Carl von Friesen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carl von Friesen


Ämbetsperiod
5 juli 1902–10 juni 1905
Monark Oscar II
Statsminister Erik Gustaf Boström
Johan Ramstedt
Företrädare Nils Claëson
Efterträdare Karl Husberg

Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1897–1905 (lagtima riksdagen)
Valkrets Stockholms stad
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av första kammaren (1897-lagtima riksdagen 1905)

Född 10 september 1846
Hökhuvuds socken, Stockholms län
Död 10 juni 1905 (58 år)
Maria Magdalena församling, Stockholm
Nationalitet Sverige Sverige
Politiskt parti Första kammarens minoritetsparti (1897-1904)
Första kammarens moderata parti (1905)
Yrke Rektor, statsråd
Ministär Regeringen Boström II, Ramstedt
Byst modellerad av John BörjesonSödra Latins skolgård i Stockholm.

Carl Sebastian von Friesen (i riksdagen kallad von Friesen i Stockholm), född den 10 september 1846 i Hökhuvud, död 10 juni 1905 i Stockholm, var en svensk skolman och politiker (ecklesiastikminister från 1902 till 1905). Han var bror till Sixten von Friesen och farfars bror till Bertil von Friesen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl von Friesen var son till kontraktsprosten Fredrik von Friesen och Justina Elisabet Brolin. Han blev 1863 student i Uppsala, där han studerade humaniora samt 1868 avlade filosofie kandidatexamen och 1869 promoverades till filosofie doktor. Efter tjänstgöring vid Stockholms gymnasium sedan 1868 utnämndes han 1879 till lektor i latin och grekiska vid Södermalms högre allmänna läroverk och var 1884-1902 rektor där (en byst av honom står på skolgården).

Åren 1881-1886 var han ledare av den teoretiska provårskursen i Stockholm, tillhörde 1885-90 överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor samt var 1889-99 ledamot av direktionen för Tomtebodaskolan och 1891-1902 ledamot av direktionen för Stockholms stads undervisningsverk. Han var sekreterare i 1878-1879 års lärarexamenskommitté och i 1882-1884 års läroverkskommitté samt vice ordförande i 1899-1902 års läroverkskommitté med mera.

Åren 1888-1902 var von Friesen ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och därunder från 1892 ledamot av drätselnämndens första avdelning. Av stadsfullmäktige insattes han 1896 i riksdagens första kammare, och när Erik Gustaf Boström 5 juli 1902 bildade sin andra ministär, blev von Friesen statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet, en befattning han innehade till sin död.

Bland von Friesens skrifter märks förutom doktorsavhandlingen Jemförande framställning af de olika åsigterna om det sublima (1869) skolprogrammen Horatius och Kellgren (1870), M. Valerius Martialis (1875), samt De vita et scriptis M. Annaæi Lucani (1879) även översättningarna och bearbetningarna av Woldemar Kadens Schweiz (1882) och Sigurd Müllers Handbok i verldslitteraturens historia (1883).[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

von Friesen gifte sig 1876 med Elin Marta Lovisa Ahlborn (1856-1878), dotter till ornamentsbildhuggaren Karl Henrik Fredrik Martin Ahlborn och medalj- och myntgravören Lea Lundgren. Paret von Friesen fick ett barn, Elsa, född 1877.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, sida 88

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ Kommend. af Kungl. Nordstjärne-Orden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1905
  3. ^ Sveriges statskalender för året 1903. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1902. sid. 508. https://books.google.se/books?id=6lQRAQAAMAAJ&pg=PP5&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onepage&q&f=false 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Ragnar Törnebladh
Rektor för Södra Latins gymnasium
1884-1902
Efterträdare:
Olof Örtenblad
Företrädare:
Nils Claëson
Sveriges ecklesiastikminister
1902–1905
Efterträdare:
Karl Husberg