Carl Zetterström (donator)
Carl Zetterström | |
Född | 16 maj 1767[1] Rödöns församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 9 november 1829 (62 år) |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet |
Sysselsättning | Läkare |
Arbetsgivare | Uppsala universitet |
Redigera Wikidata |
Carl Zetterström, född 16 maj 1767 på Rödön, död 9 november 1829 i Uppsala, begravd på Vaksala kyrkogård, var professor i medicin vid Uppsala universitet samt en bibliofil och donator.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Zetterström föddes i soldattorpet Bytorpet i By (Bye) på Rödön i Jämtland, och föräldrarna var ryttaren vid Jämtlands kavallerikompani Nils Säterström och dennes hustru Karin Carlsdotter. Zetterström började i Frösö trivialskola vid 12 års ålder, och gick sedan i Härnösands gymnasium.
Som student i Uppsala 1789 fick Zetterström en informatorsplats hos den ryktbare kemisten Henrik Gahn d.ä. i Stockholm och utvecklade i umgänget med honom sitt intresse för naturvetenskapen och läkarvetenskapen. Vid återkomsten till Uppsala avlade han 1796 sin kandidatexamen i medicin och blev året därefter medicine licentiat och medicine doktor. 1802 utnämndes han till adjunkt i teoretisk och praktisk medicin vid Uppsala universitet samt erhöll 1813 professors titel. Efter ytterligare sju år befordrades han till medicine professor, en befattning han behöll till sin död. Han var hedersledamot av Collegium medicum i Stockholm 1813, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1815, med flera vetenskapliga sällskap, både i Sverige och andra länder.
Redan under sin informatorstid i Gahns hem hade han lärt sig inse värdet av vaccinationen, och 1815 belönades han med hedersmedaljen i silver för visat nit för vaccinationens främjande. Detta gav även upphov till hans 1816–1821 utkomna arbete Initia historiæ vaccinationis in Suecia, vilket utgör tjugu disputationer i ämnet. Även åtskilliga andra disputationer utgavs av honom, bland annat ett av honom författat minnelsetal över Henrik Gahn d.ä., död 1816. Zetterström gjorde sig också känd som understödjare av den s.k. "prästmedicinen", där tanken var att åstadkomma elementär läkarvård på landsbygden genom att ge alla präster enklare kunskaper i medicin.
Zetterströmska boksamlingen[redigera | redigera wikitext]
Zetterström var en skicklig läkare och universitetslärare, men hade nästan ännu större rykte som bokkännare. Han samlade böcker under sin tid i Uppsala, de värdefullaste förvarade han i en vrå i domkyrkan för att undgå brandfaran i trähusen i staden. Vid sin död efterlämnade han ett synnerligen rikt bibliotek av värdefulla arbeten som han donerade till sin hembygd, och som blev grunden till Jämtlands bibliotek.
Zetterströmska biblioteket på Frösön uppfördes 1830, i överensstämmelse med Carl Zetterströms testamente, i vilket han krävde ett stenhus på grund av brandfaran. Bibliotekshuset uppfördes efter mönster av ett romerskt podiumtempel. Frösö trivialskola, grundad 1679, låg sedan tidigare intill platsen. I december 1816 tog Kungl. maj:t beslut att inrätta Jämtlands bibliotek, som därmed blev Sveriges äldsta länsbibliotek.
Vårvintern 1833 ordnades en karavan med hästslädar från Uppsala till Frösön. Det var 12 000 volymer lastade i 17 boklårar. I varje lår fanns 700 volymer. Transportör var bonden Daniel Månsson från byn Förberg i Revsunds socken. Han fick uppmaningen: "Du Daniel, stäng till om orden, försegla böckerna!". Transporten tog två veckor, och på sidan 64 i Carl-Göran Ekerwalds bok Jämtarnas land, skriver denne: "...denna långsamma procession – Caesar och Cicero, Cornelius Nepos och Vergilius...". Vidare: "...djupt nerbäddade glider fram mellan snötyngda granar och ut på isbelagda sjöar. Skulle någon släde ha stjälpt och de tunga boklårarna gått sönder...", men ingen lår gick sönder utan Daniel Månsson kunde leverera alla böcker utanför ingången till biblioteket på Frösön den 18 mars 1833.
Frösö trivialskola fanns på plats vid Stocke 1679–1846. 1847 flyttades Trivialskolan till Läroverkshuset i Östersund. Zetterströmska biblioteket blev dock kvar i Stocke. Vissa böcker flyttades emellertid till det nya skolbiblioteket i Östersund (nu: Wargentinsskolan).
År 1912 flyttades Zetterströmska boksamlingen från Stocke till det då nya länsbiblioteket i Östersund (idag Ahlbergshallen), och år 1958 flyttades böckerna in i dagens moderna bibliotek.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Sune Lindh (red) (2003). Norlandica X: Norrlands nations hedersledamöter 1827–2003. Libris 9422413
- Carl-Göran Ekerwald och Berta Hansson (ill.) (1980). Jämtarnas land. ISBN 91-38-05250-4 Libris 7259915
- Carl Zetterström i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Rödöns kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ÖLA/11090/C/3 (1751-1819), bildid: A0016752_00074, sida 135, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 4 juli 2019.[källa från Wikidata]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Kardell, Sven Johan (1886). Minnen från fjällbygden och Fyrisvall. Professor Carl Zetterström och hans tid på Projekt Runeberg. Libris 1912148
- Jacobowsky, Carl Vilhelm (1965). Boksamlare: möten och minnen. Bokvännens bibliotek, 0347-8386; 72. Stockholm: Sällskapet Bokvännerna. Libris 1505592
- Bergström, Ingmar (1987). ”Carl Zetterström – Rödön och Uppsala”. Hur 1987(2): sid. 129-134. 0283-7706. ISSN 0283-7706. Libris 9044674
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Carl Zetterström och bibliotekets historia från Östersunds bibliotek
- Carl Zetterströms minnesmedalj – vitterhetspris
- Carl Zetterström från Jamtamot i Uppsala
- Carl Zetterström i Libris
|