelångenbanan Bengtsfors–Bäckefors–Uddevalla fanns här. Under andra världskriget passerade dagligen tåg med tyska soldater. Nu finns inga tågstopp i Bäckefors.

Nya bruket drevs vidare under skilda ägare mestadels som mekanisk verkstad och gjuteri, till dess att Anders Magnus Bjurström 1909 köpte upp bruket med dess egendomar för att här bedriva broddtillverkning under namnet Bäckefors Bruks AB. Sonen Anders Petter Bjurström anlade en spiksmedja vid Nyhammar, som hade Nyfors som huvudbruk.[5]

Hästskosmidet upphörde på 1920-talet, broddtillverkningen på 1960-talet.[2]

Bjurström hade dock redan 1915 sålt Bäckefors bruk till AB O Mustad & Son, som dock lade ned verksamheten 1918 efter en brand. Det låg sedan öde längre tider fram till 1950, då Bult och Nagelfabriken i Göteborg flyttade över en del av sin verksamhet till Bäckefors. En fortsatt expansion ledde till en ny fabrik uppfördes 1965-67, och i början av 1970-talet fanns här ett 70-tal anställda. 1946 anlades en kraftstation med en 512 meter lång vattentub för att leda vattnet från turbinerna.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bäckefors 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
477
1965
  
627
1970
  
711
1975
  
786
1980
  
787
1990
  
799 138
1995
  
766 138
2000
  
710 141
2005
  
689 141
2010
  
673 140

I media[redigera | redigera wikitext]

Filmen Kopps spelades in på denna ort.

Längdskidåkerskan Sandra Hansson växte upp i Bäckefors och tävlade inledningsvis i sin karriär Bäckefors IF.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b c] Spiksmeder och spiksmide i Bäckefors, Kristina Rosell-Åström i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972
  3. ^ Carl Fredrik Wærn d.ä. i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  4. ^ C Fr Waern & Co.
  5. ^ [a b c] Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Camera-photo.svg Västra Götaland vapen.svg Denna artikel om en plats i Västra Götalands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.