Enoch Thulin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Enoch Thulin på Malmen 1915. På förarplats, delvis skymd, Hans von Blixen-Finecke som dödsstörtade 1917.

Enoch Leonard Thulin, född 15 september 1881 i Simris socken, Kristianstads län, död 14 maj 1919 (flygolycka), var en svensk flygpionjär och industriledare.

Thulin studerade flygteknik 1908-1912 och lyckades med sina flygprov 12 oktober 1912, men Franska aeroklubben utfärdade hans internationella aviatördiplom först den 2 maj 1913. Även det svenska diplomet är utfärdat först 1913 och har svenskt nr 10. Hans doktorsavhandling vid Lunds universitet 1912 ”Om luftmotståndet mot plana ytor” fick stor betydelse för förståelse av aerodynamiken.

I juni 1913 köpte Thulin sitt första flygplan "Nordstiernan" som tidigare flögs av uppvisningsflygarna Flygbaron Cederström och Hugo Sundstedt. Flygplanet var mycket slitet varför Thulin lämnade in det till Oscar Asks verkstad i Landskrona, där han också själv deltog i arbetet med att gå igenom planet. Under arbetets gång blev Thulin kompanjon med Ask och bildade företaget AVIS, Aeroplanvarvet i Skåne.

I augusti 1914 övertog han AVIS-verkstaden och köpte det Nyropiska varvet i Landskrona där Hjalmar Nyrop och Oscar Ask 1910 byggde det första svenska flygbara flygplanet. Med stöd från Gustav Dalén, Klas Fåhraeus, Lars Magnus Ericsson och Ivar Malmer skapade Thulin industriföretaget AB Thulin Aeroplanfabrik och började licensbygga franska flygplan av typen Morane-Saulnier. 1918 hade företaget runt 1000 anställda och tre stora femvåningskomplex i stål och betong med verkstadslokaler, materialprovningsanstalt, en omfattande motoravdelning, ett eget aerodynamiskt laboratorium samt licenstillverkning av sina produkter i Danmark. Såväl flygplanstillverkningen som motortillverkningen var mycket framgångsrika och produkterna får förutom i Sverige även avsättning i Nederländerna och Danmark. 1915 tillkom Thulins flygskolaLjungbyhed för att utbilda kunderna.

Thulin utförde flera för sin tid uppseendeväckande flygningar. Bland annat flög han, i maj 1914, sträckan Malmö-Stockholm på 4 timmar och 17 min, vilket då blev skandinaviskt rekord. Därtill bidrog han genom föredrag och uppvisningar till att öka intresset och investeringsviljan för flygning och för svensk flygindustri. Thulin skrev 1918 till Stockholms stadsfullmäktige och föreslog att staden skulle utreda byggandet av en kommunal flygplats för landflygplan i närheten av Stockholm. Trots positiva reaktioner kom det dock att dröja till 1936 innan Bromma flygplats kunde invigas.[1]

Thulin invaldes 1918 som ledamot av Krigsvetenskapsakademien och samma år av Fysiografiska sällskapet i Lund.

Thulin omkom under en flyguppvisning i Landskrona 14 maj 1919. Thulins olycka och slutet på första världskriget innebar ett totalstopp för flygplanstillverkningen.

Ett av hans flygplan finns hängande i taket i den s.k. Thulinsalen på Landskrona museum, tillsammans med ett antal stjärncylinderdrivna propellermotorer och andra attiraljer från det svenska flygets absolut tidigaste period.

Thulin har gestaltats av Reine Brynolfsson i Jan Troells film Så vit som en snö.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Att läsa mer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]