Hoppa till innehållet

Erik Lindegren

Från Wikipedia
Erik Lindegren
Erik Lindegren 1954
Erik Lindegren 1954
Född5 augusti 1910
Luleå
Död31 maj 1968 (57 år)
Stockholm
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
Språksvenska[1]
Verksam1935-1968
GenrerPoesi, Kulturkritik, Operalibretto
Litterära rörelserModernism
Noterbara verkmannen utan väg, Sviter, Vinteroffer
PriserBellmanpriset, De Nios stora pris
Make/makaKarin Lindegren
SläktingarJohan Lindegren

Johan Erik Lindegren, född 5 augusti 1910 i Luleå, död 31 maj 1968 i Stockholm, var en svensk författare, översättare och ledamot av Svenska Akademien 1962-1968, stol 17. Erik Lindegren var litteraturrecensent i BLM, Stockholms-Tidningen och Dagens Nyheter. 1948-50 var han redaktör för tidskriften Prisma. Han var sonson till kompositören Johan Lindegren (1842-1908), gift i sitt andra äktenskap med museichefen Karin Lindegren, och far till professorn i historia vid Uppsala universitet Jan Lindegren (född 1949).

Biografi

Under gymnasietiden i Östersund publicerade Lindegren dikter i ÖGF Lyrans interna tidning Heimdall. År 1935 debuterade han i bokform med diktsamlingen Posthum ungdom. Snart väcktes hans intresse för finlandssvensk, fransk och engelsk modernism. Betydelsefull för Lindegrens utveckling var också Birger Sjöbergs sena diktsamling Kriser och kransar. Lindegrens beläsenhet i utländsk modernistisk diktning möjliggjordes genom hans verksamhet som översättare och kritiker och genom personliga kontakter med till exempel Artur Lundkvist och de finlandssvenska modernisterna. Rabbe Enckell spelade en viktig roll som poetisk mentor.

Efter flera år av motigt arbete på att hitta sin egen lyriska orientering och samtidigt försöka leva på sitt skrivande och sin kritiska verksamhet kom Lindegren till ett genombrott 1939-40; hans dikter blev mer förtätat bildrika än någonsin och samtidigt mer rytmiskt säkra. Under intryck av en diktsvit av Lawrence Durrell, The Sonnets of Hamlet (1939), som fick hjälpa till med det metriska, och de första månaderna av andra världskriget, dess absurditet och likgiltighet för människoliv, tillkom mannen utan väg, som i en första någorlunda färdig version avslutades i augusti 1940. Lindegren erbjöd dikterna till Bonniers och fick en solklar refusering; genom vännen Artur Lundkvist fick han senare höra att man hade citerat dem i förlagskorridoren som om de vore dårdikter. Ett urval av dikterna publicerades 1941 i tidskriften Horisont men i övrigt hade Lindegren fått synnerligen litet i tryck och han verkar ha fått en hel del ekonomiskt understöd av fadern, som också backade upp utgivningen av mannen utan väg.

1942 plockades han upp till ett jobb på kulturredaktionen på Aftontidningen; dess kulturchef Stig Ahlgren hade lagt märke till honom. Här fick han äntligen ett forum och gjorde sig känd som en pigg och stilsäker ung kritiker med ovanlig internationell utblick.

Samma år kom den banbrytande diktsamlingen mannen utan väg ut på eget förlag. Genom sitt avancerade, komprimerade bildspråk, sin associationsrikedom och teckningen av samtiden fick den mycket stor betydelse för fyrtiotalismen och den svenska modernismen över huvud taget. Vid första publiceringen gick den nästan spårlöst förbi, den blev dock ett slags kultbok under de närmaste åren. En ny utgåva kom 1945 på Bonniers och uppkallade bland annat Sten Selander och Karl Vennberg till debatt om poesi, språk och obegriplighet.

Diktsamlingen Sviter gavs ut 1947. Här visar sig Lindegren från en ny sida, som kärlekslyriker med många referenser till 1800-talets engelsk- och tyskspråkiga romantik. Viktig är också Vinteroffer från 1954 som blev hans sista diktsamling, liksom Lindegrens roll som huvudredaktör och mångkunnig skribent i Prisma (1948-50), "en granskning av de olika konstarternas läge i nuet". Här medverkade bland andra Karl-Birger Blomdahl, Hjalmar Gullberg och Ilmar Laaban.

Lindegrens allomfattande kulturintresse resulterade i samarbeten med bland andra konstnärerna i Halmstadgruppen, vars målningar han tolkade i dikter (Deviser, 1947), kompositören Karl-Birger Blomdahl (som tonsatte hans dikter Pastoralsvit 1948 och oratoriet I speglarnas sal 1953, efter dikter i mannen utan väg) och koreografen Birgit Åkesson (libretton till baletterna Sisyfos 1954, Minotaurus 1958 och Riter 1961).

