Jonsereds Fabrikers AB

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jonsereds fabriker september 2013 03.jpg

Jonsereds Fabrikers AB, tidigare verkstadsföretag hemmahörande i Jonsered, Västra Götalands län. Verksamheten grundades på 1830-talet av skotten William Gibson som textilindustri. Senare kom produktionen utökas med bl.a. maskiner för träbearbetning, motorsågar (1954) och skogskranar (1960).

År 1979 köptes Jonsereds AB av Electrolux och koncernen splittrades. Tillverkningen av motorsågar ingår idag i Husqvarna och försäljningen av presenningar och lagerhallar ingår i NSS Sverige AB, under varumärket Hallbyggarna-Jonsereds. Jonsered som kranmärke ingår i Hiab.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Jonsereds Fabriker.

William Gibson föddes 1783 i den lilla skotska hamnstaden Arbroath, norr om Dundee. 1797, bara 14 år gammal, kom han till Göteborg som skeppsgosse. Här kom han sedan att bedriva en mängd olika verksamheter (handel med tyger och salt sill, bryggeriverksamhet, spelkortstillverkning, framställning av kimrök m.m.) 1826 slog sig Gibson in på en ny bana och anlade en segelduksfabrik. Gibsons svåger, ingenjören Alexander Keiller, gick in som delägare två år senare.[2] Eftersom spinneriet drevs med vattenkraft, och vattenkraften i Göteborgs hamnkanal var tämligen blygsam, började Gibson se sig om efter en lokalisering för hans växande industri. Valet föll på Jonsereds säteri vid Säveån som 1832 inköptes av Gibsons och Keillers gemensamma bolag. Under Keillers ledning grävdes samma år en kanal från sjön Aspen till Säveån.

Jonsereds Fabriker grundas[redigera | redigera wikitext]

Jonsereds Fabriker 1870. Litografi ur Sveriges Industriella Etablissementer
Jonsereds Fabriker på 1920-talet.

Under 1833 påbörjades arbetena med att bygga segelduksfabrik, spinneri, mekanisk verkstad och gjuteri intill mynningen till av den nygrävda kanalen i Jonsered. Den täta industri- och bostadsbebyggelsen som uppfördes kom att få en märkbart brittiskt påverkad arkitektur. Alexander Keiller löstes ut ur firman 1839 och återvände till Göteborg, där han grundade en industri som sedermera kom att utvecklas till Götaverken. Gibson fortsatte att driva verksamheten i Jonsered på egen hand, vilken 1848 ombildades till ett familjeföretag; William Gibson & Söner.

Transporterna löstes först genom pråmar i Säveån. 1856 invigdes den första sträckan på Västra stambanan mellan Göteborg och Jonsered.[3] Jonsereds ställning som industriort markerades 1903 då det nya moderna kraftverket invigdes och genom besök av kung Oscar II 14 september 1901.[4] Kring 1914 stod dagens dubbelspåriga järnvägstunnel klar som ersatte det tidigare spåret som korsade fabriksområdet.

Efter William Gibsons död 1857 efterträddes han av sin äldste son William Gibson. Chef var från 1865 James Alexander Gibson. Som fabriksdisponent ledde David Gibson den industriella driften till sin död, då han efterträddes av brodern William Gibsons son William Gibson den yngre.

Ombildning till aktiebolag[redigera | redigera wikitext]

En grundlig diversifiering av verksamheten skedde: brandslangar, handdukar, bomullsremmar, jutesäckar, mattvarp, plogar, gasverksanläggningar, gjutgods, smide, strykjärn och kaffekvarnar tillverkades På 1850-talet började man även tillverka och exportera olika typer av träbearbetningsmaskiner (hyvlar, bandsågar, svarvar, borr- och fräsmaskiner). Jonsereds fick högsta utmärkelse för sina träbearbetningsmaskiner vid Londonutställningen 1862.[2] 1872 ombildades firman till aktiebolag; Jonsereds Fabrikers AB.

Tack vare Jimmy Gibsons ingående tekniska kunskaper och kännedom om den europeiska textilindustrins produktions- och avsättningsmöjligheter kunde fabriken anpassas till ändrade marknadsförhållanden. Samtidigt tillvaratogs eventuella expansionsmöjligheter. Hans framsynthet visade sig bland annat i livligt intresse för uppfinningen av kullager, som redan 1907 applicerades på bandsågar och hyvelmaskiner, vilka tillverkades vid Jonsered. Flera kända ingenjörer var verksamma vid Jonsereds fabriker: Harald Molin, Lars Dalman, Per Nordeman, Carl Fornander och Sven Wingquist.

Jonsereds Fabrikers AB kom under många år att vara familjen Gibsons ägo. Familjen förlorade dock de mesta inflytande över företaget då John James "Jimmy” Gibson avgick som VD 1926 och efterträddes av den tidigare spårvägsdirektören Ivar Wendt. Den var emellertid fortfarande representerad i styrelsen. William Gibson (1873-1954) var direktör för textilavdelningen till 1927 och därefter ordförande i bolagets styrelse till 1947.[5] Där lämnade den siste i släkten, Gunnar Gibson, sonsons sonson till grundaren William Gibson, först 1978 sin post.

