Gnesta kommun

	Gnesta kommun; Kommun
	kommunhuset
Slogan	Stadens lugn och landets puls
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Centralort	Gnesta
Inrättad	1 januari 1992
Areal, befolkning
Areal	538,13 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	461,08 kvadratkilometer
- därav vatten	77,05 kvadratkilometer
Folkmängd	11 364 (2020-09-30)
Bef.täthet	24,65 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°02′51″N 17°18′44″Ö / 59.0475°N 17.312222222222°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Nyköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2965
Anställda	1 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0461
GeoNames	3315140
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Gnesta kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Gnesta.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Björnlunda, Dillnäs, Frustuna, Gryt, Gåsinge, Kattnäs och Torsåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området inrättades 13 augusti 1883 Gnesta municipalsamhälle i Frustuna landskommun.

1941 bildades Gåsinge-Dillnäs landskommun av Gåsinge och Dillnäs landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Daga (av de tidigare kommunerna Björnlunda, Gryt och Gåsinge-Dillnäs), Gnesta (av Frustuna och Kattnäs) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga).

Gnesta köping bildades 1955 genom ombildning av Gnesta landskommun, samtidigt upplöstes municipalsamhället.

Gnesta kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Gnesta köping. 1974 uppgick kommunen i Nyköpings kommun. 1992 återbildades Gnesta kommun genom en utbrytning av de områden som bildat den tidigare kommunen samt Daga kommun och en del ur Tystberga kommun (Torsåkers församling).^[6]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling från Nyköpings kommun och Lästringe församling.^[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.^[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I grönt fält en björk av guld.

1957 fastställdes ett vapen för Gnesta köping (av annat utförande). När nya Gnesta kommun bildades 1992 hade man arbetat fram ett helt nytt vapen byggt på ett motiv ur Daga häradssigill, som innehöll en björkkvist. Vapnet registrerades för den nya kommunen i PRV samma år.

Den gamla landskommunen Daga hade för övrigt ett liknande vapen, även det baserat på samma motiv i häradssigillet.

Gnesta köping
(1957–1970)
Gnesta kommun
(1971–1973)
Daga landskommun
(1952–1970)
Daga kommun
(1971–1973)
Tystberga landskommun
(1957–1970)

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gnesta kommun 1995–2015

År			Invånare
1995			9 711
2000			9 768
2005			9 958
2010			10 360
2015			10 649
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Gnesta kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt ^[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Gnesta kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Gnesta	&&&&&&&&&&&05772.&&&&&05 772
2	Björnlunda	&&&&&&&&&&&&0838.&&&&&0838
3	Stjärnhov	&&&&&&&&&&&&0555.&&&&&0555

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Gnesta var delad på två kommuner: Gnesta kommun (5 478 personer) och Södertälje kommun (84 personer).

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Johan Rocklind	2014	2018	Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	M	Sven Andersson
Förste vice ordförande	C	Lill Björk

Mandatfördelning i Gnesta kommun, valen 1991–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1991

1

11

1

2

7

2

1

6

11

2

7

2

6

31

84,6

19

12

1994

1

13

2

1

6

2

1

5

13

2

6

2

5

31

85,3

19

12

1998

2

10

2

1

5

2

7

2

10

2

5

2

7

31

79,09

18

13

2002

2

12

3

4

3

2

5

2

12

3

4

3

2

5

31

79,03

19

12

2006

1

11

3

4

2

8

11

3

4

2

8

31

80,69

18

13

2010

1

11

4

1

3

2

1

8

11

4

3

2

8

31

83,08

17

14

2014

2

9

4

2

4

1

9

2

9

4

2

4

9

31

84,82

15

16

2018

2

8

2

1

5

1

7

2

8

2

5

7

31

85,82

15

16

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1991, se tidigare kommuntillhörighet; Nyköpings kommun#Politik.

Gnestapartiet var ett lokalt parti som bildades som en utbrytning ur Ny demokrati och dess framgångar i valet 1991 men bytte namn i samband med splittringarna inom moderpartiet.

