Löberöd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Löberöd
Tätort
Centrala Löberöd
Centrala Löberöd
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommuner Höörs kommun, Eslövs kommun
Distrikt Hammarlunda distrikt, Högseröds distrikt, Gudmuntorps distrikt
Koordinater 55°46′35″N 13°31′6″Ö / 55.77639°N 13.51833°Ö / 55.77639; 13.51833
Area 138,590 ha (2015)[2]
 - Höörs kommun 6,235 ha (2015)[2]
 - Eslövs kommun 132,355 ha (2015)[2]
Folkmängd 1 218 (2017)[1]
 - Höörs kommun 10 (2015)[2]
 - Eslövs kommun 1 241 (2015)[2]
Befolkningstäthet 8,789 inv./ha
 - Höörs kommun 1,604 inv./ha
 - Eslövs kommun 9,376 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Löberöd
Postnummer 241 04, 241 61, 241 62
Riktnummer 0413
Tätortskod T3588[3]
GeoNames 2694417
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Löberöd
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Gamla torget.

Löberöd är en kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Eslövs kommun i Skåne län men även innefattande en mindre del av Höörs kommun.

Cirka två kilometer väster om centrala Löberöd ligger Löberöds slott.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Löberöds stationssamhälle, beläget i Hammarlunda socken, uppstod efter tillkomsten av Ystad–Eslövs Järnväg (YEJ), vilken fullbordades 1866. YEJ förstatligades 1941 och persontrafiken på sträckan Tomelilla-Löberöd-Eslöv upphörde 1981 (godstrafiken nedlades redan 1975). I orten fanns Löberöds Andelsmejeri från 18 januari 1892 till 31 december 1969.

Löberöd är beläget i både Högseröds socken och Hammarlunda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Högseröds landskommun och Hammarlunda landskommun. I båda dessa landskommuner inrättades för orten 26 maj 1899 Löberöds municipalsamhälle. Landskommunerna och orten uppgick 1952 i Löberöds landskommun med municipalsamhället som där upplöstes 31 december 1954. Orten ingår sedan 1971 i Eslövs kommun. [4]

Samhällets idrottsplats (i omedelbar anslutning till samhället) är sedan beläget i Gudmuntorps socken dit även bebyggelsen i tätorten expanderat och är sedan 1971 en del av Höörs kommun.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Löberöd 1900–2015[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
559
1960
  
611
1965
  
642
1970
  
616
1975
  
814
1980
  
794
1990
  
927 70
1995
  
1 008 72
2000
  
975 72
2005
  
1 097 73
2010
  
1 127 77
2015
  
1 251 139
Anm.: 2015 införlivades Kungabacken
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Det finns en livsmedelsbutik vid torget.

Det finns en skola vid namn Ölyckeskolan i byn.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

  • Ricky Bruch (1946-2011), diskuskastare, var bosatt i Löberöd under början av 1970-talet; hans villa fungerade som en typ av ungdomsgård, om vilket han berättar i sina memoarer Gladiatorns kamp
  • Fredrik Jensen (1985-), fotbollsspelare

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ [a b c d e] Tätorter 2015 som delas av kommungräns, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 25 juni 2017
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 26 januari 2014
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Hvaraf 533 i Högseröds socken och 26 i Hammarlunda.
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Löberöds dokumentationsgrupp utgav 1992 Löberöd i ord och bild (red. Kersti Lindelöf och Edith Thulin), som sålt i cirka 700 exemplar; boken var resultatet av en studiecirkel om byns historia och innehåller mycket värdefull information om ortens historia och utveckling