Björkskatan

	Björkskatan
	Fd tätort
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län
Kommun	Luleå kommun
Distrikt	Örnäsets distrikt
Koordinater	65°36′56″N 22°10′41″Ö / 65.61556°N 22.17806°Ö
Area	154 hektar (2015)
Folkmängd	4 376 (2018)
Befolkningstäthet	28 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T8538
Beb.områdeskod	2580TB106 (2015–2018)
Geonames	7304434
	Ortens läge i Norrbottens län Ortens läge i Norrbottens län
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Björkskatan är en bebyggelse i Luleå kommun och stadsdel i Luleå, belägen på en björkbevuxen udde (fornsvenska: skata), därav namnet, vid Björsbyfjärdens östra strand. Stadsdelen har byggts ut i etapper sedan 1970-talet, mestadels med villor och radhus.

Bebyggelsen räknades av SCB före 2015 och efter 2018 som en del av tätorten Luleå. 2015 klassades den som en egen tätort med 4 388 invånare på 154 hektar.^[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Björkskatan tillhörde historiskt sett byn Björsbyn i Nederluleå socken. I vad som nu är stadsdelens sydvästra del låg några gårdar, varav en är bevarad, som gick under namnet Björkskatan. Strax utanför dessa ligger den lilla ön Björkskatagrundet. Mellan denna och Lulsundskanalen sträcker sig Björkskatafjärden. Björkskatan kom senare att syfta på bebyggelsen söder om kommungränsen, det vill säga dagens Lulsundet.

Efter kommunsammanslagningen 1969 kunde staden Luleå expandera norrut. I början av 1970-talet byggdes några hundra villor kring ett antal säckgator kring Midsommarvägen och Vårvägen. Det var den första delen av en större stadsdel, som ursprungligen benämndes Norra Björkskatan. Namnet kortades snart till Björkskatan, samtidigt som Lulsundet återfick sitt tidigare namn. Namnet Norra Björkskatan förekommer dock fortfarande på vägskyltar i området.

Större delen av Björkskatan, inklusive centrumanläggningen, byggdes under sent 1970-tal. Vid denna tid förbands stadsdelen även med Porsön och det framväxande Luleå tekniska universitet, dels genom en gång- och cykelbro, dels genom trafikleden Björkskataleden.

Bebyggelsen kring Regnvägen och Tövägen planerades ursprungligen under 1970-talet, men sköts på framtiden i samband med att planerna för Stålverk 80 skrinlades. De sydöstra delarna av Björkskatan växte därefter fram under 1980-talet och 1990-talet. Under denna tid byggdes även studentbostäder vid centrum.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Björkskatans centrum finns Coop, ett mindre gym, tre pizzerior, högstadieskola jämte ett bibliotek,, hälsocentral, idrottsplats och en frikyrka samt en inomhusgolfbana. I centrum finns även några hundra studentboenden (korridorboenden).

Två låg- och mellanstadieskolor finns på Björkskatan samt en F-9 skola och några förskolor.

Det finns ett vård-och omsorgsboende med 32 lägenheter på Regnvägen.

Gatuadresser[redigera | redigera wikitext]

Samtliga adresser är uppkallade efter väder och årstidstermer.

Barometervägen
Blidvägen
Dundervägen
Försommarvägen
Hagelvägen
Höstvägen
Lävägen
Midsommarvägen
Regnvägen
Snövägen
Stormvägen
Vårvägen
Väderleden
Åskvägen

Angränsande områden[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Till och från Björkskatan går Luleå lokaltrafiks busslinjer 2 och 3, samt vissa direktlinjer.

Personer från Björkskatan[redigera | redigera wikitext]

Ståuppkomikerna Ola Söderholm och Sandra Ilar är båda uppvuxna i radhusområdet på Lävägen längst norrut på Björkskatan.^[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ ”Hård, hårdare, Sandra Ilar – tillbaka i humoreliten”. 10 mars 2016. http://www.nsd.se/noje/hard-hardare-sandra-ilar-tillbaka-i-humoreliten-9911203.aspx. Läst 1 oktober 2016.

[7a8eab2583605ec1d5e4a4e28e73ffa009331157-1] [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-2] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-3] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[4] ”Hård, hårdare, Sandra Ilar – tillbaka i humoreliten”. 10 mars 2016. http://www.nsd.se/noje/hard-hardare-sandra-ilar-tillbaka-i-humoreliten-9911203.aspx. Läst 1 oktober 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]