Dvin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den moderna staden, se Dvin (stad).
Dvin
(Դվին)
Historisk stad
Det centrala torget i Dvin med Sankt Grigorkatedralen och Sankt Sirkiskyrkan samt katolikosresidenset till vänster.
Det centrala torget i Dvin med Sankt Grigorkatedralen och Sankt Sirkiskyrkan samt katolikosresidenset till vänster.
Land Armenien Armenien
Läge Sydväst om staden Dvin; mellan Hnaberd och Verin Dvin,
provinsen Ararat (provins)
 - höjdläge 897 m ö.h.
 - koordinater 40°0′16.87″N 44°34′45.01″Ö / 40.0046861°N 44.5791694°Ö / 40.0046861; 44.5791694
Grundad 335 av kung Khosrov III
GeoNames 616741
Karta

Dvin (armeniska: Դվին; grekiska: Δούσιος or Τίβιον; även Duin eller Dwin enligt forntida källor) var en stor kommersiell stad och Armeniens huvudstad under tidig medeltid. Den låg norr om den föregående forntida huvudstaden i Armenien, staden Artasjat vid floden Achurjan, 35 kilometer söder om den moderna staden Jerevan. Platsen för den forntida staden är för närvarande inte mer än en stor kulle belägen mellan dagens Hnaberd (alldeles intill huvudvägen genom Hnaberd) och Verin Dvin. Systematiska utgrävningar i Dvin har pågått sedan 1937 och har gett en mängd material som har gett kunskap om den armeniska kulturen mellan 400- och 1200-talet.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Forntida armeniska skriftkällor anger nästan alltid namnet på staden Dvin som Dwin eller Duin. Senare författare favoriserade stavningen Dvin, vilket är den vanligaste formen som ges i vetenskaplig litteratur.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den forntida staden Dvin byggdes av Khosrov III år 335 efter Kristus på platsen för en äldre bosättning och en fästning från 2000-talet före Kristus. Sedan dess har Dvin varit den främsta residensstaden för de armeniska kungarna i Arshakunidynastin. Dvin växte till en befolkning på omkring 100.000 invånare. Efter Kungariket Armeniens fall 428, blev Dvin residensstaden för Sassanidernas utsedda marzpaner (markgrevar), Bysantinska rikets kouropalater och senare Umayyadernas och Abbasidernas utsedda ostikaner (guvernörer). År 640 var Dvin centrum i emiratet Armenien.

Ett två meter högt kors upphittat på platsen.

Under Arshakunidynastinss styre utvecklades Dvin till en av de befolkningsmässigt största och rikaste städerna öster om Konstantinopel. Dess välgång fortgick även efter Armeniens delning mellan Romarriket och Sassaniderna, men blev slutligen ett mål under den arabiska invasionens höjdpunkt. Enligt Sebeos och katolikos Hovhannes Draskhanakerttsi intogs Dvin år 640 under Konstans II:s styre och katolikos Ezra. Araberna kallade staden Dabil.

Trots det faktum, att Dvin utgjorde ett slagfält mellan arabiska och bysantinska styrkor de kommande två århundradena, var staden ändå på 800-talet en blomstrande stad. Återkommande jordbävningar och ett fortsatt arabiskt förtryck ledde dock till stadens nedgång i början av 900-talet. En jordbävning 893 raserade staden och tog större delen av dess 70.000 invånare.

Bysantinska riket erövrade 1045 Armenien med Dvin från Bagrationerna. År 1064 ockuperade seldjukerna staden. Kurdiska Shaddadiddynastin styrde staden som seldjukernas vasaller från denna tid och fram till att Georgiens kung George III erövrade staden 1173. Åren 1201-1203, under drottning Tamars regeringstid, stod staden åter under georgiskt styre. År 1236 totalförstörde mongolerna staden.

Dvin var Najm ad-Din Ayyubs och Asad ad-Din Shirkuh bin Shadhis födelseort, kurdernas generaler i tjänst hos seldjukerna;[2] Najm ad-Din Ayyubs son Saladin var Ayyubiddynastins grundare. Saladin var född i Tikrit, i dagens Irak, men hans familj hade sitt ursprung i den forntida staden Dvin.

Sankt Grigors domkyrka[redigera | redigera wikitext]

Kapitäl bland ruinerna av Sankt Grigors domkyrka.

Vid det centrala torget i den forntida staden låg Sankt Grigors domkyrka. Den uppfördes ursprungligen på 200-talet som ett treskeppigt hedniskt tempel med sju par av inre stöd. Templet återuppbyggdes på 300-talet som en kristen kyrka, med en femsidig absid som tydligt stack fram på dess östra sida. I mitten av 400-talet fick kyrkan en pelargång på utsidan. När domkyrkan hade byggts, var den störst av sitt slag i Armenien och mätte 30,41 x 58,17 meter.

Ornamentdekorationer smyckade såväl kyrkans interiör som exteriör. Kolonnernas kapitäler var dekorerade med en ormbunksliknande relief, medan kornisherna var huggna som tre sammanflätade delar. Golvet var av flerfärgade mjukt tonade mosaikplattor i ett geometriskt mönster, medan absidens golv var dekorerat på 600-talet med en mosaik av mindre stenar som avbildade Jungfru Maria. Detta är den äldsta mosaikavbildningen av henne i Armenien.

I mitten av 600-talet återuppbyggdes katedralen till en korsformad kupolförsedd kyrka med absider som stack ut från dess sidofasader. Allt som idag kvarstår av katedralen är stengrunden som avtäckts under arkeologiska utgrävningar på 1900-talet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vardanyan, Sergey (1995). The Capitals of Armenia. Yerevan: Apolon. sid. 109–121. ISBN 5-8079-0778-7 
  • Harutyunyan, V. (1947). Architectural landmarks of Dvin. Academy of Sciences of Armenian SSR 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pavstos Buzand Vth century (historian)
  2. ^ Lyons, Malcolm Cameron and David Edward Pritchett Jackson, Saladin: The Politics of the Holy War, (Cambridge University Press, 1982), 2.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]