Barbara Liskov

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Barbara Liskov, född den 7 november 1939 som Barbara Jane Huberman, är en amerikansk datavetare[1]. Liskov är även professor vid tekniska institutet Massachusetts Institute of Technology och Ford Professor i industriell utveckling på School of Engineering's elektroteknik och datavetenskap institutionen.[2] Hon var en av de första kvinnorna att beviljas en doktorsexamen i datavetenskap i USA[3], mottog Turingpriset år 2008 och är känd för att ha utvecklat Liskovs substitutionsprincip (LSP).

Tidigt liv och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Liskov föddes den 7 november 1939 i Los Angeles, Kalifornien.[4] Liskov är den äldsta av Jane (född Dickhoff) och Moses Hubermans fyra barn.[5] Hon tog sin kandidatexamen i matematik med tillvalsämnen i fysik vid University of California, Berkeley 1961. Hon och en annan kvinna var de enda kvinnliga studenterna på hennes kurser. Efter sin examen ansökte hon till en masterutbildning i matematik på universiteten Berkeley och Princeton. Dock antog inte Princeton kvinnliga studenter i matematik på den tiden.[6] Hon antogs till Berkeley men istället för att fortsätta studera flyttade hon till Boston. I Boston började hon arbeta på Mitre Corporation. Det var där som hon blev intresserad av datorer och programmering. Hon arbetade på Mitre ett år innan hon tog ett programmeringsjobb på Harvard där hon arbetade med översättning.

Sedan bestämde hon sig för att börja studera igen och sökte återigen till Berkeley, men även till Stanford och Harvard. Liskov var en av de första kvinnor i USA att tilldelas en doktorandexamen från avdelningen för datavetenskap från Stanford University.[7][8] Vid Stanford arbetade hon med John McCarthy och arbetade inom artificiell intelligens. Hennes avhandling handlade om ett datorprogram för att spela slutspel i schack.[9]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Efter sin examen från Stanford, återvände Liskov till Mitre för att arbeta som forskare.[källa behövs]

Liskov har varit ledare till många viktiga projekt, bland annat Venus operativsystem, ett mindre, lågkostnads och interaktivt tidsindelande system. Hon var även ledare för utformningen och genomförandet av CLU; Argus, det första på hög-nivå språket för att stödja genomförandet av distribuerade program och för att visa tekniken promise pipelining, och Thor, ett objektorienterad databas system. Tillsammans med Jeannette Wing har hon utvecklat en särskild definition av subtyping, allmänt känd som Liskovs substitutionsprincip. Hon leder Programming Methodlogy Group vid MIT, med forskning som nuvarande fokuserar på Bysantinska feltolerans och distribuerad databehandling.

Erkännande och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Liskov är medlem i National Academy of Engineering, National Academy of Sciences, American Academy of Arts and Sciences och Association for Computing Machinery (ACM). År 2002 erkändes hon som en av de främsta kvinnliga fakultetsmedlemmarna på MIT, och bland de 50 bästa fakultetsmedlemmarna i naturvetenskap i USA.[10]

År 2004 vann Barbara Liskov John von Neumann-medaljen för "fundamental contributions to programming languages, programming methodology, and distributed systems".[11] Barbara Liskov och Donald E. Knuth tilldelades titeln ETH Honorary Doctorates[12] den 19 november 2005. Liskov och Knuth var också med i ETH Zürich Distinguished Colloquium Series.[13]

Liskov fick 2008 Turing Award från ACM, i mars 2009,[14] för hennes arbete i utformningen av programmeringsspråk och mjukvarumetodik som lett till utvecklingen av objektorienterad programmering.[15] Specifikt har Liskov utvecklat två programmeringsspråk, CLU[16] under 1970-talet och Argus[17] under 1980-talet. ACM citerade hennes bidrag till de praktiska och teoretiska grunderna för "programming language and system design, especially related to data abstraction, fault tolerance, and distributed computing".[18] Under 2012 blev hon invald i amerikanska National Inventors Hall of Fame.[19]

Barbara Liskov är författare till tre böcker och över hundra tekniska artiklar.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

