Stig Cederholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stig Cederholm
Född21 januari 1905
Jönköping Kristina, Sverige
Död17 april 1980 (75 år)
Nationalitetsvensk
Yrke/uppdragserieskapare, författare
Känd förÅsa-Nisse

Stig Cederholm, född 21 januari 1905 i Jönköpings Kristina församling, död 17 april 1980 i Växjö i Sverige, var en svensk serieskapare och novellförfattare, mest känd som skaparen av den litterära figuren Åsa-Nisse, sedermera även känd från filmer och serier. Cederholm var nazistsympatisör och SS-frivillig vilket blev allmänt känt först under 1990-talet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cederholm var son till ingenjör Gustav Elias Alexander Cederholm (1878-1948) bördig från Örgryte församling, och hans hustru Julia Maria f. Jahn (1878-1960).[1]

Stig Cederholm engagerade sig som antikommunist, och i slutet av 1930-talet deltog han i spanska inbördeskriget som frivillig på Francisco Francos sida. Under andra världskriget tog Cederholm värvning hos tyska SS militära styrkor Waffen-SS,[2] och tjänstgjorde bland annat i Norge och Ukraina.

Våren 1942 satt han som fånge i interneringslägret Grini utanför Oslo på grund av att han hade stulit, förskingrat pengar och uppträtt ohövligt mot en dansk SS-Obersturmführer.[3] Trots att säkerhetspolisen hade Cederholm under uppsikt var det först under 1990-talet som det kom till allmän kännedom att Cederholm hade stridit i Waffen-SS under andra världskriget.[2][4]

Tillbaka i Sverige var Cederholm under en period under 1940-talet intagen som patient på Sidsjöns mentalsjukhus, men blev utskriven när han gifte sig med författaren Dagny Alm (1902-1985), med vilken han var gift till 1953.[3][5] Från 1955 var Cederholm gift med författaren Birgit Th. Sparre. Efter en tid upptäckte Sparre att Cederholm utan att hon märkt det hade förskingrat hennes tillgångar, något som ledde till att Sparre år 1959 måste sälja gården Åsundsholmexekutiv auktion. De separerade 1957 men förblev formellt gifta fram till Cederholms död.[6]

Cederholm började sysselsätta sig som novellförfattare i mitten av 1940-talet. Figuren Åsa-Nisse förekom första gången i en humoresk i veckotidningen Tidsfördrif (nummer 51, 1944)[7].

De positiva läsarreaktionerna ledde till att Cederholm skrev fler noveller och novellsamlingar om Åsa-Nisse, totalt 48 titlar utgivna, och snart började Svensk Talfilm att göra Åsa-Nissefilmer. Cederholm hade inget med dessa filmer att göra utöver att vara skapare till novellfiguren Åsa-Nisse. 20 filmer gjordes 1949–1969, och 2011 var det premiär för den 21:a filmen Wälkom to Knohult. Åsa-Nisse blev också serie, från starten 1955 och under många år tecknad av Gösta Gummesson, i början med manus av Gits Olsson, och senare av bland andra Bengt Linder och Leif Bergendorff.

Utöver humoresker och böcker om Åsa-Nisse skrev Cederholm ett antal böcker om djur och natur, exempelvis I slagbjörnens spår: Berättelser från norrländska vildmarker och småländska storskogar och Älg i markerna. Dessutom publicerades han i tidskrifter, till exempel i Jakt & jägare (nummer 5, 1971).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Åsa Nisse - noveller och novellsamlingar[redigera | redigera wikitext]

Åsa Nisse - postumt utgivna novellsamlingar[redigera | redigera wikitext]

samt ytterligare 10-talet titlar

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anbytarforum, Cederholm, Stig, läst 2011-02-11
  2. ^ [a b] Schön, Bosse (1999). Svenskarna som stred för Hitler. sid. 37. ISBN 91-7588-207-8 
  3. ^ [a b] Schön, Bosse (2001). Där järnkorsen växer. Bokförlaget DN 
  4. ^ http://www.fokus.se/2011/02/asa-nisses-morka-arv/
  5. ^ Brokiga blad och rötter, Dagny Celeste Alm (I160), läst 2011-02-11
  6. ^ SBL: S Birgit J F Sparre (Th-Sparre), läst 23 mars 2018
  7. ^ Bergström, Christer (2011). Persson, Åke. red. ”Åsa-Nisses skapare var med i SS”. Levande Historia (nr 6): sid. 21.