Brednäsor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brednäsor
Kapucinapa (Cebus capucinus)
Kapucinapa (Cebus capucinus)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Infraordning Anthropoidea
Parvordning Brednäsor
Platyrrhini
Vetenskapligt namn
§ Platyrrhini
Auktor É. Geoffroy, 1812
Familjer
Spindelapa (Ateles geoffroyi) med gripsvans
Spindelapa (Ateles geoffroyi) med gripsvans
Hitta fler artiklar om djur med

Gruppen brednäsor (Platyrrhini) är en delordning av primater som lever i nya världen. Däremot förekommer delordningen smalnäsor, med undantag för de människor som koloniserat nya världen, bara i gamla världen.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Delordningens utbredningsområde sträcker sig från södra Mexiko till norra Argentina. Tidigare fanns primater på några öar i Karibiska havet men idag är dessa arter utdöda. Det största antalet arter förekommer i norra och centrala Sydamerika, främst i Amazonområdet. Habitatet utgörs uteslutande av skog.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Primater i denna delordning har näsborrar som visar åt sidan. Mellan arterna finns tydliga skillnader i storlek och vikt. Till exempel väger arten Cebuella pygmaea bara 100 gram och individer i släktet vrålapor väger mer än 10 kilogram. Vanligen är de bakre extremiteterna lite längre än de främre. Hos de flesta arterna är tummen inte motsättlig till de andra tårna[1] (undantag cebusliknande brednäsor).

Många arter har en lång gripsvans. Bara hos släktet kortsvansapor är svansen med 15 cm längd tydlig kortare.

I motsats till smalnäsor är deras hörselgång inte byggd av benvävnad. De har även tre premolara tänder medan smalnäsor bara har två. De flesta arter har tre molara tänder, bara hos flera arter i familjen kloapor är antalet molarer reducerade. På så sätt är tandformeln I 2/2 C 1/1 P 3/3 M 2-3/2-3, alltså 32 eller 36 tänder.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Alla brednäsor lever i träd och är med undantag av familjen nattapor aktiva under dagen.

Brednäsornas sociala beteende är mycket variabel. Det finns arter som lever i monogama familjegrupper (nattapor, springapor), arter med komplexa flockar med många hannar och honor, arter där honan är dominant (dödskalleapor) och arter där en enda hona lever med många hannar (kloapor).

Födovalet är inte heller enhetlig, de större arterna äter ofta bara växtdelar, de mindre arterna har även insekter och andra smådjur som föda.

Systematik och evolution[redigera | redigera wikitext]

I systematiken är brednäsor systergruppen till smalnäsorna. Hur deras förfäder kom till Amerika är inte helt utrett. Det antas till exempel att de flyttade över den vid denna tid smalare Atlanten med hjälp av flytande öar som lossade från mangroveskogar[2]. Denna händelse ägde troligen rum under tidig oligocen. Det äldsta kända fossilet är cirka 26 miljoner år gammal och fick det vetenskapliga namnet Branisella.

Tidigare delades gruppen i två familjer kloapor (Callitrichidae) och "icke-kloapor" (Cebidae) men det visade sig att klassificeringen var felaktig. Några medlemmar av den andra gruppen är närmare släkt med kloapor än med andra arter av "icke-kloapor".

Idag delas delordningen brednäsor i fem familjer:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 november 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ New World Monkeys av Dr. Dennis O'Neil, Behavioral Sciences Department, Kalifornien
  2. ^ Sellers, Bill (2000-10-20). "Primate Evolution" (PDF). University of Edinburgh. s. 13-17. besökt 2008-10-23.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]