Bengtsfors kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bengtsfors kommun
Kommun
View over Bengtsfors Sweden.JPG
Vy över Bengtsfors
SloganKämpaglöd = Bengtsfors / Där goda idéer forsar fram
Kommunens vapen.
Bengtsfors kommunvapen
LandSverige
LandskapDalsland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortBengtsfors
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 059,19 kvadratkilometer ()[1]
- därav land883 kvadratkilometer[1]
- därav vatten176,19 kvadratkilometer[1]
Folkmängd9 265 ()[2]
Bef.täthet10,49 inv./km² (land)
Läge
Bengtsfors Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°02′00″N 12°13′00″Ö / 59.033333333333°N 12.216666666667°Ö / 59.033333333333; 12.216666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVänersborgs domkrets (–)
Åmåls domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1470[3]
Anställda1 175 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1460 (–)
1560 (–)
GeoNames2723078
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Bengtsfors kommun är en kommun i Dalsland i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Bengtsfors.

Området som utgör kommunen är starkt kuperat med ett sönderbrutet landskap. 13 procent av ytan utgörs av sjöar, primärt långa sprickdalssjöar, och 80 procent av kommunens yta är klädd med barrskog med inslag av björk. Kommunen hade tidigt ett förindustriellt skede med järnhantering, vilket under mitten på 1800-talet ersattes  av sågverk och senare även av massafabriker och pappersbruk. Därtill har kommunen haft en växande turistnäring.

Med undantag för ett fåtal år har kommunens befolkning varit minskande sedan kommunen bildades 1971. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft blocköverskridande styren. Mandatperioden 2018–2022 styrs dock kommunen av borgerliga partier.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bäcke, Laxarby, Steneby, Tisselskog, Torrskog, Vårvik, Ärtemark och Ödskölts. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1926 bildades Bengtsfors köping genom en utbrytning ur Ärtemarks landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bäckefors (av de tidigare kommunerna Bäcke och Ödskölt), Lelång (av Laxarby, Torrskog, Vårvik och Ärtemark) samt Steneby (av Steneby och Tisselskog) medan Bengtsfors köping förblev opåverkad.

Bengtsfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bengtsfors köping och landskommunerna Bäckefors, Lelång och Steneby.[5] Kommunen ingick till 1998 i Älvsborgs län.

Kommunen ingick från bildandet till 1 maj 1999 i Åmåls domsaga och ingår sen dess i Vänersborgs domkrets.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i norra delen av landskapet Dalsland och gränsar i norr till Årjängs kommun och i nordöst till Säffle kommun, båda i Värmlands län, i öster till Åmåls kommun, i sydöst till Melleruds kommun, i sydväst till Färgelanda kommun och i väster till Dals-Eds kommun, alla i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör kommunen är starkt kuperat med ett sönderbrutet landskap. Det berör på att tektoniska rörelser i jordskorpan har bildat veckningar, överförskjutningar och förkastningar. 13 procent av ytan utgörs av sjöar, primärt långa sprickdalssjöar varav Lelång, som sträcker sig upp i Värmland, är längst. Urbergsgrunden består till stor del av gnejser och graniter men också av Dalformationens bildningar. Dessa består av sediment som omvandlats till bland annat arkos, konglomerat, lerskiffrar och kvartsit. Skiffern är kalkrik vilket gett en näringsrik jord. Kvartsiten är synlig i öster där den framträder som gråvita, skarpa, kala bergsryggar i landskapet, varav de högsta topparna når 260 meter över havet. Ödskölts moar med deltan, sandurbildningar och två parallella moränryggar söder om Ödskölts kyrka är en israndbildningen. Denna är vetenskapligt intressant då den vittnar om stagnation och framryckning under inlandsisens tillbakadragande.[7]

80 procent av kommunens yta är klädd med barrskog med inslag av björk. Hagmarker med bestånd av lövträd hittas i dalgångar och i närheten av sjöar. Även odlingsmark hittas längs dalgångar men även vid sjöar och höjder. Många av gårdarna som hör till odlingsmarken har dock övergivits och åkrarna buskats igen.[7]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 19 naturreservat i Bengtsfors kommun.[8] Bland dessa hittas exempelvis Baldersnäs, ett reservatet som Länsstyrelsen i Västra Götalands län beskriver som ett "exotiskt inslag i det dalsländska landskapet". I området finns resterna av en storslagen park i engelsk stil där arter som Weymouthtall, avenbok och blodbok finns kvar. I området finns fortfarande jordbruk, vilket inkluderar en av norra Dalslands största mjölkdjursbesättningar.[9] Ett annat exempel är Skärbo, vilket även är klassat som Natura 2000-område. Området användes som åker och äng från 1500-talet och fram till 1960-talet. Därefter har markerna hävdats genom fårbete. I reservatet hittas arter som skogsbingel, vätteros, skogsknipprot, vårärt och skogsklocka. Men också ett stort bestånd av Sankt Pers nycklar.[10]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Bengtsfors kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Bäcke-Ödskölts, Laxarby-Vårviks, Steneby-Tisselskogs, Torrskogs och Ärtemarks.

