Duottarjávrre
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jokkmokks socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 67°16′27″N 17°03′26″Ö / 67.27410°N 17.05717°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7463405, 588673 |
  Duottarjávrre
| |
| Mått | |
| Areal | 1,3 km² [1] |
| Höjd | 897 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 9,37 km [3] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| Utflöde | Rådokjåhkå |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE746334-155401) |
| Övrigt | |
| SjöID | 746334-155401 |
| ID vattenförekomst | SE746334-155401 |
| Vattenytans ID (VYID) | 746484-155401 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Padjelanta (SE0820201)[4] |
| Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 746517-155470 |
| Namn | Utloppet av Tuottarjaure |
| Areal | 13,83 km² |
| Vattenytor | 1,55 km² |
| Sjöprocent | 11,21 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 13,82 km² |
| Biflödesordning | 4 |
| Utflöde | Rådokjåhkå |
| VattendragsID (VDRID) | 746963-153826 |
| Avstånd till havet | 447 km |
| Medelhöjd | 955 m ö.h. |
| Område nedströms | 746442-155312 |
| Källor | [5][6][7] |
Duottarjávrre, enligt tidigare ortografi Tuottarjaure, är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,3 kvadratkilometer och ligger 893 meter över havet. Duottarjávrre ligger i Padjelanta Natura 2000-område.[4] Vid provfiske har röding fångats i sjön.[8] Duottarjávrre avvattnas av Rådokjåhkå, ett biflöde till Gieddejåhkå - ett vattendrag som mynnar i Virihávrre.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Duottarjávrre ingår i det delavrinningsområde (746517-155470) som SMHI kallar för Utloppet av Tuottarjaure. Medelhöjden är 955 meter över havet och ytan är 13,83 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Rådokjåhkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag (Gieddejåhkå, Vuojatädno, Stora Luleälv, Luleälven)[2] innan det når havet efter 447 kilometer.[7] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (89 procent). Avrinningsområdet har 1,55 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 11,2 procent.[6]
-
Duottarjávrre - vy mot SO. -
Duottarjávrre - vy mot öster.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] Topografiska kartan
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.