Gnesta kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gnesta kommun
Kommun
Gnesta kommunhus
Gnesta kommunhus
Gnesta vapen.svg
Fri vapensköld för Gnesta kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Södermanlands län
Landskap Södermanland
Domsaga Nyköpings domsaga
Läge 59°2′51″N 17°18′44″Ö / 59.04750°N 17.31222°Ö / 59.04750; 17.31222
Centralort Gnesta
Areal 538,14 km² (2015-01-01)[1]
178:e största (av 290)
 - land 461,11 km²
 - vatten 77,03 km²
Folkmängd 10 649 (2015-12-31)[2]
205:e största (av 290)
Befolkningstäthet 23,09 invånare/km²[2][1]
160:e högsta (av 290)
GeoNames 3315140
Kommunkod 0461
Tätortsgrad (%) 66,2 (2010)[3]
Antal anställda 1 025 (2014-11)[4]
Gnesta Municipality in Södermanland County.png
Webbplats: www.gnesta.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Gnesta kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Gnesta.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Björnlunda, Dillnäs, Frustuna, Gryt, Gåsinge, Kattnäs och Torsåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området inrättades 13 augusti 1883 Gnesta municipalsamhälle i Frustuna landskommun.

1941 bildades Gåsinge-Dillnäs landskommun av Gåsinge och Dillnäs landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Daga (av de tidigare kommunerna Björnlunda, Gryt och Gåsinge-Dillnäs), Gnesta (av Frustuna och Kattnäs) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga).

Gnesta köping bildades 1955 genom ombildning av Gnesta landskommun, samtidigt upplöstes municipalsamhället.

Gnesta kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Gnesta köping. 1974 uppgick kommunen i Nyköpings kommun. 1992 återbildades Gnesta kommun genom en utbrytning av de områden som bildat den tidigare kommunen samt Daga kommun och en del ur Tystberga kommun (Torsåkers församling).[5]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling från Nyköpings kommun och Lästringe församling.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I grönt fält en björk av guld.

1957 fastställdes ett vapen för Gnesta köping (av annat utförande). När nya Gnesta kommun bildades 1992 hade man arbetat fram ett helt nytt vapen byggt på ett motiv ur Daga häradssigill, som innehöll en björkkvist. Vapnet registrerades för den nya kommunen i PRV samma år.

Den gamla landskommunen Daga hade för övrigt ett liknande vapen, även det baserat på samma motiv i häradssigillet.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gnesta kommun 1995–2010
År Invånare
1995
  
9 711
2000
  
9 768
2005
  
9 958
2010
  
10 360
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Gnesta kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [8]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Gnesta kommun och tätortsgraden var 66,2 %:[9]

Nr Tätort Folkmängd
1 Gnesta, del av &&&&&&&&&&&05478.&&&&&05 478
2 Björnlunda &&&&&&&&&&&&0827.&&&&&0827
3 Stjärnhov &&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Gnesta var delad på två kommuner: Gnesta kommun (5 478 personer) och Södertälje kommun (84 personer).

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Gnesta kommun, valen 1991–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD GNP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1991 1 11 1 2 7 2 1 6
11 2 7 2 6
31 84,6
19 12
1994 1 13 2 1 6 2 1 5
13 2 6 2 5
31 85,3
19 12
1998 2 10 2 1 5 2 2 7
2 10 2 5 2 2 7
31 79,09
18 13
2002 2 12 3 4 3 2 5
2 12 3 4 3 2 5
31 79,03
19 12
2006 1 11 3 4 2 2 8
11 3 4 2 2 8
31 80,69
18 13
2010 1 11 4 1 3 2 1 8
11 4 3 2 8
31 83,08
17 14
2014 2 9 4 2 4 1 9
2 9 4 2 4 9
31 84,82
15 16
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1991, se tidigare kommuntillhörighet; Nyköpings kommun#Politik.

Gnestapartiet var ett lokalt parti som bildades som en utbrytning ur Ny demokrati och dess framgångar i valet 1991 men bytte namn i samband med splittringarna inom moderpartiet.

Vänsterdemokraterna var en utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Bildat i mars 2004. Stod nära Vägval Vänster. Alla Vänsterpartiets kommunfullmäktigeledamöter i Gnesta lämnade moderpartiet och bildade ett nytt parti. De behöll sina platser i fullmäktige. Kort efter återbildades en lokal vänterpartiavdelning i Gnesta. Först efter valet 2006 återkom Vänsterpartiet i de kommunala församlingarna.

Valresultat 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 2 068 29,99 −5,00 9 −2
  Moderaterna 1 866 27,06 +2,25 15 −8
  Centerpartiet 862 12,50 +1,73 4 +1
  Miljöpartiet de gröna 820 11,89 +0,66 4 +/−0
  Sverigedemokraterna 472 6,85 +2,03 2 +1
  Vänsterpartiet 404 5,86 +1,38 2 +1
  Folkpartiet liberalerna 190 2,76 −3,03 1 −1
  Kristdemokraterna 149 2,16 −0,66 0 −1
Övriga partier 41 0,59 +0,31 0 +/−0
  Feministiskt initiativ 23 0,33 +0,33 0 +/−0
Totalt 6895 100,00 +/−0 31 +/−0

Källa: Valmyndigheten[10][11]

Styrande majoriteter[redigera | redigera wikitext]

2014-2018 Efter valet i september 2014 har Socialdemokraterna och Moderaterna aviserat att de tänker styra kommunen tillsammans under de kommande åren.

2010-2014 Gnesta styrs under denna mandatperiod av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Oppositonen består av Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) samt Sverigedemokraterna.


2006–2010 Gnesta styrdes mellan 2006 och 2014 av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna under den rikstäckande benämningen Alliansen. Oppositionen bestod av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

2002–2006 Under mandatperioden styrdes kommunen först av en sorts koalition mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna. 2005 bröt partierna sitt samarbete och de borgerliga partierna slog sig samman med Vänsterdemokraterna, en utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Vågmästarpartiet Miljöpartiet ställdes utanför samarbetena.

1998–2002 Under mandatperioden styrdes kommunen av de fyra borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet och Gnestapartiet.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399199/. Läst 23 februari 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
  7. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  10. ^ ”Valresultatet hos valmyndigheten”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/kommun/04/61/index.html. Läst 26 december 2015. 
  11. ^ ”Mandatfördelningen hos valmyndigheten”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/kommun/04/61/valda.html. Läst 26 december 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]