Hjalmar Gullberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjalmar Gullberg
Hjalmar Gullberg vid sitt skrivbord i början av 1940-talet.
Hjalmar Gullberg vid sitt skrivbord i början av 1940-talet.
Född Hjalmar Robert Gullberg
30 maj 1898
Malmö, Sverige
Död 19 juli 1961 (63 år)
Holmeja, Sverige
Yrke Författare, poet
Nationalitet Sverige Svensk
Språk Svenska
Verksam 19271961
För statistikern med samma namn, se Hjalmar Gullberg (statistiker).

Hjalmar Robert Gullberg, född 30 maj 1898[1] i Malmö, död 19 juli 1961 i Holmeja i Skåne, var en svensk författare (huvudsakligen poet) och översättare. Han var chef för Radioteatern 1936–1950 och fungerade även som programdirektör under sina sista år 1949–1950[2], samt ledamot av Svenska Akademien 1940–1961.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och tidiga karriär[redigera | redigera wikitext]

Gullberg föddes innan hans föräldrar var gifta och lämnades till en fosterfamilj, där han växte upp.

Gullberg, som studerade latin, grekiska och litteraturhistoria, blev filosofie licentiat i Lund 1927[3], var redaktör för tidningen Lundagård, blev filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet 1944 och översatte av grekiska dramer, franskt 1600-tal och spanskspråkig lyrik. Hans avhandling handlade om Ola Hansson. Som poet fick han ett genombrott under 1930-talet både hos kritik och publik; hans dikter förenade det vardagliga och ofta ironiska med ämnen som hörde hemma inom den traditionella lyriken, men som kunde förefalla omöjliga att hitta ett samtida litterärt språk för: kärlek, andlighet, frihet, sorg.

Han medverkade även som artikelförfattare i Svensk uppslagsbok.[3] Innan han hade fått sitt litterära genombrott skrev han tillsammans med Bengt Hjelmqvist texten till Skånska slott och herresäten, känd genom Edvard Perssons insjungning. Under studietiden blev han vän med Ivar Harrie. Han tillbringade många somrar i Falsterbo tillsammans med Anders Österling.

1940- och 1950-talet[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget blev han en av landets mest lästa och älskade poeter, en ledande gestalt i den så kallade beredskapspoesin, och gjorde samtidigt mycket för att sprida lyrik och teater via radion. Gullberg var en drivande kraft bakom radioprogrammet Dagens dikt även om han inte startat programserien och valde ofta själv vad som skulle läsas upp. Han anses till exempel ha gjort valet av Tegnérs Det eviga den 9 april 1940, några timmar efter beskedet om den tyska invasionen i Danmark och Norge.

Gullbergs förankring i traditionell metrik och ovilja mot mera formella experiment drev honom under de sista krigsåren in i en estetisk och filosofisk återvändsgränd: med den mera radikalt desillusionerade och experimentella 1940-talistgenerationen försvann skalderna i gammal stil, samtidigt som religiös diktning blev mer problematisk än tidigare. Gullberg föll för delar av de nya modernistiska idealen: i Dödsmask och lustgård (1952) är de metafysiska anspråken nedskruvade, den kristne guden detroniserad och många av de ironiska vitsarna borta, formen har gått från bunden till fri vers, men tonen i dikter som Dödsmask och Åt halvgudarna är mer högtidlig, öppen och passionerad än någonsin tidigare. Hans dikt "Till en Näktergal i Malmö" tolkades av Östen Warnerbring på albumet Skåne.

De sista åren[redigera | redigera wikitext]

Gullberg led mot slutet av sitt liv av nervsjukdomen Myasthenia gravis, som gjorde att han en period var tvungen att ligga i respirator. Efter en sådan behandling ville han inte återuppleva det. Det är omvittnat att han själv avslutade sitt liv genom att dränka sig i sjön Yddingen i Holmeja. Han var vid tillfället gäst hos sin trolovade, grevinnan Greta Thott.[4]

