Falkenbergs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Falkenbergs kommun
Kommun
StadshusetFalkenberg.jpg
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Falkenbergs kommunvapen
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
CentralortFalkenberg
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 825,75 kvadratkilometer ()[1]
- därav land1 108,4 kvadratkilometer[1]
- därav vatten717,35 kvadratkilometer[1]
Folkmängd47 017 ()[2]
Bef.täthet42,42 inv./km² (land)
Läge
Falkenberg Municipality in Halland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°55′00″N 12°30′00″Ö / 56.916666666667°N 12.5°Ö / 56.916666666667; 12.5
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVarbergs domkrets (–)
Hallands mellersta domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1231[3]
Anställda3 575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1382[5]
GeoNames2715572
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Falkenbergs kommun är en kommun i Hallands län. Den är den till ytan största och till invånarantalet fjärde största av länets kommuner. Lite drygt hälften av befolkningen bor i centralorten Falkenberg.

Kommunen ligger huvudsakligen i den mellersta delen av landskapet Halland, men en mindre del i nordost (Älvsereds distrikt) ligger i landskapet Västergötland.

Falkenbergs kommun ligger vid Kattegatt. Den gränsar i söder till Halmstads kommun och Hylte kommun och i norr till Varbergs kommun i Hallands län samt Marks kommun och Svenljunga kommun i Västra Götalands län samt i öster till Gislaveds kommun i Jönköpings län. Från nordöst mot sydväst rinner ån Ätran.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Abild, Alfshög, Asige, Askome, Eftra, Fagered, Gunnarp, Gällared, Krogsered, Källsjö, Köinge, Ljungby, Morup, Okome, Skrea, Slöinge, Stafsinge, Svartrå, Ullared, Vessige, Vinberg, Årstad och Älvsered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falkenbergs stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Högvad (av de tidigare kommunerna Holsljunga, Mjöbäck och Älvsered i dåvarande Älvsborgs län), Morup (av Morup och Stafsinge), Ullared (av Fagered, Källsjö och Ullared), Vessigebro (av Alfshög, Askome, Köinge, Okome, Svartrå och Vessige), Vinberg (av Ljungby och Vinberg), Årstad (av Abild, Asige, Eftra, Slöinge och Årstad) och Ätran (av Gunnarp, Gällared och Krogsered). Samtidigt uppgick Skrea landskommun i Falkenbergs stad.

Falkenbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falkenbergs stad och landskommunerna Morup, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Årstad och Ätran samt en del ur Högvads landskommun (Älvsereds församling).[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Hallands mellersta domsaga och ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en röd falk stående på ett grönt treberg.

Detta är typexempel på ett "talande vapen", alltså att vapnet illustrerar själva namnet. Namnet kommer från en medeltida borg. Det går tillbaka på två sigillavtryck från 1584 och 1608 som föreställer en falk sittande tre kullar eller ett treberg. På sigillen förekommer några blommor på trebergen, men de har antagits sakna symboliskt innehåll. Ursprungsfärgerna är okända. Anders Thiset föreskrev en silverfalk mot ett blått fält men Falkenbergs stad använde från slutet av 1800-talet en röd falk i silverfält. Färgsättningen fastställdes för staden av Kungl. Maj:t 1948, samtidigt som falken enligt stadens önskemål gjordes "mera rovlysten och smäckrare".[8] Efter kommunbildningen upptogs vapnet av den nya kommunen. Inget annat vapen fanns i området.

Den bild av vapnet som kommunen använder ritades om och antogs i sin nuvarande skepnad 1999, versionen som kommunen använder återfinns på kommunens hemsida[9]. Ur heraldisk synpunkt föreligger ingen skillnad jämfört med den bild som Wikipedia presenterar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Falkenbergs kommun 1970–2018
År Invånare
1970
  
31 804
1975
  
33 102
1980
  
34 912
1985
  
35 596
1990
  
37 622
1995
  
38 950
2000
  
38 817
2005
  
39 605
2010
  
41 008
2015
  
42 949
2018
  
44 701
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Falkenbergs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Stationsvägen i Skrea. Skrea är den näst största tätorten efter centralorten.
Falkenbergs nuvarande järnvägsstation.

