Karl Gustafsson (fotbollsspelare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karl "Köping" Gustafsson
Swefootball karl gustafsson.jpg
Personlig information
Fullständigt namnKarl Johan Gustafsson
SmeknamnKöping
Födelsedatum16 september 1888
FödelseortKöping, Sverige Sverige
Dödsdatum20 februari 1960 (71 år)
DödsortStockholm, Sverige Sverige
PositionMittfältare, Anfallare
Juniorlag
0000–0000 Sverige IFK Köping
Seniorlag*
År
-1909
1910
1910-1913
1913
1914
1916-1924
Klubb
Sverige IFK Köping
Sverige V-N BK (lån)
Sverige Köpings IS
England Leicester Fosse
Sverige Köpings IS
Sverige Djurgårdens IF
SM (GM)
93 (207)[1]


12 (?)
Landslag
År
1908-1924
Landslag
 Sverige
SM (GM)
32 (22)
Uppdrag som tränare
1933-1935
1938
Sverige IFK Eskilstuna
Sverige Hallstahammars SK
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Karl Johan "Köping" Gustafsson, född 16 september 1888 i Köping, Västmanland, död där 20 februari 1960[2], var en svensk fotbollsspelare, känd som den första målgöraren i Sveriges allra första fotbollslandskamp, mot Norge 1908. Gustafsson, som sågs som Sveriges första kompletta fotbollsspelare och landslagets "fältherre"[3], vann två SM-guld med Djurgårdens IF, deltog i tre olympiska spel (1908, 1912 och 1920) och var även uttagen som reserv till OS 1924.

Gustafsson är som medlem nr 3 invald i Svensk fotbolls Hall of Fame.

Fotbollskarriär[redigera | redigera wikitext]

"Köping" före en landskamp mot Ryssland 1913

Gustafsson debuterade som fotbollsspelare i IFK Köpings A-lag redan som femtonåring och han blev med tiden en stor målgörare. I en distriktsmästerskapsmatch mot Sala ledde Köping efter första halvlek med 4 mål och alla kedjespelare hade gjort mål, utom Gustafsson. Det blev tråkningar och gliringar i pausen varpå Gustafsson svarade med att göra tio mål i andra halvlek. Ett annat exempel är IFK Köpings seger 1906 med 17-0 i DM-fotboll mot Arboga, då han skrev in sig som alla tiders skyttekung med 12 egna mål, jämnt fördelade på halvlekarna.

Sveriges första landskamp i fotboll spelades den 12 juli 1908 mot Norge i Göteborg. Gustafsson var en del av startelvan och fick också göra det fotbollshistoriska första landslagsmålet; detta i matchminut 14 med ett mål som betydde 1-1. Sverige vann till slut med hela 11-3.

Gustafsson reste i januari 1913 till England för att studera fotboll och han skrev amatörkontrakt med Leicester där han spelade 12 matcher. Under denna period spelades landskamper runt om i Europa och även i Sverige hade fotbollsintresset ökat. När landslaget, med "Köping" som en av målskyttarna, år 1916 slog det då "omöjliga" Danmark, med 4-0 inför 20 000 åskådare, hamnade fotboll på allas läppar och hela Stockholm kom i segerrus efter matchen.

Från 1916 hade Gustafsson bytt klubb, till Djurgårdens IF, och kunde redan den första säsongen (1916/17) titulera sig svensk mästare efter en finalseger med 3-1 över AIKStockholms stadion i oktober 1917. Tillsammans med landslagskollegorna Ragnar Wicksell och Bertil Nordenskjöld bildade han ett fruktat mittfält som stod bakom många segrar.

Gustafsson förde noggrann statistik över alla matcher och hans karriär kom till sist upp i ett stort antal. 296 segermatcher, 232 förluster och 107 oavgjorda (totalt 635 matcher), varav dessa var 44 SM-matcher och 66 internationella vänskapsmatcher. Sammanlagt gjorde han 483 mål och kunde fira två SM-guld med Djurgården, 1917 och 1920.

Stor grabb och Hall of Fame[redigera | redigera wikitext]

Kalle "Köping", som var en av de första som fick Stora Grabbars Märke i fotboll, spelade under åren 1908-24 sammanlagt 32 landskamper (varav 7 i OS) på vilka han gjorde 22 mål.

Köping valdes år 2003 i den första selektionen som medlem nr 3 in i Svensk fotbolls Hall of Fame. Detta med presentationstexten:

"Köping' var vår förste komplette spelare. Svenska landslagets förste målskytt. Landslagskarriären sträckte sig ända till 1924"[4]

Vid sidan om fotbollen[redigera | redigera wikitext]

Gustafssons engagemang i andra idrottsgrenar vid sidan om fotbollen var stort. Han var inte bara instruktör utan också ledare på skilda nivåer i ett 15-tal organ; från ordförandeskap i Köpings IS och ledamot av Västmanland-Närkes idrottsförbund till ordförande 1938–40 i Västmanlands IF:s första ishockeysektion och ledamot av styrelsen för Köpings brottarklubb. Tränarskapet omfattade ett 30-tal klubbar, varav 24 västmanländska.

Efter sin aktiva karriär öppnade han en sportaffär som snabbt blev känd i hela Sverige.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson efter Sveriges första landskamp, 1908

I klubblag[redigera | redigera wikitext]

Sverige Djurgårdens IF
  • Svensk mästare (2): 1917, 1920

I landslag[redigera | redigera wikitext]

 Sverige
  • Uttagen i Sveriges första fotbollslandslag någonsin, mot Norge 12 juli 1908
  • Uttagen till OS (4): 1908, 1912, 1920, 1924 (reserv)
  • 32 landskamper, 22 mål

Individuellt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1][död länk]
  2. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  3. ^ "Presentation av invalda fotbollspersonligheter i SFS:s Svensk fotbolls Hall of Fame", bolletinen.se, läst 2013 01 30
  4. ^ ”Hall of Fame”. www.bolletinen.se. http://www.bolletinen.se/sfs/hof.htm. Läst 19 september 2018.