1970 gifte hon sig med Nathan Liskov. Deras son, Moses Liskov, föddes 1975.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Barbara Liskov – A.M. Turing Award Winner
  2. ^ Barbara Liskov, Programming Methodology Group, MIT.
  3. ^ ”Barbara Jane Liskov”. Encyclopædia Britannica. 17 juli 2016. https://www.britannica.com/biography/Barbara-Jane-Liskov. 
  4. ^ Karagianis, Liz (Fall 2009). ”Top Prize”. MIT Spectrum. http://spectrum.mit.edu/fall-2009/top-prize. 
  5. ^ Jane Siegel: Obituary”. San Francisco Chronicle (via Legacy.com)'. January 24, 2010. http://www.legacy.com/obituaries/sfgate/obituary.aspx?n=jane-siegel&pid=138827388. Läst 18 november 2014. 
  6. ^ Guttag, John (2005-01-01) (på English). The electron and the bit: electrical engineering and computer science at the Massachusetts Institute of Technology, 1902–2002. Cambridge, Mass.: MIT, Electrical Engineering and Computer Science Dept. http://www.worldcat.org/oclc/61332947 
  7. ^ ”Barbara Liskov”. http://www.engineergirl.org/?id=2914. Läst 6 september 2007.  Profile from the National Academies of Engineering.
  8. ^ ”UW-Madison Computer Science Ph.D.s Awarded, May 1965 – August 1970”. http://www.cs.wisc.edu/includes/textfiles/phds.65-70.txt. Läst 8 november 2010.  PhDs granted at UW-Madison Computer Sciences Department.
  9. ^ Huberman (Liskov), Barbara Jane (1968). A program to play chess end games. Stanford University Department of Computer Science, Technical Report CS 106, Stanford Artificial Intelligence Project Memo AI-65. Arkiverad från originalet den 2014-01-09. https://web.archive.org/web/20140109225347/http://oai.dtic.mil/oai/oai?verb=getRecord&metadataPrefix=html&identifier=AD0673971. Läst 8 mars 2018 
  10. ^ MIT's magnificent seven: Women faculty members cited as top scientists”. MIT News Office (Cambridge, MA). 5 Nov 2002. http://web.mit.edu/newsoffice/2002/women.html. Läst 29 oktober 2012. 
  11. ^ IEEE John von Neumann Medal Recipients from the website of IEEE
  12. ^ ”Honorary Doctors”. Zurich: ETH Computer Science. 22 mars 2006. Arkiverad från originalet den 8 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130108045203/http://www.inf.ethz.ch/news/spotlight/honorary. Läst 29 oktober 2012. ”Barbara Liskov and Donald E. Knuth were awarded the title ETH Honorary Doctor on 19 November 2005.” 
  13. ^ ”Distinguished Lecturers Barbara Liskov and Donald E. Knuth”. Zurich: ETH Computer Science. 1 januari 2006. Arkiverad från originalet den 8 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130108022203/http://www.inf.ethz.ch/news/spotlight/dist_talks/index. Läst 29 oktober 2012. 
  14. ^ Weisman, Robert (March 10, 2009). ”Top prize in computing goes to MIT professor”. The Boston Globe. http://www.boston.com/business/technology/articles/2009/03/10/top_prize_in_computing_goes_to_mit_professor/. 
  15. ^ Barbara Liskov Wins Turing Award | March 10, 2009 from the Dr. Dobb's Journal website
  16. ^ Liskov, B.; Snyder, A.; Atkinson, R.; Schaffert, C. (August 1977). ”Abstraction mechanisms in CLU”. Communications of the ACM 20 (8): sid. 564–576. doi:10.1145/359763.359789. 
  17. ^ Liskov, B. (March 1988). ”Distributed programming in Argus”. Comm. ACM 31 (3): sid. 300–312. doi:10.1145/42392.42399. 
  18. ^ ”ACM Names Barbara Liskov Recipient of the 2008 ACM A.M. Turing Award”. Association for Computing Machinery. Arkiverad från originalet den 16 juli 2012. https://archive.is/20120716094636/http://www.acm.org/membership/turing-award2008. Läst 10 mars 2009. 
  19. ^ ”Spotlight | National Inventors Hall of Fame”. Invent.org. 21 november 2013. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160814225445/http://invent.org/inductee-detail/?IID=464. Läst 31 maj 2016.