Gullberg är begravd på S:t Pauli mellersta kyrkogård i Malmö. Hans arkiv finns på Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Poesi
  • 1927I en främmande stad, dikter (Norstedts)
  • 1929Sonat: dikter (Norstedts)
  • 1932Andliga övningar, dikter (Norstedts)
  • 1933Kärlek i tjugonde seklet, dikter (Norstedts)
  • 1935Ensamstående bildad herre, tragikomisk vers (Norstedts)
  • 1937Att övervinna världen, dikter (Norstedts)
  • 1939100 dikter: ett urval ur sex versböcker (Norstedts)
  • 1942Fem kornbröd och två fiskar,: dikter (Norstedts); innehåller "Död amazon")
  • 1942Hymn till ett evakuerat Nationalmuseum (Hæggström)
  • 1952Dödsmask och lustgård, dikter (Norstedts)
  • 1958Terziner i okonstens tid (Norstedts)
  • 1959Ögon, läppar, dikter (Norstedts)
  • 196150 dikter: ett urval ur tre versböcker (med inledning av Carl Fehrman)
  • 1967Kärleksdikter i urval av Carl Fehrman (PAN/Norstedts)
  • 1985Dikter (med efterord av Anders Palm) (Norstedts)
Övrigt
  • 1940Selma Lagerlöf: inträdestal i Svenska akademien (Norstedts)
  • 1941Röster från Skansen (Nordiska museet)
  • 1984En anständig och ömklig comoedia, skådespel i tre akter (av Hjalmar Gullberg och Olle Holmberg) (Bokvännerna) ["uppfört i Falsterbo en gång sommaren 1930"]
Översättningar (urval)
  • 1928Aristofanes: Fåglarna (översatt tillsammans med Ivar Harrie) (Gebers)
  • 1930Euripides: Hippolytos (Gebers)
  • 1931 – Euripides: Medea (Gebers)
  • 1932 – Aristofanes: Lysistrate (översatt tillsammans med Ivar Harrie)
  • 1933 – Euripides: Alkestis (Gebers)
  • 1933Jean Giraudoux: Amphitryon 38: komedi i tre akter (översatt tillsammans med Elsa Thulin) (otryckt översättning för Helsingborgs stadsteater)
  • 1934Calderòn: Hus med dubbel ingång översatt tillsammans med Ivar Harrie) (Gleerups)
  • 1935Sofokles: Antigone (Gebers)
  • 1935Molière: Den girige (Gleerups)
  • 1936 – Calderòn: Spökdamen (otryckt översättning)
  • 1944Gabriela Mistral: Sången om en son och andra tolkningar av främmande lyrik (Norstedts)
  • 1945 – Gabriela Mistral: Dikter (Norstedts)
  • 1947Federico Garcia Lorca: Blodsbröllop ; Yerma ; Bernardas hus (översatt tillsammans med Karin Alin) (Norstedts)
  • 1949 –Gabriela Mistral: Den heliga vägen (otryckt översättning)
  • 1955Charles Perrault: Gåsmors sagor (Norstedts)
  • 1956Själens dunkla natt och andra tolkningar av främmande lyrik (Norstedts)
  • 1962 – Franskt 1600-tal (utg. postumt av Olle Holmberg, Norstedts) [Innehåll: Ur Avhandling om metoden (av René Descartes) -- Ur Maximer (av François de la Rochefoucauld) -- Den girige; Den inbillade sjuke (av Molière) -- Gravtal över abbedissan Yolande de Montherby (av Jacques-Bénigne Bossuet) -- Ur Diktkonsten (av Nicolas Boileau) -- Andliga hymner (av Jean Racine) -- Ur Gåsmors sagor (av Charles Perrault) -- Fem franskklassiska diktverk (Corneilles Martyren Polyeuctus; Molières De löjliga preciöserna; La Fontaines fabler och conter; Racines Andromake; Racines Atalja) (av Hjalmar Gullberg) -- Monolog: Toinette (ur Den inbillade sjuke)]
  • 1964William Shakespeare: Köpmannen i Venedig (otryckt översättning)
  • 1964 – William Shakespeare: Som ni behagar (otryckt översättning)

Tonsättningar av Hjalmar Gullbergs lyrik (urval)[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hjalmar Gullberg Nationalencyklopedin, webbupplagan
  2. ^ Sverige radio 60 år Sveriges Radios årsbok 1964
  3. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  4. ^ Stefan Ersgård Grevinnan & Författaren Arbetet 1998-05-24

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Selma Lagerlöf
Svenska Akademien,
Stol nr 7

1940-1961
Efterträdare:
Karl Ragnar Gierow