Det finns 18 tätorter i Falkenbergs kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning Nr Tätort Befolkning
1 Falkenberg 24 099 11 Ätran 400
2 Skrea 1 846 12 Långasand och Ugglarp 367
3 Glommen 1082 13 Årstad 321
4 Slöinge 991 14 Morup 308
5 Ullared 791 15 Vinbergs kyrkby 242
6 Vessigebro 773 16 Bergagård 240
7 Vinberg 606 17 Fegen 235
8 Långås 539 18 Köinge 217
9 Heberg 458
10 Älvsered 445

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Motorvägen E6/E20 passerar genom kommunen och har fem trafikplatser i kommunen. Länsväg 150, 153 och 154 går igenom kommunen. Vägen mellan Askome och Gällared har vunnit utmärkelsen Hallands vackraste väg.

Järnvägen Västkustbanan passerar kommunen. Från 2008 har Falkenberg en ny järnvägsstation utanför stadens centrum och Falkenbergs gamla järnvägsstation finns bevarat centralt i staden där det enbart går godståg, och något chartertåg[11]. Från slutet av 1800-talet och fram till slutet av 1950-talet gick Falkenbergs järnväg från centralorten och inåt landet.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har med undantag för 1994–1998 alltid styrts av de borgerliga partierna. Efter valet 2018 bildades för andra gången i kommunens historia en icke-borgerlig majoritet i form av en blocköverskridande koalition bestående av S, L, KD och MP, med stöd av V.[12] Per Svensson (S) är kommunråd och Anneli Andelén (C) oppositionsråd. Ordförande för kommunfullmäktige är Jan Dickens (S).

Kommunen består i kommunvalet av en valkrets och 27 valdistrikt. I region- och riksdagsvalet är Hallands län en valkrets och vid EU-parlamentsvalet är hela Sverige en valkrets.[13]. Kommunen ingår i Region Halland.

Mandatfördelning i Falkenbergs kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSPISDNYDAPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701642036
1642036
4991,4
418
19731552036
1552036
4992,7
427
19761632037
1632037
4992,3
3910
19791841748
1841748
5191,3
3516
1982191415210
1941510
5191,8
3318
1985192214410
1914410
5189,6
3516
198819421448
1941448
5186,1
3318
19911612413339
16413339
5186,6
3615
1994192514218
195148
5186,0
3021
199821523312248
15331248
5180,83
2724
200221623410437
163410437
5179,75
3021
200621822212229
18129
5180,19
2625
201021723113211
17311311
5182,12
3120
20142182610229
186109
5183,93
2922
20182181610329
1861039
5185,51
2625
2022320210102311
3201010311
6182,89
2833
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S FBG 11 Slätten 48,33  % 34,39  %
M FBG 12 S Skrea Strand-Ringsegård 28,55  % 18,33  %
C Ljungby 28,50  % 15,98  %
SD Ullared 24,67  % 15,96  %
KD Vinbergs Samhälle och kyrkby 6,39  % 4,80  %
V FBG 2 Arvidstorp 6,98  % 4,31  %
L FBG 12 S Skrea Strand-Ringsegård 6,18  % 3,24  %
MP Ugglarp-Långasand 5,56  % 2,77  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Politiska styren[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1994-1998 S MP AP
1998-2002 C M KD L
2002-2006 C M L KD MP
2006-2010 C M L KD AP
2010-2014 C M L KD
2014-2018 C M L KD MP
2018-2022 S L KD MP
2022- S KD L MP

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Bengt Nilsson 1985 Centerpartiet
  Östen Nilsson 1985 1994 Centerpartiet
  Hans-Inge Sjögren 1994 1998 Socialdemokraterna
  Östen Nilsson 1998 2002 Centerpartiet
  Ingemar Johansson 2002 2006 Centerpartiet
  Mari-Louise Wernersson 2006 2018 Centerpartiet
  Per Svensson 2019 Socialdemokraterna

Kommunen[redigera | redigera wikitext]

Falkenbergs kommun hade 2014 en omsättning på drygt 2,3 miljarder kronor. Den kommunala skattesatsen är på 21,10 procent. Ca 2.800 personer är anställda i kommunens verksamheter. Därtill arbetar flera hundra i privat driven skola och välfärd.

