Katrineholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Katrineholm (olika betydelser).
Katrineholm
Tätort
Centralort
Katrineholms station
Katrineholms station
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Katrineholms kommun
Koordinater 58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.99556°N 16.20611°Ö / 58.99556; 16.20611
Area 1 146,25 hektar
Folkmängd 21 993 (2010)[1]
Befolkningstäthet 19,19 inv./hektar
Grundad 1883
(som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Katrineholm
Postnummer 641 XX
Riktnummer 0150
Tätortskod 0784
GeoNames 2701223
Katrineholms läge i Södermanlands län
Red pog.svg
Katrineholms läge i Södermanlands län
Wikimedia Commons: Katrineholm

Katrineholm är en tätort i Södermanland och centralort i Katrineholms kommun i Södermanlands län. Den grundades först som ett stationssamhälle kring Västra stambanan och fick 1883 status som municipalsamhälle. 1917 fick Katrineholm stadsrättigheter. Tätorten hade 2010 21 993 invånare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Katrineholm kommer från gården Katrineholm vid sjön Näsnaren. Gården hette tidigare Fulbonäs, men dåvarande ägaren Jacob von der Linde ändrade namnet på 1600-talet för att hedra sin brud Catharina Gyllenhorn. Många fynd visar att trakten var bebodd redan för över 6 000 år sedan.

Katrineholms gård som staden är uppkallad efter.
Katrineholm uppstod kring järnvägen. Karta publicerad 1924.

Samhället Katrineholm uppstod på grund av järnvägen och stationen fick namn efter det närbelägna godset. Stationen byggdes upp på de båda gårdarna Mauritstorp och Stensätters marker, tillhöriga godsen Ericsberg och Stora Djulö. 1862 invigdes järnvägsstationen vid Västra stambanan genom det som skulle bli Katrineholm.[2] En knutpunkt uppstod när dåvarande Östra stambanan anslöts år 1866. Östra Stambanan ingår numera i Södra Stambanan.

Snart växte ett stationssamhälle upp, och 1880 hade Katrineholm 400 invånare.[3] Några initiativrika män insåg järnvägens betydelse och utvecklade framgångsrika industrier. Carl Fredrikson startade Carl Fredriksons snickerifabrik år 1876. August Kullberg startade en handelsfirma år 1878 och Gustav Robert Grönkvist började 1886 med en smedja. Efter detta kom Grönkvist att starta flera industrier som levt vidare till våra dagar. För att administrera tätorten inrättades ett municipalsamhälle år 1883, vilket utvidgades 1895 och 1913, och på nyåret 1917 kunde de 6 615 invånarna fira att municipalsamhället blivit Katrineholms stad. [3]Det lilla stationssamhället växte snabbt

En teknisk aftonskola fanns i staden redan 1901 liksom Katrineholms samskola. 1906 startade de Praktiska Skolorna ur vilka Katrineholms Tekniska Skola utvecklades.[2] och från samma år hade samskolan ombildats till en kommunal mellanskola där man kunde ta realexamen. Den kommunala mellanskolan blev en samrealskola 1930, ett gymnasium tillkom 1946 och skolan blev katrineholms högre allmänna läroverk 1954. Katrineholms Praktiska skola bytte namn till Katrineholms Tekniska skola. Idag finns Viadidakt med bland annat expeditioner för vuxenutbildning samt studievägledning i byggnaden, Vita villan där Kullberg bedrev sin verksamhet och bodde fram till 1923 och där sedan realskolan huserade fram till 1946.

Än idag är Katrineholm kanske främst känt som en järnvägsknut. Orten har av den anledningen mycket goda kommunikationer till städer som Norrköping, Södertälje, Örebro, och Stockholm.


Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Orten låg i Stora Malms socken vari vid kommunreformen 1862 inrättades Stora Malms landskommun. För orten inrättades 13 juli 1883 i denna landskommun Katrineholms municipalsamhälle vilket utvidgades 1895 och 1913. 1917 utbröts municipalsamhället med sitt närområde ur landskommunen och bildade Katrineholms stad. 1971 ombildades staden till Katrineholms kommun med Katrineholm som centralort.[4]

I kyrkligt hänseende hörde Katrineholm före 1961 till Stora Malms församling, sedan mellan 1961 och 2002 till Katrineholms församling, därefter till 2010 till Katrineholm-Stora Malms församling. Orten tillhör sedan 2010 Katrineholmsbygdens församling.[5]

Katrineholm ingick till 1948 i Oppunda tingslag, därefter till 1971 i Oppunda och Villåttinge tingslag. Från 1971 till 2009 ingick orten i Katrineholms domsaga och orten ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Katrineholm 1900–2010[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
2 828
1960
  
19 134
1965
  
21 934
1970
  
22 616
1975
  
22 884
1980
  
21 876
1990
  
21 664 1 081
1995
  
21 746 1 102
2000
  
21 329 1 102
2005
  
21 386 1 109
2010
  
21 993 1 146

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
Kommunhuset i stadsparken.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Staden planerades kring järnvägsstationen, invigd 1862 och ridat av Adolf W. Edelsvärd. Den heröll sitt nuvarande utseende genom en ombyggnad på 1870-talet. Redan från början planerades den öppna plats som nu utgör Tingshusparken. Tingshuset uppfördes 1938-1939 efter ritningar av Gustaf Clason. Det ersatte det äldre tingshuset från 1881. Väster om detta ligger Stinsbostaden samtida med järnvägsstationen och Kullbergska huset, uppfört efter ritningar av arkitekt Verner Northun 1902-1904 och det första Sparbankshuset uppfört 1893. Öster om Tingshuset ligger Stadshotellet uppfört 1914-1915 även detta efter ritningar av Verner Northun. Vid järnvägsstationen ligger en posthuset från 1906 i barockstil, ritat av Gustaf Dahl. Stortorget var tidigare den plats där torghandeln ägde rum. Då Katrineholm fick stadsbebyggelse kom platsen att bli stadens centrum. Bland äldre byggnader märks här det stora rödfärgade godsmagasinet.[2]

De flesta hus från stadens första tid är idag rivna. Längs Drottninggatan finns dock flera hus från 1880- och 1890-talen och utmed Köpnamngatan mot Stortorget uppfördes i början av 1900-talet några av stadens mer påkostade hus. Kyrkan uppfördes 1902 och vattentornet som ritades av Ivar Tengbom stod färdigt 1907. Bland andra arkitektoniskt intressanta äldre byggnader märks apotekare Kullbergs hus vid Storgatan uppfört 1895, Ackzellska villan vid Kapellgatan 14, Linnévägen 20, villa Björkbacken vid Tegnérvägen 8 uppfört 1905 och Wengströmska villan vid Bondegatan 33 från 1907, de bägge senare ritade av Ragnar Östberg. Villa Gröna Kulle uppfördes 1901 som privatbostad men blev 1927 Katrineholms stadshus. Bland andra intressanta byggnader är det aspråkslösa huset vid Djulögatan 38, en av stadens få bevarade "Lars-Petter-hus". Byggmästaren Lars-Petter Larsson uppförde i början av 1900-talet ett 50-tal bostadshus i Katrineholm. Från 1916, en expansiv tid i stadens historia härstammar även det stora hyreshuset Hemgården vid Oppundavägen 25, uppfört för anställda vid AB Pumpseparator efter stil från engelska arbetarbostäder.[2]

Från 1930-talet härstammar byggnaderna i Kvarteret Siken vid Tegnérvägen där även Frälsningsarméns byggnad från samma tid är belägen. Från 1930-talet härstammar även området söder om Friggagatan, och de så kallade småstugorna, egnahemsbebyggelse vid Värmlandsgatan och Dalagatan. Barnrikehusen vid Friggatan kallades lokalt Myrdalen efter paret Myrdal. Ett representativt exempel på 1940-talets bebyggelse är kvarteret Leoparden vid Talltullsplan. Av 1950-talet bebyggelse märks särskilt kvarterat Gullvivan vid Vasavägens viadukt.[2]

