Billinge, Eslövs kommun
| Billinge | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Eslövs kommun |
| Distrikt | Billinge distrikt |
| Koordinater | 55°57′42″N 13°20′1″Ö / 55.96167°N 13.33361°Ö |
| Area | 80 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 459 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,7 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Billinge |
| Tätortskod | T3348[2] |
| Beb.områdeskod | 1285TB101 (1960–)[3] |
| Geonames | 2722558 |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Billinge, Eslöv Municipality | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Billinge är en tätort i Eslövs kommun och kyrkby i Billinge socken i Skåne.
I Billinge ligger Billinge kyrka och hembygdsmuseet Gamlegård.
Billinge är känt för sina spettkakor som sedan 1918 bakats av Fricks spettkaksbageri och idag drivs i tredje generationen.[källa behövs]
Historia[redigera | redigera wikitext]
1898, då järnvägen Eslöv-Röstånga öppnades, inrättades Billinge station. Järnvägen lades ner 1961. 1904 öppnade Måns Andreasson Järnvägshotellet i Billinge. Måns Andreasson, 1850-1940, var en i Billinge känd kommunalman.
Marieholms Yllefabriks AB förvärvade 1943 av Stockamöllans AB den nedlagda snickerifabriken, Rönneådalens snickerifabrik som startats på 1920-talet. I lokalerna öppnades ett väveri med 18 mekaniska vävmaskiner. Utöver vävning förekom även tyglagning och totalt sysselsattes cirka 35 personer, en väveritekniker och i övrigt uteslutande kvinnlig arbetskraft. Verksamheten lades ner omkring 1950.
Stockholms privatbank hade runt 1918 etablerat ett kontor i Billinge som redan 1919 övertogs av Köpmannabanken. År 1921 överläts kontoret till Skånska banken.[4] Skånska banken lämnade sedermera orten. Billinge hade senare ett sparbankskontor tillhörande Röstånga sparbank, som senare uppgick i större sparbanker. Även detta kontor har upphört.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Billinge 1960–2020[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 349 | |||
| 1965 | 430 | |||
| 1970 | 358 | |||
| 1975 | 411 | |||
| 1980 | 435 | |||
| 1990 | 414 | 59 | ||
| 1995 | 396 | 59 | ||
| 2000 | 424 | 59 | ||
| 2005 | 444 | 59 | ||
| 2010 | 415 | 59 | ||
| 2015 | 434 | 76 | ||
| 2020 | 459 | 80 | ||
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 19 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Skånska banken förlorar två kontor, Svenska Dagbladet, 13 december 1921
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Hallberg, G. (1991). Gatunamn i Eslöv del III. Eslövs museums skriftserie 17.