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren.

Lindegren hade ett stort intresse för musik och var under 1950- och 1960-talen framför allt verksam som operalibrettist. Bland annat bearbetade han Harry Martinsons versepos Aniara som libretto för Karl-Birger Blomdahls opera med samma namn 1958-1959. Ännu ett samarbete med Blomdahl var librettot till operan Herr von Hancken efter Hjalmar Bergmans roman 1963. En annan insats på detta område var den ofta spelade svenska versionen av operan Maskeradbalen. Lindegren förlade handlingen till Gustav III:s hov, så som tonsättaren Giuseppe Verdi på sin tid ursprungligen planerat. Lindegren fångade tidsandan bland annat genom att använda citat ur svensk 1700-talslyrik, till exempel av Johan Henrik Kellgren. Han gjorde också en nyöversättning av Mozarts opera Don Juan 1961.

Som översättare har han bland annat tolkat Saint-John Perse, Rainer Maria Rilke, T.S. Eliot och William Faulkner till svenska.

Efter Dag Hammarskjölds död valdes Erik Lindegren till hans efterträdare på stol nummer 17 i Svenska akademien. Han efterträddes där av Johannes Edfelt som i sin minnesteckning vid inträdet bland annat sa: "Erik Lindegren uppfattar jag först och främst som ett renodlat poetiskt instrument, en diktare med en bildskapande förmåga av i svensk lyrik sällan uppnådd intensitet." [2]

Hans gravvård återfinns på Ingarö kyrkogård öster om Stockholm. Gravstenen bär inskriptionen "Cor cordium" ("Hjärtanas hjärta").

Till Erik Lindegrens hundraårsdag 2010 publicerades Erik Lindegrens Samlade dikter av Themis förlag. Den innehåller även dikter som tidigare inte är publicerade i bokform.

Erik Lindegren-priset utdelas vartannat år sedan 1992.

Bibliografi

  • Sandgren, Folke (1971). Erik Lindegren : en bibliografi. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 10. Stockholm: Kungl. bibl. Libris 8081764 
Lyrik
Samarbete med Karl-Birger Blomdahl
  • Blomdahl, Karl-Birger; Lindegren, Erik (1955). Im Saale der Spiegel Neun Sonette aus "Der Mann ohne Weg" von Erik Lindegren für Soli, Chor und Orchester (1951-52). [Mainz]: Schott. Libris 2283848 
  • Blomdahl, Karl-Birger (1959). Aniara : en revy om människan i tid och rum : opera i 2 akter (7 scenbilder) efter Harry Martinsons versepos "Aniara". London: Schott & Co. Libris 1261304 
  • Blomdahl, Karl-Birger; Lindegren, Erik; Gilbert, Anthony; Sandberg, Herbert; Bergman, Hjalmar (1965). Herr von Hancken opera i tre akter. London: Schott. Libris 2743647 
  • Saint-John Perse; Blomdahl, Karl-Birger; Lindegren, Erik (1971). Anabase. Stockholm: utg. Libris 1699685 
Operaöversättningar
  • Verdi, Giuseppe; Somma, Antonio; Lindegren, Erik (1958). Maskeradbalen : opera i tre akter. Stockholm: AB. Libris 11633153 
  • Mozart, Wolfgang Amadeus; Lindegren, Erik; Da Ponte, Lorenzo (1961). Don Juan : dramma giocoso i två akter. Bonniers operabibliotek, 99-0168525-7. Stockholm: Bonnier. Libris 913738 
Lyriktolkningar
  • Lindegren, Erik; Laaban, Ilmar (1948). 19 moderna franska poeter. Stockholm: Bonnier. Libris 1190180 
  • Perse, Saint John; Erik Lindegren (1956). Jord, vindar, hav. Stockholm: Bonnier. Libris 11581098 
  • Sachs, Nelly; Erik Lindegren (1964). Än hyllar döden livet. Stockholm: Bonnier. Libris 8073285 
  • Herbert, Zbigniew; Erik Lindegren; Erik Mesterton (1965). I stridsvagnens spår. Stockholm: Bonnier. Libris 887741 
  • Raine, Kathleen; Erik Lindegren; Lasse Söderberg; Rut Hillarp (1988). Den osedda rosen. Lund: Ellerström. Libris 7758502 
Prosa och dramatiköversättningar
  • Eliot, T.S.; Erik Lindegren; Karl Vennberg (1939). Mordet i katedralen. Stockholm: Bonnier. Libris 477890 
  • Faulkner, William (1944). Ljus i augusti. Stockholm: Bonnier. Libris 1668759  (Tillsammans med Irmgard Pingler)
  • Greene, Graham (1945). Makten och härligheten. Stockholm: Norstedt. Libris 1462375 
  • Greene, Graham (1949). Brighton Rock. Stockholm: Albatross/Norstedt. Libris 1462373 
  • Eliot, T.S.; Erik Lindegren; Erik Mesterton (1950). Cocktailpartyt. Stockholm: Bonnier. Libris 1396052 
  • Eliot, T.S. (1954). Privatsekreteraren : en komedi. Stockholm: Bonnier. Libris 1493889 
  • Thomas, Dylan (1954). Porträtt av konstnären som valp. Stockholm: Bonnier. Libris 1448780 
  • Claudel, Paul (1955). När dagen vänder : skådespel i tre akter. Stockholm: Bonnier. Libris 1492960 
  • Anouilh, Jean (1956). Ornifle eller Luftgästen : komedi i fem akter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 833668 
Varia
  • Lindegren, Erik; Vennberg, Karl (1946). 40-tals-lyrik (antologi). Stockholm: Bonnier. Libris 1202979 
  • Dag Hammarskjöld : inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. 1962. Libris 1184911 
  • Tangenter : recensioner och essäer i urval. Stockholm: Bonnier. 1974. Libris 7144342. ISBN 91-0-039344-4 
  • Halmstadgruppen 50 år (med dikter av Erik Lindegren). Halmstad: Stiftelsen Halmstadgruppen. 1979. Libris 8201666 
  • Operakritik. Lund: Ellerström. 1994. Libris 7758578. ISBN 91-86489-16-X 

