Birgit Th. Sparre

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Birgit Th. Sparre
Född23 juli 1903[1][2]
Flens församlingSverige[1][2][3]
Död19 september 1984[1][2][4] (81 år)
UlricehamnSverige[1][2]
BegravdFinnekumla kyrka[5]
MedborgarskapSvenskt[6]
SysselsättningFörfattare[1][3], journalist[1]
Make/makaStig Cederholm
Redigera Wikidata

Birgit Th. Sparre, egentligen Birgit Signe Julia Fredrique Thomæus Sparre, född 23 juli 1903 i Flen,[7] död 19 september 1984 i Ulricehamn, var en svensk författare. Hon är kanske mest känd för romansviten Gårdarna runt sjön.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Birgit Th. Sparre föddes den 23 juli 1903 under hemliga omständigheter och blev 1904 fosterbarn hos det barnlösa greveparet Carl George (Carl-George) Sparre, född 8 maj 1859 i Vimmerby, avliden 26 februari 1920 i Stockholm, och Signe, född 15 april 1871 i Säve församling som Signe Thomaeus, avliden 9 februari 1955 i Gällstads församling.[8] Till sin stora sorg fick hon aldrig veta vilka hennes biologiska föräldrar var, samtidigt som hon i Flens födelsebok endast omnämns med orden okänd moder, okänd fader samt hennes eget namn. Ett papper finns också bevarat där en barnmorska intygar att hon har assisterat vid en hemlig födelse av en flicka. Det har funnits en mängd spekulationer om vilka hennes föräldrar var, men fosterföräldrarna tog hemligheten med sig i graven.

Birgit Thomaeus Sparre växte upp på Sjöred och bodde där till 1920 då hon och modern i samband med faderns död flyttade till det nybyggda Åsundsholm, medan Sjöred såldes. På Åsundsholm hade hon sin författarbostad och skrev där sina verk, där hennes skrivmaskin ännu står kvar.

År 1937 gifte sig Birgit Thomaeus Sparre med tryckeridisponenten Carl Theodor Thäberg (1898–1970) och fick med honom barnen Christina (född 1939) och Jan (1940–2008).[9] De skilde sig 1943 och hon gifte om sig 1955 med författaren Stig Cederholm. Då han förskingrade all hennes egendom gjorde det att paret separerade 1957, men förblev gifta fram till Cederholms död 1980, och att Sparre var tvungen att lämna Åsundsholm 1959 med stora ekonomiska problem. Under en tid reste hon runt för att så småningom återvända till trakten runt Åsunden och Ulricehamn, där hon dog 1984.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Sin första bok gav hon ut när hon var 22 år och den sista vid 73 års ålder, sammanlagt blev det 33 utgivna böcker. Genom bland annat sin stora romansvit, Gårdarna runt sjön, gjorde Birgit Th Sparre i fler än 20 böcker sin hemtrakt runt sjön Åsunden och Ulricehamnsbygden känd – inte bara i Sverige utan också i grannländerna.

Förutom Gårdarna runt sjön har Sparre beskrivit hembygden i sviten Glimringe (1944–1950) som består av böckerna;

  • Glimringe
  • Bruksherren
  • De unga baronerna
  • Möte med kärleken

Dessa fyra böcker beskriver historien runt Limmareds glasbruk och i Möte med kärleken berättar Birgit Th. Sparre sin version av historien om Elvira Madigan.

Även minnesserien Därhemma på gårdarna utspelar sig i trakten kring Åsunden. Denna serie består av följande böcker

  • Därhemma på gårdarna
  • Solen och sjön
  • Önsketassar och gyllendun
  • Gäst i det förgångna
  • Fackelrosor
  • Stormvioler

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ön av eld och lava 1925 (resebok)
  • Ett leende 1926
  • Gårdarna runt sjön 1928
  • Maria del Carmen 1930
  • En gård till salu 1932
  • Heta kuster vid heta hav 1934
  • De levde en gång... 1936
  • Ramsjögården 1937
  • Öknar av sand och asfalt 1937
  • Lindöarvet 1938
  • Bröllopsresa i Libyen 1939
  • Theodora 1941
  • Det hände på gårdarna 1943
  • Glimringe 1944
  • Kejsardagar och furstenätter 1945 (tillsammans med Knut Bonde, under pseudonymen 'Teresina, storhertiginna av Bourbon-Siena')
  • Faster Gelatines underbara resa 1948 (tillsammans med Knut Bonde, under pseudonymen 'Teresina, storhertiginna av Bourbon-Siena')
  • Bruksherren 1948
  • De unga baronerna 1950
  • Den starkaste viljan 1951
  • Vägen till Ekenäs 1953
  • Möte med kärleken 1954
  • Därhemma på gårdarna 1960 (självbiografi)
  • Solen och sjön 1961
  • Önsketassar och gyllendun 1963
  • Gäst i det förgångna 1965
  • En gård byter ägare 1967
  • Fackelrosor 1968
  • Stormvioler 1969
  • Herrgårdsromans 1972
  • Lyckan går igen 1976

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] S Birgit J F Sparre (Th-Sparre), Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 6170, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 19030723-5507 Thomaeus Sparre Cederholm, Signe Bjf, läst: 24 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1930, Riksarkivet, omnämnd som: Signe Birgit Julia Fredrika, f. 1903 i Flen Södermanlands län, Författarinna, läs online, läst: 24 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  4. ^ FemBio : Frauerdatenbank, omnämnd som: Birgit Signe Julia Frederique Thomaeus Sparre, FemBio-ID: 25740, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Finnekumla kyrkogård: Birgit Th Sparre, kulturgravar.se, YouTube videoidentifikator: EYwf7f5vtow, läst: 17 november 2019, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Libris, 26 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Tjäder, Agneta: S Birgit J F Sparre (Th-Sparre) i Svenskt biografiskt lexikon
  8. ^ Sparre af Söfdeborg, Tabell 21, adelsvapen.com. Läst 29 juli 2020.
  9. ^ Birgit Sparres olösta släktgåta, Släkthistoria.se. Läst 3 augusti 2020.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tjäder, Agneta (1998). Flickan från ingenstans: en bok om Birgit Th Sparre. Borås: Borås Tidnings förlag. Libris länk. ISBN 919710387X 
  • Agneta Tjäder (2003). ”Birgit Sparre sörjde hela livet - hon fick aldrig veta vilka hennes föräldrar var”. Året Runt (30): sid. 14 - 15. 
  • Turistinformation Ulricehamn

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]