Eskilsäters socken

Version från den 1 januari 2016 kl. 10.33 av Ygerbot (Diskussion | Bidrag) (→‎Administrativ historik: tempusfix, replaced: 1 januari 2016 inrättas → 1 januari 2016 inrättades med AWB)
Eskilsäters socken
Socken
Eskilsäters kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Härad Näs härad
Koordinater 58°56′19″N 13°10′0″Ö / 58.93861°N 13.16667°Ö / 58.93861; 13.16667
Kyrkby -
Area 64 km²[1]
Folkmängd 249 (2000)[2]
Befolkningstäthet 3,9 invånare/km²
Geonames 8126236
Sockenkod 2132

Eskilsäters socken i Värmland ingick i Näs härad, ingår sedan 1971 i Säffle kommun och motsvarar från 2016 Eskilsäters distrikt.

Socknens areal är 63,8 kvadratkilometer varav 63,77 land.[1] År 2000 fanns här 249 invånare.[2] Sockenkyrkan Eskilsäters kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Eskilsäters församling och för de borgerliga frågorna bildades Eskilsäters landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Värmlandsnäs landskommun som 1971 uppgick i Säffle kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Södra Värmlandsnäs församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Eskilsäter, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Näs härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Näs kompani.[4]

Geografi

Eskilsäters socken ligger på sydspetsen av Värmlandsnäs med Vänern i söder, väster och öster och omfattar även Lurö skärgård med ön Lurö. Socknen är ett flackt landskap med odlingsbygd och skogsbygd.[5][1][6][7]

Lurö skärgårds naturreservat och Rosenborgs gård ligger i socknen.

Fornlämningar

Från stenåldern finns hällkistor. Från bronsåldern finns spridda gravrösen och två hällristningar. Från järnåldern finns tre gravfält och en fornborg på Lurön. På Lurön finns även en ruinkulle efter Lurö kloster.[5][8][9][6]

Namnet

Namnet skrevs på 1330-talet Eskisætær och kommer från en by, nuvarande Byn och Prästgården. Efterleden är säter, 'utmarksäng'. Förleden innehåller äske, 'bestånd av ask'.[10]

Se även


Referenser

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Eskilsäter socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Eskilsäter socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Eskilsäters socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Eskilsäters socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 3 Hermes 1963 libris

Externa länkar