Från 2016 indelas kommunen istället i åtta distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[11]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Bengtsfors kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Bengtsfors &&&&&&&&&&&03125.&&&&&03 125
2 Dals Långed &&&&&&&&&&&01407.&&&&&01 407
3 Billingsfors &&&&&&&&&&&01108.&&&&&01 108
4 Bäckefors &&&&&&&&&&&&0709.&&&&&0709
5 Skåpafors &&&&&&&&&&&&0323.&&&&&0323

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Folkpartiet i koalition med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, vilka samlade 18 av 35 mandat. Samma koalition fortsatte styra efter valet 2014 med 16 av 35 mandat. Företrädare för partierna uppgav då att "Sammansättningen av majoriteten har fungerat bra vid föregående mandatperiod och därför vill vi fortsätta samarbetet".[12]

Valet 2018 ledde till maktskifte när Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna bildade en minoritetskoalition. Detta skedde genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna vilket ledde till att Centerpartiet på riksnivå försökte få Centerpartiet i kommunen att backa från samarbetet, något som inte lyckades.[13]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande KD Jan-Åke Jansson
Förste vice ordförande S Solveig Nettelbo
Andre vice ordförande C Marie Therese Harfouche

Mandatfördelning i Bengtsfors kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPVfPÖVRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702113623
2113623
4586,7
40
197312015414
201544
4590,1
39
197611915514
191554
4590,6
387
197921914415
2191445
4588,8
387
1982219112326
21912326
4589,4
378
1985220111515
2201155
4588,2
369
1988219212424
219212424
4583,5
3411
1991191311335
19311335
4583,0
3213
199421139326
2139326
4582,1
2817
199821255236
21255236
3576,76
2213
20022167433
2167433
3575,05
2213
200621418334
2148334
3575,33
1916
2010214117325
2147325
3575,14
1718
2014113135215
133525
3178,04
2011
201811246116
12466
3181,35
2011
2022110531110
105310
3179,14
1912
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Myndighetsnämnden C Leif Johansson S Sten-Åke Jansson
Valnämnden M Owe Gustafsson - Susanne Öhrn

Valresultat i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 2305 37,06 -322 -6,53 12 -1
  Moderaterna 1194 19,20 +273 +3,92 6 +1
  Centerpartiet 1063 17,09 -12 -0,75 6 +1
  Sverigedemokraterna 851 13,68 +343 +5,25 4 +1
  Vänsterpartiet 266 4,28 +54 +0,76 1 0
  Kristdemokraterna 235 3,78 +27 +0,33 1 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 227 3,65 -78 -1,41 1 -1
  Miljöpartiet de gröna 67 1,08 -70 -1,20 0 -1
  Feministiskt initiativ 6 0,10 -5 -0,09 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 5 0,08 -17 -0,28 0 0
Giltiga röster totalt 6 219 100,00 +193 31 0
Ogiltiga röster - blanka 81 1,28 -22 -0,40
Ogiltiga röster - övriga 6 0,10 +6 +0,10
Valdeltagande 6 306 81,35 +177 +3,31
Röstberättigade 7 752 -102

Källa:[14]

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Sydöstra 43,37  % 37,06  %
M Nordvästra 22,71  % 19,20  %
C Sydvästra 28,30  % 17,09  %
SD Nordöstra 16,93  % 13,68  %
V Sydöstra 7,87  % 4,28  %
KD Sydöstra 5,39  % 3,78  %
L Norra 4,76  % 3,65  %
MP Sydöstra 2,65  % 1,08  %
FI Norra 0,21  % 0,10  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen hade år 2022 en vänort, Wuzhou i Kina. Samarbetet inleddes 2015 och syftar till att "hitta vägar till en bättre verksamhet för kommunens innevånare". Detta sker genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Fram till 2022 hade detta skett genom att kommunledningen samt representanter från skola och turism besökt vänorten och att representanter från vänorten besökt Bengtsfors vid ett flertal tillfällen.[15]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kommunen hade tidigt ett förindustriellt skede med järnhantering, vilket kan härledas till geografiska tillgångar i form av skog, forsar och vattenleder. Stångjärn framställdes med hjälp av träkol från skogarna och tackjärn som fraktades från Bergslagen via Vänern. Bruken var belägna vid forsrika vatten varifrån sjötransporter kunde ordnas. Bäckefors bruk var först i Sverige med att implementera lancashireprocessen vid färskning av tackjärn. Bruken ersattes i mitten på 1800-talet av sågverk och senare även av massafabriker och pappersbruk. Samtidigt förbättrades transporterna från 1864 genom anläggandet av bland annat Dalslands kanal och Lelångenbanan.[7]