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Johannes Edfelt, Erik Lindegren. Inträdestal i Svenska Akademien, Norstedts 1969, sid.32

Vidare läsning

  • Bäckström, Lars (1955). Alltet och den stelnade : några ledtrådar genom Lindegren. Stockholm. Libris 2584861 
  • Bäckström, Lars (1962). Erik Lindegren. Verdandis skriftserie, 0502-7535 ; 18. Stockholm: Svenska bokförlaget (Bonnier). Libris 628686 
  • Cullhed, Anders (1982). "Tiden söker sin röst" : studier kring Erik Lindegrens Mannen utan väg. Stockholm: Bonnier. Libris 8345124. ISBN 91-0-045712-4 
  • Dialoger 57 : Hammarskjöld/Lindegren. Dialoger, 0283-5207 ; nr. 57 (2001). Stockholm: Kungliga Dramatiska teatern. 2001. Libris 11935939 
  • Edfelt, Johannes (1969). Erik Lindegren : inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 628691 
  • Hallind, Kristina (1978). Tavlor och deviser : studier i Erik Lindegrens diktning till Halmstadgruppens måleri = [Pictures and devices] : [studies in Erik Lindegren's poems on the paintings of the Halmstad Group]. Litteratur, teater, film, 0347-7770 ; 14. Lund: LiberLäromedel. Libris 7271495. ISBN 91-40-30057-9 
  • Landgren, Bengt (1999). Dödsteman: läsningar av Rilke, Edfelt, Lindegren. Historia litterarum, 0440-9078 ; 21. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Libris 8359659. ISBN 91-554-4523-3 
  • Lysell, Roland (1982). Dokumentation till Erik Lindegrens Mannen utan väg. [Stockholm]: [Institutionen för litteraturvetenskap, Univ.]. Libris 351770 
  • Lysell, Roland (1982). Dokumentation till Erik Lindegrens Sviter. [Stockholm]: [Institutionen för litteraturvetenskap, Univ.]. Libris 351767 
  • Lysell, Roland (1985). Dokumentation till Erik Lindegrens Vinteroffer. Stockholm: Institutionen för litteraturvetenskap, Univ. Libris 533595 
  • Lysell, Roland (1983). Erik Lindegrens imaginära universum. Bodafors: Doxa. Libris 7437148. ISBN 91-578-0168-1 
  • Nelson, Walter W. (2011) (på engelska). Essays on Thorkild Björnvig, Eyvind Johnson, Harry Martinson and Erik Lindegren (Rev. ed). Lund: Walter W. Nelson. Libris 12327800 
  • Sandgren, Folke (1973). ”Erik Lindegren på Operans domäner”. Operan 200 år : jubelboken (Stockholm: Prisma): sid. 156-164.  Libris 7406307

Externa länkar



Företräddes av
Dag Hammarskjöld 		 Svenska Akademien,
Stol nr 17
1962-1968 		Efterträddes av
Johannes Edfelt
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erik_Lindegren&oldid=21561032”