Borgerlig
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Borgerlig användes ursprungligen om personer som bodde inom borgområde, det vill säga borgare i en stad som näringsidkare. Begreppet har sedan kommit att överföras på en samhällsklass, skild från överklass/adel, präster och bönder/arbetarklass, i Frankrike och England kallad tredje ståndet och i modern tid benämnts medelklass (bourgeoisie).
I politiska sammanhang betydde det hos Karl Marx ett samhälle i vilket produktion på kapitalistisk bas dominerar. I modern tid betyder borgerliga partier politiska partier som är icke-socialistiska och har traditionellt sett stått för konservativa eller liberala idéer.
Borgerlig används också som motsats till kyrklig, som borgerlig kommun, borgerligt äktenskap, borgerlig begravning.
Begreppet har också använts i speciella betydelser, som borgerligt krig för inbördeskrig och borgerlig tid för normaltid.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Borgerliga partier i Sverige
- Borgerlig politik
- Borgerlig släkt
- Politisk höger
- Småborgare – medlemmar av den lägre medelklassen
- Socialgrupp 2