Limhamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°35′5″N 12°56′20″Ö / 55.58472°N 12.93889°Ö / 55.58472; 12.93889
Gamla Limhamn
Delområde
Limhamnska gatehus
Limhamnska gatehus
Land Sverige
Kommun Malmö kommun
Stad (tätort) Malmö
Stadsdel Limhamn-Bunkeflo
Församling Limhamns församling
Koordinater 55°35′5″N 12°56′20″Ö / 55.58472°N 12.93889°Ö / 55.58472; 12.93889
Area 102 hektar
Folkmängd 5 573 (2013)[1]
Befolkningstäthet 55 inv./ha
Statistikkod D23107
Limhamns museum
Limhamns torg

Limhamn är en tidigare ort, senare en stadsdel i Malmö, numera ingående i stadsområde Väster i Malmö.

Närheten till havet och den stora förekomsten av villor och egnahem har gjort att Limhamn inte längre domineras av fiskare och industriarbetare som förr i tiden. Trots att cementtillverkningen och kalkbrottsbrytningen som en gång utgjorde grunden för Limhamns expansion numera är nedlagd, har stadsdelen fortsatt att utvecklats och blivit ett av Malmös socialt mest välmående områden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Limhamn nämns första gången 1522 (som Limnøhaffuen) och omnämns under 1500-talet i flera danska skrifter. Från 1622 finns ett dokument som visar att de tre holländare erhöll privilegium av Kristian IV att anlägga ett kalkbruk på platsen. Bruket kom att drabbas hårt av konflikterna mellan Sverige och Danmark. Genom beslut i kammarkollegium 1785 kom familjen Suell att få äganderätt till kalkbruket. Nuvarande Limhamn bebyggdes vid 1800-talets början. Först 1825 började man fiska, 1850 byggdes en skola. Fiskeläget Limhamn förvandlades under 1800-talets slut till ett betydande industri- och gruvsamhälle. 27 augusti 1886 inrättades Limhamns municipalsamhälle inom Hyllie kommun. År 1889 tillkom Malmö-Limhamns järnväg (MLJ, i folkmun kallad "Sillabanan"), och samma år startade Skånska Cement AB en fabrik i Limhamn, vilken kom att utvecklas mycket snabbt under ledning av R.F. Berg, även kallad "Limhamnskungen". En stadsplan som lades ut för Limhamn 1888 stadgade att kvarteren skulle byggas efter ett rutnätsmönster enligt samtida stadsplaneringsmodell, men att större delen av husen skulle vara gathus istället för hyreskaserner. R.F. Berg var under denna tid mycket drivande personlighet inom egnahemsrörelsen som började växa fram vid denna tid, och syftet var att varje fiskare eller arbetare skulle kunna äga sin egen bostad.

Från 7 juni 1901 omfattade municipalsamhället även en del av Fosie kommun. År 1906 ombildades municipalsamhället och hela Hyllie kommun till Limhamns köping, vilken 1915 inkorporerades av Malmö stad. Samma år färdigställdes Malmö stads spårvägars linje 4 till Limhamn och Sibbarp, varvid den tidigare mycket lönsamma persontrafiken på MLJ nedlades.

Stadsdelen fortsatte att byggas ut mot söder och mot Malmö. Längs med kusten vid Ribersborgsstranden uppstod kvarter av patriciervillor som beboddes av Malmös förmögna borgare. Uppkomsten av spårvägslinje in mot staden Malmö gagnade även villabebyggelse längs med Erikslustvägen och Linnégatan och gjorde att Limhamn och Malmö till sist hade vuxit samman helt i mitten av 1900-talet. Samtidigt fortgick utbyggnaden av industrierna vid kusten, Kalkbrottet utvidgades successivt liksom cementtillverkningen och ett industriområde som etablerades på utfyllnadsmark mot havet. Under världskrigen pågick omfattande militärproduktion på Ön och på fastlandet. Bland annat tillverkade AB Flygindustri en tid militärflygplan på Ön.

Efterkrigstiden betydde fortsatt expansion, både för industrierna i området och för bostadsbebyggelsen. Trots att Linnégatan och några av tvärgatorna till denna gata försågs med mer stadsmässigt liknande flerbostadshus, fortsatte den mesta bostadsbyggnationen att vara villor och egnahem.

År 1973 upphörde spårvägstrafiken och ersattes med bussar. Mellan kalkbrottet och cementfabriken fanns en järnväg som delade av samhället i två delar. Då den enbart användes av Kalkbrottet / Cementfabriken fick den snabbt smeknamnen "Brottets bana". Järnvägen drogs om på 80-Talet (det s.k. "Genombrottet" då man även förlängde Kalkbrottsgatan från Linnégatan till Limhamnsvägen). Dock lade man ner kalkbrytningen totalt ca 10 år efter och banan trafikerades då inte längre. Kalkbrottet stängdes för gott 1994 men den stora produktionen upphörde redan i slutet av 80-talet. Under 2011 har rälsen tagits bort och den gamla järnvägssträckningen har nu blivit en lummig vandringsled / stig. En färjelinje till Dragör fanns mellan 1960 - 1999 och var en av de mest trafikerade färjelinjerna mellan Sverige och utlandet.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Limhamn 1900–1900[2]
År Folkmängd
1900
  
5 304

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Gamla Limhamn[redigera | redigera wikitext]

Gamla Limhamn är ett delområde i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo. Bebyggelsen är blandad, men en hel del är gathus från slutet av 1800-talet. I Gamla Limhamn ligger Gamla Tegnerskolan som idag är Limhamns konstförening och Tegners Förskola. Limhamns Torg ligger i direkt anslutning till gamla Limhamn, och är ett populärt torg med lekplats och höst och julmarknader.

Limhamns Museum är ett soldattorp från början av 1800-talet. Torpet ligger vid Limhamnsvägen nära Hylliekroken. Det blev museum 1956.

Hästspårväg[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1 juli 1900 och september 1914 drev AB Stranden en hästspårväg mellan Limhamns station och kallbadhuset vid Sibbarp. Trafiken gick endast sommartid.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Limhamn har tre fotbollslag, Hyllie IK, LB07 och Limhamns FF. Limhamn har en brottarklubb Limhamns BK, en schackklubb Limhamns SK och en ishockeyförening, Limhamn Limeburners

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Malmö stadskontor: Befolkning Läst april 2013.
  2. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]