Döderhults kyrka
| Döderhults kyrka | |
| Kyrka | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Kalmar län |
| Ort | Döderhult |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Växjö stift |
| Församling | Döderhults församling |
| Koordinater | 57°16′04″N 16°24′11″Ö / 57.26778°N 16.40306°Ö |
| Invigd | 1776 |
| Webbplats: Svenska kyrkan Döderhult | |
Döderhults kyrka är en kyrkobyggnad i Döderhults församling i Växjö stift högt belägen i västra delen av Döderhultsdalen.[1]
Medeltida kyrkan[redigera | redigera wikitext]
Första kyrkan på denna plats var en gråstenskyrka i romansk stil som troligen uppfördes på 1100-talet. Sannolikt blev den tillbyggd och ombyggd under 1300-talet. Av denna medeltida kyrka finns två avbildningar bevarade. En teckning är utförd av Johannes Haquini Rhezelius år 1634. En andra mer detaljerad teckning är utförd av Petrus Frigelius år 1755 och visar kyrkans norra såväl som södra sida.
Nuvarande kyrka[redigera | redigera wikitext]
Nuvarande kyrka uppfördes åren 1770 till 1772. Den byggdes bredvid gamla kyrkan i rät linje med dess södra vägg. 1770 uppfördes först sakristan och en del av kyrkan framför predikstolen vid den gamla kyrkans östra gavel. 1771 revs gamla kyrkan och resten av nya kyrkan fullbordades i rät linje med den gamla kyrkans södra vägg,[2] men först 1772 var nya kyrkan fullbordad. Inte förrän pingstdagen 26 maj 1776 invigdes kyrkan av Kalmar stifts biskop Karl Gustav Schröder. Kyrkan är byggd i öster-väster riktning. Kyrkan är 33,2 meter lång och 17,8 meter bred. Ett längre poem skrivet av en Döderhultsbo, förmodligen 1776 inför invigningen, om kyrkobygget, finns bevarat i kyrkans arkiv. Kyrkans torn i väster har blygsamt omfång och når knappt högre än taknocken. På taket finns en lanternin och en spira som från början var krönt med en urna som hade en brinnande låga. Sedan 1897 är urnan ersatt med ett kors. Vid 1954 års restaurering ville Riksantikvarieämbetet att urnan skulle återställas, men så skedde inte utan korset blev kvar. Kyrkans långhus är av salkyrkotyp med trätunnvalv och rak avslutande korvägg i öster. Sakristian är utbyggd i norr. 1817 skedde en reparation av kyrkan då den samtidigt vitrappades. Kyrkan som uppfördes av byggmästare Eric Eklund och murarmästare Jonas Zachrisson har haft Algutsboda och Ryssby kyrkor som förebilder. Den är ett välbevarat exempel på den lokala blandstil som satte sin prägel på Kalmartraktens byggande av kyrkor under 1700-talet.[3][1]
Interiör[redigera | redigera wikitext]
Interiören präglas av en blandning av rokoko och nyantik. Bildhuggaren Jonas Berggren är mästare till altaruppställningen. Berggren utförde den 1778 efter en ritning från Överintendentsämbetet av Jean Eric Rehn.[4] Uppställningens centralmotiv är Jesus i Getsemane. Predikstolen i rokoko har sin förebild i Maria Magdalena kyrka, Stockholm och är framställd och skänkt av skulptören Anders Dahström d ä 1779.[3] Det anses troligt att denne eller hans son Anders Dahström d y är mästaren till altarbordet. Den senare har troligen uppfört den Cederbaumska herrskapslogen belägen på södra långsidan. Altarringen är ursprunglig. Den slutna bänkinredningen i två kvarter var ursprungligen fördelade på fyra, en rymligare sektion och en mer inhägnad sektion på södra långsidan inrättad för Fredriksbergsgodsets tidigare ägare. En tavla med alla Döderhults sockens tidigare kyrkoherdar som deltagit i Uppsalamötet, skall finnas, tidigare nära Sakristian.[5] Orgelfasaden är eventuellt utförd av Gudmund Rundgren 1775.[3]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Kyrkan från sydöst -
Interiör mot öster -
Altaruppställningen -
Predikstolen -
Sankt Petrus av Eva Spångberg -
Maria och Jesusbarnet av Eva Spångberg -
Votivskepp
Läktarorgeln[redigera | redigera wikitext]
- 1712 byggdes en orgel av Johan Åhrman med 7 stämmor.[6]
- 1775 blev ovanstående orgel ombyggd och utökad av socknens organist Gudmund Rundgren från 7 till 17 stämmor.[7]
- 1822 byggdes en ny orgel av musikdirektören Johan Petter Åberg i Vassmolösa som hade 16 stämmor.
