Bräss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brässen i ett foster

Brässen eller thymus är ett organ i immunsystemet. I människan sitter det högt upp i bröstkorgen.[1] Den är en körtel med viktiga funktioner under utvecklingen av immunförsvaret tidigt i människans liv. Efter puberteten tillbakabildas organet, och körteln är avsevärt mindre hos vuxna.

Brässen hos andra däggdjur kan användas som mat. Exempelvis kalvbräss betraktas som en delikatess. Ur kalvbräss kan också framställas ett extrakt kallat THX som sades motverka cancer.[2]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Brässen är en viktig del av immunförsvaret. I brässen mognar lymfocyter till T-celler – T:et i T-cell står för thymus. En av brässens viktigaste funktioner är selektionen av T-celler; dessa tillverkas av många olika sorter, men bara en del får finnas kvar. Selektionen innebär både att de som är funktionella får vara kvar och icke fungerade celler väljs bort (positiv selektion), men också att T-celler som reagerar på något som är kroppseget väljs bort (negativ selektion). Detta är viktigt, eftersom autoreaktiva T-celler annars skulle angripa själva kroppen. Vid denna selektion utsätts cellerna för alla kroppens egna receptorer, så att de "vet" om det de möter i kroppen är bra eller dåligt. De celler som klarar båda selektioner släpps ut i blodbanan för att utgöra en väsentlig del av det normala immunförsvaret. Den negativa selektionen fungerar inte till 100 %, och en del T-celler passerar brässens kontroll och kommer ut i blodet trots att de är autoreaktiva. Det finns dock perifera mekanismer för att hålla sådana T-celler i schack. Teorier om hur detta går till inkluderar anergi, att dessa celler försätts i ett inaktivt tillstånd, att de tas död på av andra celler, att dendritceller kan ta upp det kroppsegna antigenet och presentera det för den autoreaktiva T-cellen varvid denna luras att själv begå apoptos (kontrollerad celldöd), och att regulatoriska T-celler eller supressor-T-celler håller de autoreaktiva T-cellerna i kontroll. Om dessa mekanismer fallerar, uppstår autoimmuna sjukdomar.[3]

Anatomi[redigera | redigera wikitext]

Brässen är rosa-grå till färgen, mjuk, och har en ojämn yta. Den ligger högt upp i bröstkorgen (thorax) bakom bröstbenet (sternum), strax ovanför hjärtat. Körteln skiljs från aortabågen och de stora blodkärlen genom ett lager av bindväv, fascia. Den är ungefär 5 centimeter lång, 4 centimeter bred och ungefär 6 millimeter tjock. Vid födseln väger den ungefär 15 gram, och vid puberteten ungefär 35. Efter detta krymper brässen allt eftersom så att en 25-åring har en bräss som väger 25 gram, en 60-åring mindre än 14 gram, och en 79-årings bräss ungefär 6 gram. Brässen består i allmänhet av två lober (delar) som ligger i närkontakt med varandra. Ibland sitter de ihop till en större enhet, och ibland skiljs de åt av en tredje lob. Dessa lober framträder mindre tydligt hos en tillbakabildad bräss hos vuxna.

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 10 % av patienter som lider av myasthenia gravis har en tumör i brässen (tymom). Tymomer kan gå oupptäckta länge, eftersom det finns gott om plats för dem att växa. Symptomen förväxlas med bronkit. Patienten kan få en besvärande hosta om tumören trycker på hostnerven.

Vid DiGeorges syndrom är thymus underutvecklad och kan i vissa fall helt saknas. Om inte en thymus kan transplanteras är detta tillstånd dödligt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bräss i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  2. ^ ”THX-doktorn Elis Sandberg. Mannen som aldrig gav upp”. Bevan Berthelsen, Tranås-posten. http://www.frinnaryd.com/2006%20notiser/THX%20doktorn%20Elis%20Sandberg.htm. Läst 23 maj 2011. 
  3. ^ ”Hur lär sig immunsystemet känna igen din kropp?”. Systembiologi. Högskolan i Skövde. http://www.his.se/forskning/forskningscentrum/system-biologi/forskningsgrupper/forskningsgruppen-i-molekylarbiologi/forskningsprojekt/i3---inflammation-infektion-och-immunolog/hur-lar-sig-immunsystemet-kanna-igen-din-kropp/. Läst 26 maj 2011.