Hoppa till innehållet

Berggylta

Från Wikipedia
Berggylta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljLäppfiskar
Labridae
SläkteLabrus
ArtBerggylta
L. bergylta
Vetenskapligt namn
§ Labrus bergylta
AuktorAscanius, 1767[2]
Synonymer

Crenilabrus multidentatus (Thompson, 1837)
Labrus aper (Retzius, 1800)
Labrus balanus (Fleming, 1828)
Labrus ballan (Bonnaterre, 1788)
Labrus ballan (Walbaum, 1792)
Labrus ballanus (Shaw, 1803)
Labrus comber (Walbaum, 1792)
Labrus comber (Bonnaterre, 1788)
Labrus comber (Gmelin, 1789)
Labrus donovani (Cuvier & Valenciennes, 1839)
Labrus maculatus (Bloch, 1792)
Labrus neustriae (Lacépède, 1801)
Labrus nubilus (Valenciennes, 1843)
Labrus reticulatus (Lowe, 1839)

Labrus variabilis (Thompson, 1837)
Hitta fler artiklar om djur med

Berggylta (Labrus bergylta) är en fisk i familjen läppfiskar.

Berggyltan är kraftig, och saknar de svarta fläckar på fenorna som många andra läppfiskar (gyltor och snultror) har. Färgen är mycket variabel, och kan skifta beroende på omgivning[3] och fiskens humör. Vanligtvis är kroppen grönaktig, med mörkare rygg och gulaktig buk.[4] På sidorna och buken är fjällen ofta omgivna av smala, grönaktiga eller brunaktiga konturer. Munnen är liten med tjocka läppar.[3] Fisken blir vanligen omkring 50 cm lång; maxlängden är 69 cm, och maxvikten 4,35 kg.[5]

Sexuell differens

[redigera | redigera wikitext]

Berggyltan är hermafrodit och föds som hona, men byter kön mellan 5 och 14 års ålder.[3]

Fisken är en bottenfisk som föredrar algbevuxna rev och klippor[6] på ett djup mellan 2 och 30 m (i undantagsfall ner till 50 m). Födan består av blötdjur och kräftdjur. Fisken kan bli upp till 29 år gammal.[5].

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Berggyltan leker på sommaren, då honan lägger upp till 3 000 ägg i ett tångbo som har iordningställts i någon klippskreva. Äggen kläcks efter 1 till 2 veckor, och vaktas under den tiden av hanen. Ynglen är pelagiska.[4] Arten blir könsmogen i tvåårsåldern.[6]

Berggyltan och människan

[redigera | redigera wikitext]

Kommersiellt värde

[redigera | redigera wikitext]

I Norge används den i kommersiell laxodling eftersom den äter upp laxlus (Lepeophtheirus salmonis)[7][8]

Utbredningsområdet sträcker sig från Norge till Marocko, inklusive Madeira, Azorerna och Kanarieöarna.[5] Den går dessutom in i Medelhavet. Fisken är allmän i Skagerack, mera ovanlig i Kattegatt och sällsynt i Öresund; den leker dock i Sverige.[4]

För beståndet är inga hot kända. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b] Sadovy, Y. & Carpenter, K.E. 2010 Labrus bergylta . Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 maj 2020.
  2. ^ Labrus bergylta (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=170737. Läst 20 juni 2010. 
  3. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 196, 443-444. ISBN 91-1-844202-1 
  4. ^ [a b c] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 163. ISBN 91-518-4572-5 
  5. ^ [a b c] Luna, Susan M. utgivare=Fishbase (20 april 2010). Labrus bergylta Ascanius, 1767 Ballan wrasse” (på engelska). http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=572. Läst 20 juni 2010. 
  6. ^ [a b] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 202. ISBN 91-518-3505-3 
  7. ^ ”Verdt å vite om rensefisk som berggylt og rognkjeks” (på norska). nofima.no. https://nofima.no/fakta/verdt-a-vite-om-rensefisk/. Läst 21 maj 2014. 
  8. ^ ”Kan rensefisk bli matfisk?” (på norska). forskning.no. https://www.forskning.no/fisk-mat-matematikk/kan-rensefisk-bli-matfisk/1779488. Läst 21 maj 2014.