Skogsindustrin har förändrats i modern tid och gått mot färre enheter och ökad förädling. Exempelvis har Billingsfors pappersbruk som ägs av Munksjö Paper AB omvandlats till en integrerad massa- och kraftpappersindustri. Andra större företag inom denna bransch är Rexcell Tissue & Airlaid AB som tillverkar mjukpappersprodukter i Skåpafors, Petersons Packing AB och Bäcke Emballage AB vilka tillverkar wellpapplådor respektive papphylsor.[7]

Turistnäringen har blivit allt viktigare fram början av 2020-talet, då i synnerhet sommarturismen. I synnerhet lockas turisterna av den stora turistattraktionen Dalslands kanal.[7]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas från norr till söder av länsväg 172 och från sydväst mot nordöst av länsväg 164, södra delen av kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av länsväg 166.

Åren 1864–68 byggdes Dalslands kanal vilken går längs Upperudsälven och sjön Lelången. Numer används den varken för godstrafik eller reguljär personbefordran. År 1895 öppnades smalspåriga Lelångenbanan, vilken sammankopplade Bengtsfors och Uddevalla. År 1928 anslöts kommunen till normalspårsnätet och då linjen Mellerud–Årjäng [–Arvika]).[7]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bengtsfors kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
12 443
1975
  
12 345
1980
  
12 199
1985
  
11 891
1990
  
11 927
1995
  
11 500
2000
  
10 896
2005
  
10 225
2010
  
9 791
2015
  
9 626
2020
  
9 591
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns flera värdefulla bebyggelsemiljöer vilka inkluderar dalslandsstugor (enkelstugor i två våningar), ålderdomligt präglade byar och vackra herrgårdar. Av dessa är Baldersnäs, med sin forna stora park, mest känd. Bland bruksmiljöer hittas exempelvis Mustadfors och Bäckefors.[7]

År 2022 fanns ett byggnadsminne i kommunen, Alltorps tingshus och häradshäkte.[16]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött en uppskjutande genomgående bro med två valv och däröver en merkuriestav, allt av silver.

När Bengtsfors varit köping i tjugo år, 1946, antogs ett vapen där merkuriestaven syftar på handel och bron på den s.k. "Bengtsbroa". Efter kommunbildningen 1971 fanns planer på ett nytt vapen. Det diskuterades om den halmslöjd bygden är känd för skulle komponeras in i ett vapen men man beslöt sig istället för att återanvända köpingens vapen, och detta registrerades för kommunen i PRV 1987.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c d e f g] ”Bengtsfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bengtsfors. Läst 15 augusti 2022. 
  8. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 16 augusti 2022. 
  9. ^ ”Baldersnäs”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/baldersnas.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&facilities=&sort=none. Läst 16 augusti 2022. 
  10. ^ ”Skärbo”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/skarbo.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&facilities=&sort=none. Läst 16 augusti 2022. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”S+Fp+Mp bildar nya mandatperiodens majoritet”. Bengtsfors kommun. 10 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 11 december 2014. https://web.archive.org/web/20141211073738/http://www.bengtsfors.se/nyheter/sfpmpbildarnyamandatperiodensmajoritet.5.751051e414835e7de2110db.html. Läst 15 augusti 2022. 
  13. ^ Hellman, Sara (26 november 2018). ”Moderat tar över i Bengtsfors”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/moderat-tar-over-i-bengtsfors. Läst 15 augusti 2022. 
  14. ^ ”Bengtsfors - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/14/60/index.html. Läst 21 augusti 2022. 
  15. ^ ”Vänorter - Bengtsfors kommun”. www.bengtsfors.se. https://www.bengtsfors.se/sidor/kommun-och-politik/eu-och-internationellt/vanorter.html. Läst 15 augusti 2022. 
  16. ^ ”Lista över byggnadsminnen i Västra Götaland”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.3b68ed3d177d806751d107a0/1615281153317/Byggnadsminnen%20i%20VG.pdf. Läst 16 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]