Emanuel Kayser

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Emanuel Kayser
Emanuel.Kayser.jpg
Född26 mars 1845[1][2][3]
Königsberg
Död29 november 1927[1][2][3]
München
NationalitetTysk och Kejsardömet Tyskland
SysselsättningBotaniker, geolog, universitetslärare, paleontolog, forskare
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
Redigera Wikidata

Friedrich Heinrich Emanuel Kayser, född 26 mars 1845 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 29 november 1927, var en tysk geolog. Han var bror till Heinrich Kayser.

Kayser disputerade för doktorsgraden i Berlin 1870, blev privatdocent 1872 och professor 1882 vid Bergsakademien där, var 1885-1917 professor i geologi i Marburg. Han arbetade i huvudsak inom stratigrafi och paleontologi och ägnade sig därvid särskilt åt studiet av nordvästra Tysklands paleozoiska bildningar, huvudsakligen devonsystemet.

Ännu mera känd blev han som författare till läroböcker, antagligen de på sin tid mest spridda på tyska språket: Geologische Formationskunde (1891), Allgemeine Geologie (1893), i resp. sjätte och sjunde upplagorna utgivna under titeln Lehrbuch der Geologie (fyra band, 1921-24), samt Abriss der allgemeinen und stratigraphischen Geologie (1915; tredje upplagan 1922). Han blev 1916 korresponderande ledamot av Geologiska Föreningen i Stockholm.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 14 maj 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6zs3bd3, omnämnd som: Emanuel Kayser, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b] Marburger Professorenkatalog, Marburger Professorenkatalog ID: 10699, omnämnd som: Friedrich Heinrich Emanuel Kayser, läst: 9 oktober 2017

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]