Eptesicus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eptesicus
Eptesicus nilssoni.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteEptesicus
Vetenskapligt namn
§ Eptesicus
AuktorRafinesque, 1820
Hitta fler artiklar om djur med

Eptesicus[1] är ett släkte fladdermöss som beskrevs av Rafinesque 1820. Eptesicus ingår i familjen läderlappar.[1][2]

Det vetenskapliga namnet kan översättas med "husflygare". Typarten Eptesicus fuscus vilar i Nordamerika främst i byggnader vad som förklarar valet av namnet.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Dessa fladdermöss blir 35 till 75 mm långa (huvud och bål) och har en 34 till 60 mm lång svans. Mindre arter som nordisk fladdermus väger 8 till 18 g och större arter som Eptesicus fuscus väger 14 till 30 g. Pälsens färg är vanligen brun- till svartaktig och buken är oftast ljusare. Hos arter som lever i Afrika är flygmembranen ibland vitaktig.[4]

Arterna har på varje sida i överkäken bara en premolar. Hannarnas penisben är ungefär trekantigt.[5] Den broskiga fliken i örat (tragus) är lite framåt böjd och den blir smalare mot toppen. Tandformeln är I 2/3 C 1/1 P 1/2 M 3/3. Den första premolaren är ganska stor och det finns ingen klaff (diastema) i tanduppsättningen.[6] Arterna har stora öron men den broskiga fliken (tragus) är kort. Bara en liten del av svansens spets är inte inbäddad i svansflyghuden.[7]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar av släktet förekommer i nästan hela världen med undantag av den australiska regionen och Antarktis. Habitatet varierar mycket. Oftast hittas dessa fladdermöss i fuktiga områden med träd.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna vilar i trädens håligheter, i grottor eller i andra naturliga hålrum. Vissa arter som Eptesicus fuscus anpassade sig till människan och de vilar i byggnader eller i tunnlar. Arter som lever i kalla regioner håller två till sex månader vinterdvala.[4]

Eptesicus-arter är vanligen nattaktiva men i tempererade regioner kan de vara aktiva på dagen. De jagar främst insekter. Hos flera arter bildar honor kort före ungarnas födelse kolonier som är skilda från hanarnas flockar. De föder en eller två ungar per kull. I tempererade områden sker ungarnas födelse under varma årstider. Jämförd med andra fladdermöss blir Eptesicus-arter gamla. Vissa individer av arten Eptesicus fuscus levde 19 år.[4]

Dottertaxa till Eptesicus, i alfabetisk ordning[1][2][redigera | redigera wikitext]

Wilson & Reeder (2005) samt IUCN listar ytterligare fem arter:[8][9]

Flera arter som tidigare ingick i Eptesicus flyttades till släktena Neoromicia och Vespadelus.[8][9]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/eptesicus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ [a b] Dyntaxa Eptesicus
  3. ^ Gannon, Michael R. (2005). Eptesicus fuscus. Bats of Puerto Rico. Texas Tech University Press. sid. 118 
  4. ^ [a b c d] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Big Brown Bats” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 440-442. ISBN 0-8018-5789-9 
  5. ^ Kingdon, Jonathan (2013). Eptesicus (på engelska). Mammals of Africa. "4". A & C Black. sid. 554-551. ISBN 9781408122549 
  6. ^ Reid, Fiona (2009). Eptesicus. A Field Guide to the Mammals of Central America. Oxford University Press. sid. 148 
  7. ^ Srinivasulu, Racey & Mistry (2010). ”A key to the bats of South Asia” (på engelska) (pdf). Journal of Threatened Taxa. sid. 1017. http://indiabiodiversity.org/biodiv/content/documents/document-b40f773f-7bb2-45ec-964b-c889c6ae3647/986.pdf. Läst 6 mars 2018. ”text publicerad under CC-by-SA” 
  8. ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). Eptesicus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  9. ^ [a b] EptesicusIUCN:s rödlista, läst 28 februari 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]