Kommunala bolag[redigera | redigera wikitext]

De kommunala bolagen är ägda av Falkenbergs Stadshus AB. Det finns fem kommunala bolag, Falkenbergs Näringsliv AB, som stödjer näringslivet i kommunen, Falkenbergs Bostadsaktiebolag, Fabo, som är ett bostadsbolag, Falkenberg Energi AB, ett energibolag, Favrab som äger anläggningar för vatten och rehållning samt Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) som sköter vatten, avlopp och renhållning i samarbete med Varbergs kommun. Kommunen är också delägare i Hallandstrafiken, som är regionens kollektivtrafikbolag.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Skrea Strand på 1950-talet.

Näringslivet i Falkenberg präglas av en omfattande turistsektor och innefattar destinationer som Gekås Ullared, Skrea Strand, Falkenberg Strandbad, Vallarnas friluftsteater och Falkenbergsrevyn. Industrin domineras av livsmedelstillverkning och verkstadsindustri. Bland livsmedelsföretagen finns Carlsbergs bryggeri, Sia Glass, Netto, Arlas ost- och kesotillverkning, Korshags, Guldfågeln, Berte Qvarn och Källsjö mejeri.

Andra stora industrier i kommunen är Essity, SKAB, Greif och CAB-Karosser. Kommunens största arbetsgivare är Falkenbergs kommun med 2.800 anställda[källa behövs], Gekås Ullared med drygt 1.200 anställda[källa behövs] och Carlsberg med ca 600 anställda[källa behövs].

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Falkenbergs gymnasieskola som den såg ut under början av 2000-talet.

I kommunen finns två gymnasieskolor, dels den kommunala Falkenbergs gymnasieskola, dels privatägda Drottning Blankas gymnasieskola. I kommunen finns också sju högstadieskolor: Söderskolan, Tångaskolan, Tullbroskolan, Skogstorpsskolan, Apelskolan, Vesterhavsskolan och Falkenbergs Montessoriskola.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Falkenbergs BTK har under lång tid varit ett av de främsta lagen inom svensk bordtennis på herrsidan. De är ett stabilt lag i Pingisligan, även de inte vunnit något guld sedan 1988. På individuell nivå är Stellan Bengtsson från Slöinge mest framgångsrik med bland annat singelguld vid VM 1971, för vilket han mottog bragdguldet samma år. Även Ulf "Tickan" Carlsson, från centralorten, har nått internationella framgångar med bland annat ett guld i dubbel vid VM 1985.

Inom fotbollen dröjde det till slutet av 1980-talet innan Falkenberg skulle få ett elitlag genom att Falkenbergs FF debuterade i Division 1 1988. Sedan dess har de med några undantag tillhört de två högsta divisionerna. Vinbergs IF och Ullareds IK spelar strax under elitnivå. Vessigebro BK håller till längre ner i seriessystemet men har producerat framgångsrika fotbollsspelare som Niclas Alexandersson (en av Sveriges mesta landslagsspelare) och hans bror Daniel Alexandersson. Andra framgångsrika fotbollsspelare är från centralorten Rutger Backe, allsvenska skytteligavinnare 1976, och Pär Zetterberg, landslagsspelare och framgångsrikt utlandsproffs, samt från Vinberg Magnus Svensson även han landslagsspelare.

Falkenberg med omland är ett av de områden där volleybollen fått fäste. Falkenbergs VBK spelade (som Ätradalens VK) tidigt på elitnivå. Efter en längre svacka från 1980 och framåt återkom de till elitserien 2002 och har sedan dess tillhört ett av landets främsta lag på herrsidan. Ätrans IF och Köinge JUF har spelade bägge i damernas elitserie under 1970-talet (då även två lag från angränsade Varbergs kommun tidvis spelade i serien), men numera är Falkenbergs VBKs damlag i näst högsta divisionen det främst laget på damsidan.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Systerstäder:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Kommunvapen i Halland, Stig-Åke Petersson i årsboken Halland 1978
  9. ^ vapnet på kommunens hemsida Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Museets nya satsning – shoppingtåg till Ullared”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/museets-nya-satsning-shoppingtag-till-ullared/. Läst 10 maj 2021. 
  12. ^ ”Koalition över blockgränserna ska styra Falkenberg”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/koalition-over-blockgranserna-ska-styra-falkenberg. Läst 1 januari 2019. 
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2006. https://web.archive.org/web/20060929195018/http://www.falkenberg.se/politikochpaverkan/valinformation.4.1f78b68fb055b9cf67fff1132.html. Läst 13 oktober 2006. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]