- Ca. 1870 blev ovanstående orgel ombyggd och utökad av kände orgelbyggaren A. P. Kullbom i Broddetorp socken, (Rensberg tidigare numera försvunnen ort) Falköping.[8]
- 1925 byggdes en orgel av Furtwängler & Hammer i Hannover med 17 stämmor.
- 1964 byggdes en orgel av Olof Hammarberg i Göteborg som är mekanisk.
Disposition:
| Huvudverk C-f3 | Bröstverk C-f3 | Pedal C- | Koppel |
| Gedakt 8' | Rörflöjt 8' | Subbas 16' | II/I |
| Principal 4' | Ged. Flöjt 4' | Principal 8' | I/P |
| Rörflöjt 4' | Kvintadena 4' | Flöjt 4’ | II/P |
| Spetsflöjt 2' | Principal 2' | Kvintadena 2' | |
| Sesquialtera 2 ch | Sifflöjt 1' | Mixtur 3 ch | |
| Mixtur 4 ch | Scharf 2 ch | Fagott 16' | |
| Dulcian 16' | Krummhorn 8' | ||
| Tremulant | |||
| Crescendosvällare |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Döderhults kyrka av Bengt Ingvar Kilström utgiven av Döderhults kyrkoråd, Ågerups Repro, Eskilstuna 1993.
- Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Förlag: Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- ^ [a b] Bebyggelseregistret. ”Oskarshamn kn, KYRKBACKEN 2 DÖDERHULTS KYRKA”. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000002246. Läst 14 mars 2015.
- ^ ”Då Döderhults nybygda kyrka”. Dagligt Allehanda, i fotnoten längst ner. 27 juli 1776. https://tidningar.kb.se/2631189/1776-07-27/edition/144030/part/1/page/1/?newspaper=DAGLIGT%20ALLEHANDA&from=1776-07-27&to=1776-07-27. Läst 27 oktober 2022.
- ^ [a b c] Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. 1993.Sid 164-167
- ^ Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. 1993.Sid 55-56
- ^ ”Döderhults kyrka.”. Oskarshamns-Tidningen, 4:e kolumn, ovanför bilden av kyrkan. 26 september 1896. https://tidningar.kb.se/2503949/1896-09-26/edition/156001/part/1/page/3/?newspaper=OSKARSHAMNSTIDNINGEN&from=1896-09-26&to=1896-09-26. Läst 27 oktober 2022.
- ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 297. Libris 2413220
- ^ ”Då Döderhults nybygda kyrka”. Dagligt Allehanda, i fotnot efter poemet. 27 juli 1776. https://tidningar.kb.se/2631189/1776-07-27/edition/144030/part/1/page/2/?newspaper=DAGLIGT%20ALLEHANDA&from=1776-07-27&to=1776-07-27. Läst 27 oktober 2022.
- ^ ”Döderhults kyrka.”. Oskarshamns-Tidningen, 4:e kolumnen, under bilden av kyrkan. 26 september 1896. https://tidningar.kb.se/2503949/1896-09-26/edition/156001/part/1/page/3/?newspaper=OSKARSHAMNSTIDNINGEN&from=1896-09-26&to=1896-09-26. Läst 27 oktober 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Döderhults kyrka.