Vänsterdemokraterna var en utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Bildat i mars 2004. Stod nära Vägval Vänster. Alla Vänsterpartiets kommunfullmäktigeledamöter i Gnesta lämnade moderpartiet och bildade ett nytt parti. De behöll sina platser i fullmäktige. Kort efter återbildades en lokal vänterpartiavdelning i Gnesta. Först efter valet 2006 återkom Vänsterpartiet i de kommunala församlingarna.

Valresultat i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti		Röstfördelning				Mandatfördelning
Parti		Antal	Andel	Antal +−	Andel +−	Antal	+−
	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	1894	26,20	-174	-3,80	8	-1
	Moderaterna	1668	23,07	-198	-3,99	7	-2
	Centerpartiet	1166	16,13	+304	+3,63	5	+1
	Sverigedemokraterna	1008	13,94	+536	+7,10	5	+3
	Miljöpartiet de gröna	496	6,86	-324	-5,03	2	-2
	Vänsterpartiet	495	6,85	+91	+0,99	2	0
	Liberalerna (tidigare Folkpartiet)	222	3,07	+32	+0,31	1	0
	Feministiskt initiativ	166	2,30	+143	+1,96	1	+1
	Kristdemokraterna	104	1,44	-45	-0,72	0	0
	Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018	11	0,15	-30	-0,44	0	0
Giltiga röster totalt		7 230	100,00	+335	—	31	0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier		30	0,41	+30	+0,41
Ogiltiga röster - blanka		104	1,41	+2	-0,04
Ogiltiga röster - övriga		1	0,01	-10	-0,14
Valdeltagande		7 365	85,82	+357	+1,00
Röstberättigade		8 582	—	+320	—

Källa:^[10]

Partiers starkaste valdistrikt i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Gnesta Centralt	35,89 %	26,20 %
M	Frönäs	29,76 %	23,07 %
C	Gåsinge-Dillnäs	33,75 %	16,13 %
SD	Gåsinge-Dillnäs	17,63 %	13,94 %
MP	Freja	9,91 %	6,86 %
V	Björnlunda	8,16 %	6,85 %
L	Gryt	6,81 %	3,07 %
FI	Freja	3,18 %	2,30 %
KD	Gryt	1,83 %	1,44 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Politiska styren[redigera | redigera wikitext]

2014-2018 Kommunen styrs av Socialdemokraterna och Moderaterna, som tillsammans fick stöd av 57 % av de röstande vid valet 2014. Oppositionen utgörs av Centerpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.

2010-2014 Gnesta styrdes under denna mandatperiod av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Oppositionen bestod av Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) samt Sverigedemokraterna.

2006–2010 Gnesta styrdes mellan 2006 och 2010 av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna under den rikstäckande benämningen Alliansen. Oppositionen bestod av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

2002–2006 Under mandatperioden styrdes kommunen först av en sorts koalition mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna. 2005 bröt partierna sitt samarbete och de borgerliga partierna slog sig samman med Vänsterdemokraterna, en utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Vågmästarpartiet Miljöpartiet ställdes utanför samarbetena.

1998–2002 Under mandatperioden styrdes kommunen av de fyra borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet och Gnestapartiet.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Saulkrasti, Lettland

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ Län och kommuner i kodnummerordning, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 21 oktober 2013, (Källa från Wikidata)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Val till kommunfullmäktige i Gnesta - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/04/61/index.html. Läst 22 september 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Gnesta kommun.
Bilder & media

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)

[37556a134c16422020576055fec01998c5441042-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)

[12d24f3c6ed30eebd51f37aa58581db599b4ae24-5] Län och kommuner i kodnummerordning, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 21 oktober 2013, (Källa från Wikidata)

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X

[7] Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)

[8] Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] ”Val till kommunfullmäktige i Gnesta - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/04/61/index.html. Läst 22 september 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]