Ersnäs
| Ersnäs | |
| Tätort | |
 Ersnäs från söder
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Luleå kommun |
| Distrikt | Nederluleå distrikt |
| Koordinater | 65°32′17″N 21°46′38″Ö / 65.53806°N 21.77722°Ö |
| Area | 134 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 492 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 3,7 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8576[3] |
| Beb.områdeskod | 2580TB109 (1975–)[4] |
| Geonames | 606245 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Ersnäs | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Ersnäs är en tätort i Luleå kommun. Orten ligger cirka 2–3 mil söder om Luleå och ligger nära Piteå kommun. Ersnäs är en av Sörbyarna, tillsammans med tätorterna Måttsund och Antnäs.
Historia[redigera | redigera wikitext]
I den första existerande landskapshandlingen från 1539 för dåvarande Västerbottens län hette byn "Eriksnes". Det fanns då 17 hushåll med 20 (manliga) personer.[5] På den tiden registrerades aldrig kvinnor eller äldre barn så till vida kvinnorna inte var änkor och hade övertagit hemmanet efter den avlidne maken eller en dotter som blev kvar på gården efter föräldrarna avlidit.
När topograf och genealog Abraham Abrahamsson Hülphers vid mitten av 1700-talet gjorde sin resa genom hela Norrland, Norrbotten inkluderad, besökte han även Piteå socken. Vid visiten fick han höra den lokala historien om hur Ersnäs i Luleå socken fick sitt namn. I Piteå socken fanns först fyra bröder: Sjul, Sven, Henning och Erik. Sjul gav namn till byn Sjulnäs, Sven gav namn till Svensbyn och Henning till byn Hemmingsmark, alla i Piteå socken, medan Erik flyttade till Luleå socken och gav namnet till Ersnäs - det vill säga Eriks näs.[6]
Hülphers beskrev också på sin resa 1758 en bro i Ersnäs . Det var en lång bro som gick över en mosse ifrån Ersnäs gästgivargård till Antnässkäret över en "utfallen hafs=fjärd". Den var 1430 alnar lång och byggd på 92 brokar. År 1780 byggdes den i sten och behövde därmed inte underhållas lika ofta som den gamla i trä. Stenbron var 900 alnar lång.[7]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Ersnäs 1960–2020[8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 269 | |||
| 1965 | 234 | |||
| 1975 | 290 | |||
| 1980 | 385 | |||
| 1990 | 342 | 49 | ||
| 1995 | 336 | 52 | ||
| 2000 | 324 | 52 | ||
| 2005 | 299 | 52 | ||
| 2010 | 292 | 52 | ||
| 2015 | 478 | 133 | ||
| 2020 | 492 | 134 | ||
Anm.: Upphörde som tätort 1970. Ny tätort 1975. Sammanvuxen 2015 med småorten Ersnäs (västra delen)
| ||||
Om orten[redigera | redigera wikitext]
Med Dålakajen som hamn i byn, anlände många ångfartyg under slutet av 1800-talet. Genom Ersnäs rinner också Alån.
Byn har bl.a. en skola (F-6), en förskola, ett taxibolag, några verkstäder samt det bokningsbara värdshuset Ralph Lundsten-gården, där kompositören Ralph Lundsten växte upp.
Ersnäs har också en liten fotbollsförening, Ersnäs IF, som grundades 1933. Deras hemmaplan heter Pålbacka IP.
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Vy över en åker i Ersnäs. -
Infarten till Ersnäs.
Ersnäs är även mycket välkänt för sina stora potatisodlingar.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 27 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1539: 1 (1539) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044382_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=1777,2355,4945,2254. Läst 13 december 2022.
- ^ Hülphers Abrahamsson, Abraham (1798). Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten. 1 Bandet. Västerås. sid. 134
- ^ Hülphers Abrahamsson, Abraham (1798). Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten. 1 Bandet. Västerås. sid. 152-153
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
| |||||||||||||||||||
