Björnlunda
| Björnlunda | |
| Tätort | |
 Björnlunda hembygdsgård
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun | Gnesta kommun |
| Distrikt | Björnlunda distrikt |
| Höjdläge | 27 m ö.h. |
| Koordinater | 59°3′49″N 17°9′29″Ö / 59.06361°N 17.15806°Ö |
| Area | 115 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 830 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 7,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T0724[3] |
| Beb.områdeskod | 0461TB101 (1960–)[4] |
| Geonames | 2721768 |
  Ortens läge i Södermanlands län
| |
| Wikimedia Commons: Björnlunda | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Björnlunda är en tätort i Björnlunda socken i Gnesta kommun i centrala Södermanland, belägen mellan Södertälje och Katrineholm vid Kyrksjön.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Björnlunda socken nämns för första gången i ett dokument troligen 1314 som Biornlundum. Tätorten växte fram kring den år 1862 öppnade järnvägsstationen, som fick sitt namn från socknen och kyrkbyn Björnlunda.[5] Största byn i Björnlunda socken var byn Skenda, dit gästgiveriet 1864 flyttades från Önnersta. Gästgiveriet låg kvar här till 1912. Vid laga skifte blev fem gårdar kvar på Skenda bytomt medan fem flyttade ut, bland annat till Korsbacken och Backen. Bytomten ingår idag i SCB-orten och en stor del av åkermarken har upplåtits till modern villabebyggelse. Idag finns inga jordbruk var i Skenda. I anslutning till Skenda finns ett av Björnlundas största gravfält med 100 synliga gravar.[6]
Socknens kyrkoherdeboställe låg i den del av Björnlunda by som senare kommit att kallas Björndal. På Gamla prästgården finns ännu kvar ett bostadshus, en bod samt en arrendatorsbostad från 1700-talet. En prästbostad uppfördes på 1800-talet och 1928 uppfördes ett nytt boställe för prästgårdsarrendatorn vid Prästgårdskullen där prästgårdens ekonomibyggnader från 1887 ligger.[6]
En skola uppfördes 1826 vid Björnlunda kyrka genom donation av Johan Adolf Welander på Elghammar. En ny skolbyggnad uppfördes 1962 och byggnaden från 1826 fungerade därefter som skolmatsal. Ett ålderdomshem uppfördes 1960 på det då rivna fattighusets tomt.[6]
Huset Wattrangsborg med samlingslokaler invigdes 2001 efter en testamentarisk donation av Carl-Axel Wattrang (1916–1994), den siste fideikommissarien på Jacobsbergs säteri.
I Björnlunda hade till 1972 Daga härads sparbank sitt kontor, därefter till 1982 lokalkontor för Östra Sörmlands sparbank.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Björnlunda 1950–2020[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 297 | |||
| 1960 | 375 | |||
| 1965 | 389 | |||
| 1970 | 415 | |||
| 1975 | 806 | |||
| 1980 | 872 | |||
| 1990 | 830 | 83 | ||
| 1995 | 825 | 85 | ||
| 2000 | 764 | 85 | ||
| 2005 | 795 | 86 | ||
| 2010 | 827 | 86 | ||
| 2015 | 838 | 116 | ||
| 2020 | 830 | 115 | ||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
I Björnlunda finns en livsmedelsaffär, Jarbells varuhus[9], som är ombud för apoteket och posten. Där finns även minigolf och en bykrog, samt idrottsföreningen Björnlunda IF.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Västra stambanan löper genom Björnlunda, men de närmaste järnvägsstationerna är Gnesta för pendel- och regionaltåg, Flen eller Södertälje Syd.
Riksväg 57 och länsväg 223 möts i Björnlunda. Väg 57 går österut mot Gnesta, Mölnbo, Järna och Södertälje, och västerut mot Stjärnhov, Sparreholm, Skebokvarn, Flen och Katrineholm. Väg 223 går söderut mot Aspa och Nyköping, och norrut mot Laxne och Mariefred.
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Björnlunda järnvägsstation runt sekelskiftet. -
Stationsvägen västerut från busstationen. Till höger "Korsudden" och affärshuset, i fonden Daga härads sparbanks tidigare byggnad. -
Tidigare Daga härads sparbank bankhus
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 22 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt ortnamnslexikon. Red: Mats Wahlberg. Språk- och folkminnesinstitutet: Uppsala 2003
- ^ [a b c] Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ ”Start | Jarbells varuhus”. ICA.se. http://www.ica.se/butiker/nara/gnesta/jarbells-varuhus-1382/start/. Läst 23 februari 2014.
| |||||||||||||