Under 1960-, 1970- och 1980-talen expanderade staden men nya hyres- och villaområden i Sandbäcken, Nävertorp, Gersnäs, Lasstorp och Värmbol. Industriområden har vuxit fram i Kerstinboda samt västerul längs Vingåkersvägen samt i nordost.[2]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Erlaskolan är en friskola som startade sin verksamhet i Katrineholm hösten 2012. (Stängd)
  • Floda Friskola var en friskola som hade lokaler i centrala Katrineholm och i Flodafors. De fick lokalerna i Katrineholm hösten 2012, beslöt att stänga verksamheten våren 2015 och begärde sig själva i konkurs vid terminens slut.
  • Kunskapsskolan är den största friskolan i Katrineholm och öppnades hösten 2012.
  • Nyhemskolan som ligger närmare Värmbol är en grundskola för årskurserna 1-9.
  • Sandbäcksskolan är en skola för förskoleklass och årskurserna 1-6, och där går ca 350 elever.
  • Skogsborgsskolan ligger strax söder om Södra skolan och Tallåsskolan. Skogsborg har två små förskolor och en skola för årskurserna 1-6, och i hela Skogsborg går det ca 350 elever.
  • Södra skolan byggdes 1921 och var då den enda skolan söder om järnvägen. Södra skolan är en 7-9-skola och har för närvarande drygt 450 elever och ca 50 anställda. Man kan välja mellan NO-profil, idrottsprofil, matematikprofil och musikklass.[9]. Södra skolans niondeklasser anordnar varje år en musikal för övriga elever, föräldrar och allmänheten.
  • Tallåsskolan är sedan 2007 en 6-9-skola. Namnet kommer av att skolan ligger bredvid den stora åsen i Katrineholm (som också Södra skolan ligger vid), på vilken det växer en stor mängd tallar. Skolan har cirka 450 elever och har funnits sedan 1946, då den var ett så kallat "högre läroverk". Byggnaden uppfördes 1945 efter ritningar av Eric Schuwert.[2] År 1974 blev det en högstadieskola. Även Tallåsskolan har olika specialinriktningar: musikklasser, friskvårdsklasser och naturvetenskapsprofil. Även i Tallåsskolan anordnar skolans niondeklassare en musikal. Höstterminen 2009 flyttades Nävertorpsskolans årskurser 7-9 till Tallåsskolan på grund av ekonomin.
  • Västra skolan ligger i nordvästra delen av staden och har en förskoleklass samt årskurserna 1-6. Bland skolans byggnader märks tre skolhus från 1882, 1893 och 1899 samt lärarbostad[2]
  • Östra skolan ligger på Norr och är en grundskola för elever i årskurs 1-6. 2007 firade skolan 100-årsjubileum.

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Duveholmsgymnasiet (tidigare Duveholmsskolan) är Katrineholms största gymnasieskola med drygt 600 elever.[10] Den stod klar 1972 och ligger vid Duveholmssjön i anslutning till Duveholmshallen. I sporthallen finns två gym, en simhall, en bowlinghall, en tennisplan samt ett antal hallar som nyttjas av ortens skolelever. På skolan finns de nationella gymnasieprogrammen Bygg, Estetisk, Media, Natur och Samhälle.
  • KTC - Katrineholms Tekniska College. Startades 2011 och erbjuder programmen Teknik, Energi, Natur, Fordon och Industri. El-programmet flyttades under 2012 från Lindengymnasiet till KTC. Skolan ligger i Duveholmsskolans gamla lokaler och geografiskt är det ingen skillnad på skolorna.
  • Ellwynska skolan har vård- och omsorgsutbildningar.
  • Lindengymnasiet är en liten skola med cirka 500 elever och har utbildningar som Hotell och restaurang, Handel, Hantverk och Ekonomi. Skolan har fått sitt namn från den stora mängd lindar som finns i Katrineholm, som även har kallats "Lindarnas stad".
Uta Jacobs fontänskulptur Bäcken rinner åter längs Köpmangatan.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

