Erik Börjesson (fotbollsspelare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erik Börjesson
Erik Börjesson - Swedish football player 1909-12.jpg
Erik Börjesson runt 1910
Personlig information
Fullständigt namnErik Oskar Börjesson
Födelsedatum1 december 1888
FödelseortSverige Jonsered, Sverige
Dödsdatum17 juli 1983 (94 år)
DödsortSverige Partille, Sverige
PositionForward
Seniorlag*
År
0000–1907
1907–1910
1911–1912
1912–1920
1923–1925
Klubb
Sverige Jonsereds GIF
Sverige IFK Göteborg
Sverige Örgryte IS
Sverige IFK Göteborg
Sverige Örgryte IS
SM (GM)
 ? (?)
20 (47)
? (?)
65 (75)[1]
? (?)
Landslag
År
1908–1922
Landslag
 Sverige
SM (GM)
17 (14)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Erik Oskar Börjesson, född 1 december 1888 i Jonsered, död 17 juli 1983 i Partille, var en svensk fotbollsspelare (anfallare), ansedd som en av Sveriges bästa spelare under början av 1900-talet. Börjesson deltog vid Sveriges allra första fotbollslandskamp någonsin, mot Norge 1908.

Börjesson är invald som medlem nr 12 i Svensk fotbolls Hall of Fame.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erik Börjesson växte upp i Jonsered och började tolv år gammal arbeta på bruket i samhället, Jonsereds Fabrikers AB. Han var med om en olycka där han miste två fingrar.[2] Efter att ha börjat sin karriär i den lokala klubben Jonsereds GIF bytte Börjesson till IFK Göteborg 1907. Han var en av fyra från Jonsered som började spela för IFK. Hans teknik och skottskicklighet gjorde honom till en av de bästa spelarna i laget, som ofta "stod och föll" med honom. 1908 gjorde han ett av målen när IFK blev svenska mästare för första gången. Åren 1910-1912 spelade han för Örgryte IS, men återvände sedan till IFK Göteborg.[2]

Till fotbollsturneringen i OS 1912 var Börjesson självskriven i det svenska landslaget. Han spelade i landslagets båda matcher i turneringen och gjorde ett mål - på straff i förlustmatchen mot Nederländerna (3-4). Efter en vänskapsmatch mellan IFK Göteborg och det engelska laget Liverpool FC 1914, erbjöds han ett kontrakt med den engelska klubben, men tackade nej. Han fortsatte spela för IFK Göteborg till 1920 då han lade av med fotbollen. Han gjorde sedan comeback 1923 och var i två års tid aktiv som spelande tränare för Örgryte IS.

Börjesson speladede under sin karriär sammanlagt 17 landskamper för Sveriges landslag och gjorde 14 landskampsmål.[3]

Hall of Fame[redigera | redigera wikitext]

Erik Börjesson valdes år 2004 in som medlem nr 12 i Svensk fotbolls Hall of Fame. Detta med presentationstexten:[4]

"Den ene av det första decenniets två legendarer. ’Köping’ var fältherren - ’Börje’ bollgeniet och dribblern, men även skytten”

Privat[redigera | redigera wikitext]

Erik Börjesson var far till Reino Börjesson.[2]

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Klubblag[redigera | redigera wikitext]

Sverige IFK Göteborg
  • Svensk mästare (3): 1908, 1910, 1918

Landslag[redigera | redigera wikitext]

 Sverige
  • Uttagen till OS: 1912
  • 17 landskamper, 14 mål

Individuellt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://ifkdb.se/spelare/Erik-B%C3%B6rjesson_136
  2. ^ [a b c] 100 änglar, Stefan Thylin, Sportförlaget i Europa, 2011
  3. ^ ”Erik Börjesson”. Sveriges olympiska kommitté. http://sok.se/idrottare/idrottare/e/erik-borjesson.html. Läst 1 oktober 2017. 
  4. ^ ”Hall of Fame”. www.bolletinen.se. http://www.bolletinen.se/sfs/hof.htm. Läst 19 september 2018.