Christina Mattsson
Brita Christina Mattsson, född 9 mars 1947 på Frösön i Jämtland, är en svensk folklorist och visforskare, radiomedarbetare och museiman som var styresman för stiftelsen Nordiska museet i Stockholm 2001–2015, där hon blev den första kvinnan på posten.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Efter studentexamen vid Wargentinsskolan i Östersund studerade Christina Mattsson vid Uppsala universitet, och påbörjade sedan doktorandstudier i etnologi (folkloristik). Hon var knuten till Svenskt visarkiv innan hon anställdes på Sveriges Radio, där hon 1979 blev chef för traditionsmusiken och tio år senare biträdande musikradiochef. Åren 1992–1999 var hon rikskanalchef för Sveriges Radio P2 och Berwaldhallen. P 2 var den största och mest blandade radiokanalen med utbildningsprogram, sändningar på finska, samiska och utomnordiska minoritetsspråk. Kanalen dominerades av seriös musik, d.v.s. västerländsk konstmusik, traditionsmusik från hela världen och jazz. I hennes uppdrag ingick att initiera och att 1993 starta lokala sändningar med seriös musik dygnet runt över Stockholm. P2 var vid denna tid landets största musikinstitution och inkluderade Radiokören och Sveriges Radios symfoniorkester.
Christina Mattsson har lång erfarenhet som producent och programledare inom Sveriges Radio från 1976. Hon har producerat tusentals radioprogram om visor och folkmusik bland annat Filikromen (1976–1989) och Folkminnen tillsammans med Bengt af Klintberg (1990–2004) som sändes 750 gånger under de femton år sändningarna pågick. I Sveriges Television var hon programledare för antikprogrammet Under klubban (1985–1987), Notknäckarna (1990) och Med på noterna (1991), de båda senare tillsammans med Carl-Uno Sjöblom.
Som visforskare har hon specialiserat sig på svenska skålvisor, och har skrivit en rad artiklar och böcker i folkloristiska ämnen. Hon är hedersledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och Norrlands nation i Uppsala, Visans vänner, Samfundet för visforskning, korresponderande ledamot av Kungliga Skytteanska Samfundet, ledamot av Måltidsakademien [1], ledamot och ordförande i Knäckebrödsakademin samt ledamot av Collegium Curiosorum Novum, Kungliga Patriotiska Sällskapet, Jämtlandsakademien, Lilla Sällskapet, Svenska visakademien och Vinakademien.[2]
Christina Mattsson har innehaft en rad styrelseuppdrag, bland annat i Riksteatern, Statens ljud- och bildarkiv, Länsstyrelsen i Södermanland, Konstnärsnämnden, STIM, Skansen, Voksenåsen AS, Spritmuseum och Konsistoriet vid Uppsala universitet. För närvarande är hon ordförande i Gocken Jobs AB samt ledamot i Drottningholmsteaterns vänförening. Hon var 2004–2014 ordförande i juryn för Årets Måltidslitteratur.
Som styresman för stiftelsen Nordiska museet förbättrade Christina Mattsson museets ekonomiska situation, bland annat genom att ta mer aktivt ansvar för förvaltningen av stiftelsens fastigheter med över 400 byggnader[3]. Antalet kulturmiljöer och arbetsplatser utanför Stockholm har blivit mindre genom försäljning, överföring till annan huvudman eller nedläggning, som t.ex. Matsgården i Rättvik, Textilmuseet i Högbo och Kulturarvet i Falun. Vidare har museet under det senaste decenniet gjort en omfattande satsning på samlingarnas vård och förvaring, men också ökat sitt engagemang i digitaliseringsfrågor.[4]
Hon var som student i Uppsala verksam i Svenska Showorkestern Phontrattarne vid Norrlands nation.[5]
Christina Mattsson är sedan 1981 gift med Michael Söderlundh.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Skillingtryck, 1973
- "Vad säger svenska folket när dom får en sup? - Jo, jag tackar!": en studie i 1900-talets supvisetradition, 1974
- Fula visboken: 50 folkliga erotiska visor (tillsammans med Bengt af Klintberg), 1977
- Visan vi inte minns (tillsammans med Håkan Norlén), 1980
- Helan går: 150 visor till skålen, 1989
- Lille Bror Söderlundh: tonsättare och viskompositör (biografi), 2000
- Helan går, 2002 ny omarbetad upplaga
- Från Helan till Lilla Manasse: den svenska snapsvisans historia, 2002
- Sjung!: en svensk vishistoria med texter och melodier, 2004
- Konsten att styra en kulturinstitution. Fjorton år med Nordiska museet, 2015
- Juvelarian. Historien om Christina Nilssons smaragder (tillsammans med Elsebeth Welander-Berggren), 2017
- Jobs keramik och textil. Lisbet Jobs och Gocken Jobs. Två systrar - två konstnärskap (redaktör), 2018
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 2003 – Hans Majestät Konungens medalj (8:e storleken i serafimerordens band) - för viktiga insatser inom skilda områden av kulturlivet
- 2007 – Den Kongelige Norske Fortjenstorden (kommendör) - för främjandet av norsk kultur i Sverige
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Måltidsakademien - ledamöter Arkiverad 8 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Vinakademien - ledamöter Arkiverad 20 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Nordiska museet - ett centralmuseum i stiftelseform: en analys enligt myndighetsanalysmodellen.. Stockholm: Statskontoret. 2014. Libris 16357170. ISBN 9789172208391
- ^ Mattsson, Christina (2015). Konsten att styra en kulturinstitution. Libris 17400627
- ^ Ingemarsson Leif, red (1996). Phontrattarne: 40 år av förfinat vansinne. Uppsala: Svenska showorkestern Phontrattarne. Libris 2270850
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Mattsson, B Christina i Vem är hon, sid 316, 1988
- Mattsson, Brita Christina i Vem är det, sid 756, 1993
- Mattsson, B Christina i Vem är det, sid 408, 2007
- Christina Mattsson i Nationalencyklopedin
- Christina Mattsson - Nordiska museets styresman från nordiskamuseet.se
- Levin, Tage (2018). "Christina Mattsson – frösöflicka i kulturvärldens virvlar". Föreningen Gamla Östersunds årsskrift. Libris 3681289
- Klintberg, Bengt af (2014). Hylla. Stockholm: Atlantis förlag. sid. 105-113. Libris 16526906. ISBN 9789173537179
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|