I staden finns ett flertal kulturmöjligheter. För de konstintresserade finns kulturhuset Ängeln, som innehåller ett bibliotek, konsthall, hörsal och kafé.[11] Här har olika kända konstnärer ställt ut sin konst, bland annat Ragna Berlin. Kerstin Ekman, känd författare, har skrivit om sin uppväxt i Katrineholm. Det finns även ett flertal offentliga utsmyckningar runt om i Katrineholm, bland annat "Blåklockan", skapad av Niclas Mulari.[12]

I Stadsparken finns många olika konstverk, till exempel skulpturerna "Morgon" gjord av Axel Wallenberg och "Fru Krokodil" av Eric Langert. Det finns också en scen som ger möjlighet till olika framträdanden.[13]

Kulturföreningen DUD[14] (drag utan drog) erbjuder dans-, teater- och musiklektioner för ungdomar. Det finns också en kulturskola som erbjuder en tvåårig musikallinje och dans-, drama-, musik-, bild- och formkurser.

Körsång kan utövas i Pingstkyrkan. Körintresset har ökat i samband med att Gabriel Forss kör fick en andraplacering i "Körslaget".[15]

BYMIC - Baltic Young Musicians in an International Context är ett EU-projekt drivet av Katrineholms kommun. Det går ut på att ungdomar i ålder 8-18 år från Lettland och Sverige träffas för att utveckla sin musikaliska talang.[16]

I Katrineholms gamla lokstallar finns Ungkulturhuset Perrongen. Där får ungdomarna hjälp att skapa olika aktiviteter och arrangemang.[17]

Katrineholm har en enda biograf kallad "Cinema 2" och den innehåller två biosalonger. Möjligheten att visa 3D-filmer finns. Det visas också opera ibland.[18]

Det fanns även, fram till 2012, ett VVS-museum, det var det enda i Europa. Det finns även två andra museer, en utomhusutställning runt om i centrala Katrineholm. Den handlar om industrins kulturarv. Sveriges lantbruksmuseum finns i Julita, cirka 2,5 mil utanför Katrineholm.[19]

Friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Jättorps Golf är hemmabana förr Katrineholms Golfklubb, där det finns tillgång till 18 + 9 hål. Spökbacken är Katrineholms enda stora slalombacke. Backen ligger vid Forssjö, drygt en mil öster om Katrineholm.

Katrineholms grönområden[redigera | redigera wikitext]

Rosen i Katrineholms kommunvapen är en symbol för trädgårdsstaden Katrineholm. Det finns inte mindre 30 parker. En av de största parkerna är Stadsparken som har en friluftsscen, restaurang och trädgård.

Katrineholms kommun äger 1 129 hektar skog. Det mesta av den kommunägda skogen ligger runt centralorten. Sammanhängande områden finns även i Björkvik och i Bie. Kommunens mål som skogsägare är att sköta skogen på ett sätt som gör att den biologiska mångfalden bevaras. Utrotningshotade arter inom flora och fauna ska få en möjlighet att överleva. Kommunen vill också skapa förutsättningar för ett rikt friluftsliv och trivsamma miljöer för kommunens invånare och deras besökare, samt lämna över en bra miljö till kommande generationer.

På 1930-talet fanns det 1 200 lindar i Katrineholm. Katrineholmsborna kallade då sin stad för "Lindarnas stad".

Badplatser[redigera | redigera wikitext]

De två största badplatserna är Duveholmsbadet och Djulöbadet. Duveholmsbadet ligger i västra stadsdelen Nävertorp. Här finns det bryggor, trampolin och tillgång till toaletter och grillplats. Djulöbadet ligger i riktning mot Norrköping från Katrineholm cirka tre kilometer från centrum. Här finns det flera olika bryggor och i anslutning till badet finns en camping och en bangolfbana.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Katrineholms sportcentrum ingår anläggningar som Duveholmshallen, Backavallen, Woodyhallen, Gymnastikhallen och Tennishallen. I den största inomhusanläggningen Duveholmshallen erbjuds bland annat simning, bowling, golfsimulator, gymträning, handboll, fotboll, volleyboll, basket, pingis, jiu-jutsi, karate, gymnasiernas idrott, badminton, bågskytte, boxning och innebandy.

