Elsa Alkman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Elsa Alkman
Född18 november 1878[1][2]
Stora Tuna församlingSverige[1][3][2]
Död21 februari 1975[1] (96 år)
Limhamns församlingSverige[1]
BegravdKrematorielundens begravningsplats[4]
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidKungliga Musikaliska Akademien Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFörfattare
Redigera Wikidata

Elsa Anna Maria Alkman tidigare Ahlström, född 18 november 1878 i Stora Tuna, Borlänge kommun,[5] död 21 februari 1975 i Limhamn, Malmö kommun, var en svensk författare, violinist och politiker, bland annat aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Elsa Anna Maria Ahlström föddes 18 november 1878Ornäs järnvägsstation i Stora Tuna. Hon var dotter till civilingenjör Otto Theodor Ahlström och Clara Guinchard.[6][7][8] Hon studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm med inriktning på violin mellan 1897 och 1900. 1911 blev hon ledamot av Eslövs fattigvårdsstyrelse, och kom att engagera sig i en rad olika politiska församlingar, bland annat Skånes länsförbund av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1911-1913) och Eslövs avdelning av densamma (från 1907).[5] Alkman var även engagerad i motståndsrörelsen mot nazismen i Norrköping, och höll bland annat en antinazistisk diskussionscirkel under Andra världskriget.[9] I Norrköping var hon även aktiv lokalt som styrelseledamot i Fredrika Bremer-förbundet.[10][11][12]

1906 gifte hon sig med apotekare Olof Efraim Alkman.[5]

Verk[redigera | redigera wikitext]

  • Fem sånger för en röst med piano. Utgiven 1935 av Nya Nermans bokhandel, Norrköping.
  • Marskväll. Fyrstämmig damkör med pianoledsagning. Utgiven 1935 av Nya Nermans bokhandel, Norrköping.[13]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860-2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, omnämnd som: 18781118-1960 Alkman, Elsa Anna Maria, läst: 14 februari 2020, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Stora Tuna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/12218/C/13 (1872-1883), bildid: F0007716_00280, födelse- och dopbok, läs online, läst: 14 februari 2020, ”270,Nov,18,Dec,19..1.Elsa Anna Maria 1a”, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Elsa Anna Maria, f. 1878 i Stora Tuna Kopparbergs län, läs online, läst: 14 februari 2020, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Svenskagravar, omnämnd som: Alkman, Elsa Anna Maria, läs online, läst: 14 februari 2020, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b c] Hedberg, Walborg; Arosenius, Louise (23 januari 1914). ”2 (Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden : Biografisk uppslagsbok)”. runeberg.org. http://runeberg.org/hwsvkvin/0007.html. Läst 6 mars 2020. 
  6. ^ Härnösands domkyrkoförsamling (Y) AIa:17c (1891-1900) Sida: 7
  7. ^ Säbrå (Y) AI:12b (1885-1894) Sida: 40
  8. ^ Säbrå (Y) AIIa:1b (1895-1905) Sida: 563
  9. ^ S, Ann-Charlotte; Elin | (22 oktober 2015). ”Få röstade på Norrköpings nazister 1934”. KULTURSIDAN.nu. https://www.kultursidan.nu/?p=22023. Läst 6 mars 2020. 
  10. ^ Ulrika Stahre (14 februari 2020). ”Därför behövs nazistutställningen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/MRkg0J/darfor-behovs-nazistutstallningen. 
  11. ^ ”Nazismen i Norrköping under kriget”. NT. https://pren.nt.se/artikel?redirect=https%3a%2f%2fwww.nt.se%2fkultur-noje%2fnazismen-i-norrkoping-under-kriget-9402729.aspx&meter=false&action=completerequest&callback=https%3a%2f%2fwww.nt.se%2finc%2feprencallback.aspx. Läst 6 mars 2020. 
  12. ^ Von Konow, Margareta. ”Hertha”. Fredrika Bremer-förbundet. https://www.yumpu.com/sv/document/read/27422926/19333/26. Läst 6 mars 2020. 
  13. ^ Schmidt, Pia (1982). Kvinnliga tonsättare i Sverige 1800-1935. En verkförteckning. Borås. Libris länk 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]