Etruskisk konst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Suonatore gravmålning från ca 480 f.Kr.

Etruskisk konst avser den kultur som etruskerna utvecklade vid 800-talet f.Kr. i Etrurien. Konsten består av väggmålningar, bland vilka flera är ett halvt årtusende äldre än målningarna i Pompeji, och målningar på sarkofager av de avlidna, statyer, statyetter och reliefer i gravkamrar samt av konstverk i bränd lera, brons och många utomordentligt fina guldarbeten med ornament av pålödda, nästan stoftfina guldkorn ("granuléarbeten").

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt som grekerna började kolonisera den apenninska halvön började etruskerna besätta de centrala delarna av halvön. De två kulturerna bedrev tidigt en intensiv handel med varandra: etruskiska järn- och skogsprodukter byttes mot grekisk konst och keramik. Den grekiska kulturen hade ett stort inflytande på den etruskiska och dess bildkonst och stadsplanering. Den etruskiska konsten följde sålunda den grekiska mycket nära och genomgick också ett antal liknande stilfaser samtidigt med motsvarande grekiska. Etrurien var redan på 500-talet f.Kr. mottagare av konsthantverk från Grekland och de grekiska kolonierna i södra Italien.

Den orientaliserande perioden[redigera | redigera wikitext]

Det är inte känt varifrån etruskerna kom innan de slog sig ned på den Italienska halvön, men deras första avtryck i konsthistorien bär påtagliga orientaliska drag. Efter att etruskerna hade etablerat sig i Italien och urbaniserat stora delar av öns centrala delar, uppnådde den etruskiska konsten sitt förmodligen mest självständiga stadium under 600-talet f.Kr. Liksom den mesta medelhavskulturen var det templet och graven som var den huvudsakliga orsaken till konstproduktion.

Måleri[redigera | redigera wikitext]

I Tarquinia (Tarquinii) och Chiusi (Clusium) har man funnit drygt 80 gravar med väggmålningar från 800-talet f.Kr., vilka har bidragit till en bättre förståelse av etruskernas kultur. De äldsta av dessa målningar har en orientaliserande stil och påminner delvis om korintiska vasmålningar. De avbildar mytologiska motiv och begravningsscener.

Skulptur[redigera | redigera wikitext]

De etruskiska askurnorna är något som skiljer den etruskiska konsten från den grekiska. Liksom de egyptiska gravurnorna var de etruskiska dekorerade med skulptur i locket, men snarare än mytologiska motiv föredrog etruskerna att se sina avbilder på dessa lock.

Etruscan mother and child, 500-450 v.C.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

De etruskiska templen hade en ingång mitt på ena långsidan innanför en djup kolonnhall. Dessa tempel uppfördes i trä då det saknades marmor i det etruskiska centralområdet. Till skillnad från de grekiska templens vertikala strävan var de etruskiska låga.

Den arkaiska perioden[redigera | redigera wikitext]

De etruskiska gravarna inreddes liksom de egyptiska som ett hem avsett för livet efter detta. De utmärker sig med en positiv bild av livet efter detta.

... 500-talet f.Kr. ...

Måleri[redigera | redigera wikitext]

  • +(blått, grönt)
  • motiven är ljusa med idrotts- och dansmotiv

Skulptur[redigera | redigera wikitext]

  • buccherokeramik
  • Apollon från Veji, 500 f.Kr.

Den klassiska perioden[redigera | redigera wikitext]

Gravarna från denna tid är mörkare än de under den arkaiska tiden.

... 400- och 300-talen f.Kr. ...

Måleri[redigera | redigera wikitext]

  • nyanseringar, skuggningar, blandade pigment

Den romersk-hellenistiska tiden[redigera | redigera wikitext]

Etrurien blev en rik provins i det unga romerska riket. Hellenistiska influenser användes i etruskiska gravseder; den etruskiska adeln lät avbilda sig som gudar på sina gravurnor.