Kaik handboll är Katrineholms stolthet, i varje fall på 80-talet när klubben spelade i Elitserien med många lokala stjärnor. En av sporterna på orten är bandy. Katrineholms bandyklubb heter KVBS (Katrineholm Värmbol Bandysällskap). Bandyplanen finns på Backavallen där det också finns mycket läktarutrymme.

Katrineholm är även känt för damlaget i volleyboll, som tog SM-guld år 2010 samt 2011. Laget har placerat sig högt upp i serien ett antal gånger.

Det finns tre fotbollsklubbar, KAIK, KSK samt Värmbol. Dessa spelade 2012 i division 6, division 4 respektive 2.

Katrineholms golfbana, Jättorp, har 27 hål och fin natur. En känd golfspelare från orten är Robert Karlsson, som spelar på Europatouren samt den amerikanska touren.

Turism och evenemang[redigera | redigera wikitext]

I staden finns Hotell Gillet, Hotell Kungsbacken och Hotell Statt. Därutöver finns vandrarhem,slott och herrgårdar och ett antal Bed and Breakfast. Katrineholm har även Djulöbadets Camping och Stugby där man bland annat kan spela minigolf och hyra kanoter.

Bland nöjesställen i staden kan Harrys, San Marino, Nybergs Sportbar och Statt nämnas.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Katrineholmsveckan infaller i början av augusti med ca 130 olika evenemang. Under denna vecka inträffar bland annat KK-joggen då man springer ett antal olika banlängder mellan 1,2 och 10,5 km. Ett annat evenemang är utomhusbio i stadsparken med ett antal filmer för olika åldrar.

Ett populärt evenemag i Katrineholm är ljusfestivalen Stad i Ljus som sedan 2014 infaller i november. Då går företag i Katrineholm ihop och gör olika ljus-föreställningar runtom i staden under en helg.

Kända katrineholmare[redigera | redigera wikitext]

se även Personer från Katrineholm

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b c d e f g h] 'Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2
  3. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 168 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ ”Katrineholms kommun - Södra skolans profiler”. http://www.katrineholm.se/Sodra-skolan/Startsida/Profil/. Läst 8 oktober 2012. 
  10. ^ ”Skolverket – Personalstatistik Duveholmsgymnasiet”. http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&p_verksamhetsar=2011&p_hm_kod=&report=personal&lankod=04&kommunkod=0483&p_skolid=484306&verksform=21&p_rapport=personal&p_verksform_kod=21&p_info_omrade=personal. Läst 4 oktober 2012. 
  11. ^ ”Katrinehom.se Kultur - Kulturhuset Ängeln”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Kulturhuset-Angeln/. Läst 4 oktober 2012. 
  12. ^ ”Katrineholm.se Kultus - Blåklockan”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Offentlig-utsmyckning/Blaklockan/. Läst 4 oktober 2012. 
  13. ^ ”Katrineholm.se Kultur - Offentlig utsmyckning”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Offentlig-utsmyckning/. Läst 4 oktober 2012. 
  14. ^ ”DuD”. http://www.dud.se/. Läst 4 oktober 2012. 
  15. ^ ”Katrineholm.se Kultur - Körslaget”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Korslaget-/. Läst 4 oktober 2012. 
  16. ^ ”Katrineholm.se Kultur - BYMIC”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/BYMIC/. Läst 4 oktober 2012. 
  17. ^ ”Katrineholm.se Ungkultur - Perrongen i Lokstallarna”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Ung-Kultur/Lokstallarna/. Läst 4 oktober 2012. 
  18. ^ ”Katrineholm.se Kultur - Biograf”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Biograf/. Läst 4 oktober 2012. 
  19. ^ ”Katrinhom.se Kultur - Museer”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Museer-och-gallerier/. Läst 4 oktober 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]