Dvin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den moderna staden, se Dvin (stad).
Koordinater: 40°0′16.87″N 44°34′45.01″Ö / 40.0046861°N 44.5791694°Ö / 40.0046861; 44.5791694
Dvin (Դվին)
Historisk stad
Drawing of the central square of the ancient Armenian capital city of Dvin. The main cathedral of S. Grigor (3rd-5th c.), with a small church of S. Sarkis to the right (6th century), and the residence of the Catholicos on the left (5th c.).
Drawing of the central square of the ancient Armenian capital city of Dvin. The main cathedral of S. Grigor (3rd-5th c.), with a small church of S. Sarkis to the right (6th century), and the residence of the Catholicos on the left (5th c.).
Land  Armenien
Läge Sydväst om staden Dvin; mellan Hnaberd och Verin Dvin,
provinsen Ararat (provins)
 - höjdläge 897 m ö.h.
 - koordinater 40°0′16.87″N 44°34′45.01″Ö / 40.0046861°N 44.5791694°Ö / 40.0046861; 44.5791694
Grundad 335 av kung Khosrov III

Dvin (armeniska: Դվին; grekiska: Δούσιος or Τίβιον; även Duin eller Dwin enligt forntida källor) var en stor kommersiell stad och Armeniens huvudstad under tidig medeltid. Den låg norr om den föregående forntida huvudstaden i Armenien, staden Artaxata, intill Metsamors flodbanker, 35 km söder om den moderna staden Yerevan. Platsen för den forntida staden är för närvarande inte mer än en stor kulle belägen mellan dagens Hnaberd (alldeles intill huvudvägen genom Hnaberd) och Verin Dvin. Systematiska utgrävningar i Dvin har pågått sedan 1937 och har gett en mängd material som har gett kunskap om den armeniska kulturen mellan 400- och 1200-talet.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Forntida armeniska skriftkällor anger nästan alltid namnet på staden Dvin som Dwin eller Duin. Senare författare favoriserade stavningen Dvin, vilket är den vanligaste formen som ges i vetenskaplig litteratur.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den forntida satden Dvin byggdes av Khosrov III år 335 på platsen för en äldre bosättning och en fästning från 2000-talet f.Kr. Sedan dess har Dvin varit den främsta residensstaden för de Armeniska kungarna i Arshakunidynastin. Dvin växte till en befolkning på omkring 100 000 invånare. Efter Kungariket Armeniens fall 428, blev Dvin residensstaden för Sassanidernas utsedda marzpaner (markgrevar), Bysantinska rikets kouropalater och senare Umayyadernas och Abbasidernas utsedda ostikaner (guvernörer). År 640 var Dvin centrum i emiratet Armenien.

Ett två meter långt kors upphittat på platsen.

Under Arshakunidynastinss styre, utvecklades Dvin till en av de befolkningsmässigt största och rikaste städerna öster om Konstantinopel. Dess välgång fortgick även efter Armeniens delning mellan Romarriket och Sassaniderna men blev slutligen ett mål under den arabiska invasionens höjdpunkt. Enligt Sebeos och Catholicos Hovhannes Draskhanakerttsi, intogs Dvin år 640 under Konstans II:s styre och Catholicos Ezra. Araberna kallade staden Dabil.

Trots det faktum att Dvin, utgjorde ett slagfält mellan arabiska och bysantinska styrkor de kommande två århundradena, var staden ändå på 800-talet en blomstrande stad. Återkommande jordbävningar och ett fortsatt arabiskt förtryck ledde dock till stadens nedgång i början av 900-talet. En jordbävning 893 raserade staden och tog större delen av dess 70 000 invånare.

Bysantinska riket erövrade år 1045 Armenien med Dvin från Bagrationerna. 1064 ockuperade Seldjukerna staden. Kurdiska Shaddadiddynastin styrde staden som Seldjukernas vasaller från denna tid och fram till att den Georgiens kung George III erövrade staden år 1173. 1201-1203 under drottning Tamars regeringstid stod staden åter under georgiskt styre. 1236 totalförstörde mongolerna staden.

Dvin var Najm ad-Din Ayyubs och Asad ad-Din Shirkuh bin Shadhis födelseort, Kurdernas generaler i tjänst hos Seldjukerna;[2] Najm ad-Din Ayyubs son Saladin var Ayyubiddynastins grundare. Saladin var född i Tikrit, i dagens Irak, men hans familj hade sitt ursprung från den forntida staden Dvin.

S. Grigors domkyrka[redigera | redigera wikitext]

Kapitäl bland ruinerna av S. Grigors domkyrka.

Vid det centrala torget i den forntida staden låg S. Grigors domkyrka. Den uppfördes ursprungligen på 200-talet som ett treskeppigt hedniskt tempel med sju par av inre stöd. Templet återuppbyggdes på 300-talet som en kristen kyrka, med en femsidig absid som tydligt stack fram på dess östra sida. I mitten av 400-talet, fick kyrkan en pelargång på utsidan. När domkyrkan hade byggts var den störst av sitt slag i Armenien och mätte 30,41x58,17 meter.

Ornamentdekorationer smyckade såväl kyrkans interiör som exteriör. Kolonnernas kapitäler var dekorerade med en ormbunksliknande relief, medan kornisherna var huggna som tre sammanflätade delar. Interiörens golv var gjord av flerfärgade mjukt tonade mosaikplattor i ett geometriskt mönster, medan absidens golv var dekorerat på 600-talet med en mosaik av mindre stenar som avbildade Jungfru Maria. Detta är den äldsta mosaikavbildningen av henne i Armenien.

I mitten av 600-talet, återuppbyggdes katedralen till en korsformad kupolförsedd kyrka med absider som stack ut från dess sidofasader. Allt som idag kvarstår av katedralen är stengrunden som avtäckts under arkeologiska utgrävningar på 1900-talet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pavstos Buzand Vth century (historian)
  2. ^ Lyons, Malcolm Cameron and David Edward Pritchett Jackson, Saladin: The Politics of the Holy War, (Cambridge University Press, 1982), 2.
  • Vardanyan, Sergey (1995). The Capitals of Armenia. Yerevan: Apolon. sid. 109–121. ISBN 5-8079-0778-7 
  • Harutyunyan, V. (1947). Architectural landmarks of Dvin. Academy of Sciences of Armenian SSR 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]