Motorsågar och skogskranar[redigera | redigera wikitext]

Jonseredmotorsåg.

Efter andra världskriget gjordes en storsatsning på textiltillverkningen och ett nytt modernt spinneri stod klart i slutet av 1940-talet. Bruket fick en ny disponent i Eric Brodén som efterträdde Ivar Wendt. Jonsered byggde även en ny fabrik i Brastad för tillverkning av verktyg och senare motorsågar. År 1954 kom att bli ett märkesår i företagets historia, då presenterades den lätta enmansmotorsågen Raket. Året därpå kom den första röjsågen. På 1950-talet började företaget också tillverka skogskranar. Verksamheterna inom motorsågar och skogskranar växte kraftigt under 1960-talet. Motorsågarna såldes över hela världen med den största marknaden i Nordamerika.

Produktionen fortsatte att vara differentierad. På tillverkningsprogrammet fanns segelduk, presenningsväv, brandslangar, snickerimaskiner, skogskranar och motorsågar. Presenningen var mycket viktig för företaget då den var en riktig vinstmaskin. All textiltillverkning lades ned i början av 1970-talet och tillverkningen av brandslangar såldes 1975. Kvar blev fyra verksamhetsgrenar: presenningar, motorsågar, skogskranar och träbearbetningsmaskiner. År 1970 blev Jan-Olof Guthe ny VD för Jonsereds fabriker. Jonsereds fabriker bestod av fyra divisioner:

  • Motorsågar med tillverkning i Brastad och Jonsered
  • Presenningar med tillverkning i Brastad
  • Kranar med tillverkning och utveckling i Jonsered
  • Träbearbetningsmaskiner med tillverkning i Jonsered

Försäljning till Electrolux[redigera | redigera wikitext]

Jonsereds Fabrikers gamla huvudkontor.

I samband med att Jonsereds Fabrikers AB blev ett dotterbolag till Investment AB Asken 1975 byttes också bolagsnamnet till Jonsereds AB. År 1976 var omsättningen 340 miljoner kr, aktiekapitalet 72 miljoner kr och de anställda ca 1250. Omstruktureringar gjorde nu att delar av företaget lades ned och andra såldes. År 1978 såldes företaget vidare till Electrolux som behöll motorsågstillverkningen och presenningarna men sålde övriga delar av bolaget. Som ett led i att stärka sina positioner på marknaden för krantillverkning köpte Jonsered upp Cranab 1974. När Electrolux 1978 köpte upp Husqvarna för att förstärka sin ställning på marknaden för hushållsapparater följde även Husqvarnas motorsågstillverkning med. Detta initierade att Electrolux förvärvade ett flertal motorsågstillverkare, bland dem Jonsered. Electrolux var dock inte intresserad av Jonsereds krantillverkning. Därför gjordes en överenskommelse mellan Electrolux och krantillverkaren Hiab-Foco, där Hiab 1978 köpte Jonsereds krantillverkning. Nu såldes också företagets bostäder i samhället.

Tillverkningen av motorsågar flyttade några år senare till Husqvarnas fabrik i Huskvarna.[när?] Fram till slutet av 1990-talet integrerades verksamheten i Jonsered med Husqvarna.[källa behövs] I dag har Husqvarna utvecklingsverksamhet i de gamla fabrikslokalerna i Jonsered. Jonsered är idag ett varumärke för motorsågar, röjsågar, sågverk med mera och ingår i Husqvarna AB.

Presenningstillverkningen och varumärket Jonsereds ingår idag i koncernen Nordic Shelter Solutions (NSS Sverige AB) under varumärket Hallbyggarna-Jonsereds, som säljer presenningar och lagerhallar.[6] Hallbyggarna-Jonsereds är en sammanslagning av Hallbyggarna i Falun AB och Jonsereds Miljöskydd AB, som har funnits sedan 2003.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Jonsered: stenåldersboplats, bruksort, kunskapssamhälle, Göteborgs universitet, 2005, ISBN 91-7686-212-7
  • Jonsered: - en annorlunda värld : Jonsereds fabriker och samhälle är av riksintresse och har stora kulturhistoriska värden, Ingela Zacharoff
  • I Gibsons spår: om ett industrisamhälle i förvandling, Östen Johansson
  • På Gibsons tid: människoöden i ett brukssamhälle, Östen Johansson
  • Samhälle och idrott i Jonsered 1830-1980, Bo Andersson 1985
  • Den kluvna hällen. Partille och dess människor under 1900-talet, Lennart Rådström et al, Partille Kulturnämnd, Partille, 1988

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.hiab.com/sv-SE/Startsida/jonsered/valt-varumarke-jonsered/
  2. ^ [a b] Riksarkivets biografi om William Gibson (1816–1865)
  3. ^ Krantz, Claes (1962). Från Östersjö till Västerhav ; Historien om hur Västra Stambanan kom till. Statens Järnvägar Göteborg
  4. ^ Oscar II firas årligen i Jonsered
  5. ^ Gibson, släkt, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2015-03-16
  6. ^ http://hallbyggarna.se/om-hallbyggarna-jonsereds/
  7. ^ Jonsereds - Från segelduk till väderskydd. Haneson, Christian

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]