Berndt Gustafsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Berndt Gustafsson
Född30 maj 1920[1][2]
Rogberga församlingSverige[1][2]
Död20 september 1975[1] (55 år)
Salems församlingSverige[1]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningReligionssociolog
ArbetsgivareLunds universitet
FöräldrarEdvin Gustafsson[2]
SläktingarAnne-Marie Thunberg (syskon)[2]
Redigera Wikidata

Berndt Gunnar Edvin Gustafsson, född 30 maj 1920 i Rogberga församling, Jönköpings län, död 20 september 1975 i Rönninge, Stockholms län, var Sveriges förste religionssociolog. Han grundade Religionssociologiska Institutet i Stockholm 1962, och beskrev i ett flertal forskningsrapporter, böcker och artiklar det religiösa livets utveckling i Sverige.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson var son till Edvin Gustafsson, banvakt och socialdemokratisk riksdagsman, och Anna, född Pettersson. Efter studentexamen i Jönköping studerade han i Lund, där han också var redaktör för studenttidningen Lundagård 1945. Han tog examen som teologie kandidat 1945 och prästvigdes 1946 i Växjö domkyrka. Gustafsson blev teologie licentiat 1949 samt teologie doktor 1953 på avhandlingen Socialdemokratien och kyrkan 1881-1890. Samma år blev han filosofie licentiat i sociologi.

Gustafsson utnämndes till docent i kyrkohistoria i Lund 1953. Forskningen som startat i kyrkohistoria vidgades snart till kyrkans roll i samhället samt olika religiösa yttringar. Till Religionssociologiska Institutet knöt han flera kunniga medarbetare, och lade grunden för svensk religionssociologisk forskning. Utöver författarskapet och forskningen var han en välkänd och uppskattad föreläsare runtom i landet, samt tjänstgjorde som lektor vid Bandhagens gymnasium 1963–1966.

Gustafsson samlade tillsammans med Gunnar Hillerdal in ögonvittnesskildringar av Jesusupplevelser i boken De såg och hörde Jesus (1973). Han samlade också in och utgav folkets egna böner i Svenska folkets böner (1970) samt Gud i folkets hjärta (1973).

Gustafsson var direktor för Svenska Kyrkans Centralråd från 1971. År 1975, samma år som Gustafsson avled, inrättades Sveriges första professur i religionssociologi. Berndt Gustafssons minnesfond inrättades efter hans död, för att främja religionssociologisk forskning.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Berndt Gustafsson var bror till Anne-Marie Thunberg.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Kyrkoliv och samhällsklass i Sverige omkring 1880, 1950
  • Socialdemokratien och kyrkan 1881-1890, 1953 (akademisk avhandling)
  • Småkyrkorörelsen. Dess historiska bakgrund, 1955
  • Manligt – Kvinnligt - Kyrkligt i 1800-talets svenska folkliv, 1956
  • Svensk kyrkohistoria, 1957
  • I den natt, studier i Sören Kierkegaards förfallsteori, 1962
  • Religionens roll i samhället, 1963
  • Religionssociologi, 1965
  • Svenska folkets religion, 1969
  • Svensk kyrkogeografi, 1971
  • Gunnar Svensson, vatteningenjör, 1972 (roman)
  • Svenskarnas religion (med Åke Ohlmarks), 1974
  • Född 1920, 1976 (dikter)
  • Tecken och tydning, 1976 (kolumner från tidningen Dagen)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Skog Margareta, red (1976). Berndt Gustafsson: forskare och visionär : minnesskrift. Stockholm: Proprius. Libris länk. ISBN 91-7118-246-2 
  • Gustafsson, Göran (2013). Religionssociologiska institutets publikationer: forskningsrapporter, litteraturöversikter, analyserande artiklar, siffersammanställningar. Lund studies in sociology of religion, 1651-4432 ; 12. Lund: [Centrum för teologi och religionsvetenskap], Lunds universitet. Libris länk. ISBN 9197476080 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 19200530-3934 Gustafsson, Berndt Gunnar Edvin, läst: 25 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d] Rogberga kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/VALA/00307/A II a/7 (1923-1933), bildid: 00015865_00037, husförhörslängd, läs online, läst: 25 mars 2018, (Källa från Wikidata)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]