Botkyrka kyrka

Version från den 19 maj 2017 kl. 20.16 av Niklaslehmann (Diskussion | Bidrag) (stavfel)
Botkyrka kyrka
Kyrka
Botkyrka kyrka i oktober 2012.
Botkyrka kyrka i oktober 2012.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Ort Botkyrka kommun
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Botkyrka församling
Plats Eriksberg, Hallunda/Norsborg
 - koordinater 59°14′20.7″N 17°49′6.2″Ö / 59.239083°N 17.818389°Ö / 59.239083; 17.818389
Invigd 1176
Bebyggelse‐
registret
21300000004318
Kyrkorummet.
Kyrkorummet.
Kyrkorummet.

Botkyrka kyrka är en kyrkobyggnad i norra Botkyrka kommun. Den är församlingskyrka i Botkyrka församling i Stockholms stift. Den första kyrkan på platsen var en träkyrka som uppfördes år 1129, nuvarande stenkyrka går tillbaka till år 1176. Vid kyrkan finns bland annat en kopia av gravvården efter Botvids bror Björn, kyrkans byggherre - det så kallade "Botkyrkamonumentet" från omkring 1150, originalet förvaras på Historiska Museet.

Kyrkobyggnaden

Botkyrka kyrka är medeltida. Från början hette den Bothwidiia Kirkia efter martyren och skyddshelgonet Sankt Botvid. Botvid dog någon gång under 1120-talet, och hans bror Björn byggde år 1129 en stavkyrka i trä på Hammarby gårds ägor nära sjön Aspen i nuvarande norra Botkyrka. Träkyrkan ersattes av Bothwidiia Kirkia,[1] en stenkyrka i romansk stil med rundbågefönster och absid. År 1176 invigdes kyrkan[2][3] av Stefan, förste ärkebiskopen i Uppsala tillsammans med Vilhelmus, biskopen i Strängnäs. Av den ursprungliga träkyrkan finns inget kvar men troligen låg den på samma plats som nuvarande kyrkobyggnad.

Medeltida tillbyggnader

Långhuset är den del av kyrkan som bevarats till nutid. Sedan dess har en del tillbyggnader gjorts. Under medeltiden förlängdes kyrkan åt öster då det ursprungliga koret revs och ersattes av det nuvarande rakt avslutade koret. Sakristian och vapenhuset tillkom under medeltiden och är troligen samtida[4]. Kyrktornet ingick i de ursprungliga byggplanerna men uppfördes först någon gång under tidsperioden 1180–1249. Två utskjutande förbandsstenar finns ovanför markytan på långhusets västgavel, vilket visar att man från början hade tänkt bygga ett bredare torn än det som byggdes. Under 1400-talet försågs kyrkorummets innertak med fyra stjärnvalv av tegel. Några kalkmålningar verkar valven aldrig ha haft.

Senare ombyggnader

År 1735 återuppbyggdes tornspiran efter att ha varit nedfallen en längre tid. Nuvarande portal genom tornet tillkom 1763.

Byggnadsdetaljer

Inventarier

Mässhake
  • Altarskåpet är kyrkans förnämsta inventarium och är tillverkat i Antwerpen. Skåpet är daterat till omkring 1525 och dess skulpturala delar har tillskrivits Antwerpenmästaren Jan de Molder.[5]
  • Utöver altarskåpet finns inte längre några medeltida träskulpturer i kyrkan. Ett triumfkrucifix daterat till mitten av 1300-talet förvaras sedan början av 1900-talet i Historiska museet. Troligen tillkom krucifixet när kyrkan byggdes ut åt öster.[6]
  • Dopfunten av grå sandsten är från 1904. Dess form är samma som medeltida funtar av så kallad musselskålstyp.[3][7]
  • Gravvården efter Botvids bror Björn, kyrkans byggherre, det så kallade "Botkyrkamonumentet" från omkring 1150, förvaras numera på Historiska Museet. En kopia av gravvården står utanför vapenhusets södersida. Det är format som en kyrka och har inskription på latin och i runskrift.[3][8]
  • I kyrktornet hänger tre klockor. Storklockan på 550 kilogram skänktes till kyrkan 1624 av Gustav II Adolf. Ursprungligen var klockan avsedd för katedralen i Riga och är sannolikt ett krigsbyte därifrån.
  • Bland textilierna finns en kort mässhake.

Kyrkogården

Kyrkan omges av en stor kyrkogård. Den äldre delen, runt kyrkan, omges av en kallmurad mur från 1700-talets slut, med ingångar i norr och väster. På kyrkogården växer alm, ask och lönn. Här finns tre gravkor: det Liljencrantzska i nordväst, ritat 1807 av Carl Christoffer Gjörwell d.y., det Piperska i sydost, uppfört 1843, och det Wåhlinska ytterligare en bit åt sydost, uppfört 1953 och ritat av Erik Lundberg.[8]

Bilder kyrkogården

Omgivningar

Sankt Botvids väg går förbi kyrkan.

Kyrkan ligger i norra delen av Botkyrka kommun, mellan motorvägen Södertäljevägen (E4/E20) i söder och Eriksbergsåsen i norr. Förbi kyrkan ledde gamla färdvägen till Södertälje (numera Sankt Botvids väg). På norra sidan av vägen ligger Klockargården, som ursprungligen uppfördes ca 1602 men det hus som står där nu är från 1822. Klockargården fungerar idag som församlingshem.

Direkt öster om Klockargården ligger det före detta "Botkyrka fattighus". Det första fattighuset kom till någon gång i början på 1700-talet. Det byggdes på initiativ av Tumba bruk som tog ansvar för sina gamla arbetare. Dagens byggnad restes 1798 och byggdes om i början av 1900-talet och var fattighus fram till 1911 då det blev ålderdomshem. Ännu sitter två fattigbössor kvar i stenväggen mot landsvägen som en påminnelse om dess tid som fattighus. Nu finns här Botkyrka friskola. Ännu lite längre österut byggdes 1849 Botkyrka kyrkskola, Botkyrka sockens första skola, som inrättades enbart med tanke på skolverksamhet. Även det disponeras idag av Botkyrka friskola.[9]

Hammarby prästgård ligger strax väster om Botkyrka kyrka vid Prästviken i sjön Aspen. Namnet ”Botkyrka” härrör från den helige Sankt Botvid som enligt en legend växte upp på Hammarby gård. Under medeltiden blev gården prästgård. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes år 1804 och var kyrkans prästgård fram till 1997.

Bilder, byggnader i omgivningen

Runstenar

Fyra av Södermanlands runinskrifter finns vid kyrkan: Sö 283 under tornet,[10] Sö 284 inmurad i norra långsidan,[11] Sö 285 vid kyrkans sydöstra hörn[12] och en kopia av "Botkyrkamonumentet" vid vapenhuset (Sö 286).[13] Runstenen Sö 282 fanns tidigare vid kyrkan, men är nu förkommen.

Bilder, runstenar

Referenser

Noter

Källor

Vidare läsning

Externa länkar